Knutar som säkringar

Jag startar också en liten sidotråd till den om trad-rack...

När jag klättrare senast i Stavanger gjorde vi regelmässigt 50-60 meters repor, och hade regelmässigt slut på grejer när vi nådde stand. Detta trots att vi dubblat det mesta. Men det var välsäkrat och hyfsat utmanande så det var lätt att bomba in (för) mycket prylar.

Någon dag senare i Nissedal mötte vi två klättrare från Saxen-Switzerland, alltså den tyska delen av det område i Tjeckien som är känt för sin sandsten. De här killarna hade alltid repknutar med sig som säkringar, så även på Haegefjell.

Det är ju ingen nyhet att man kan göra så, särskilt på mjuk sandsten och i riktigt snåla firningsankare. Men för mig var det en eye-opener: jag har ju alltid minst två storlekar kvar när jag når stand: mina prusiksnören med en knut på, och klätterrepet med en knut på! Man kan också variera knuten för att få lite olika storlekar.

Obs, detta var inget argument för att ta med ännu mindre prylar, utan bara en tanke som i alla fall jag kommer att ha med mig när jag står på stand och fumlar efter desperata RPs när det finns en säkrare lösning till hands!

Jag antar att man borde öva lite på detta, de torde ju tajtas åt och krympa under belastning. Några tankar och erfarenheter?
 
Jag har väl improviserat med stand osv när det varit ont om grejer, och jag har inte haft dåligt samvete för det - men det är ju lite allmänt svårt att våga ge råd om saker som inte är tydliga och enligt regelboken, så främsta invändningen kunde ju vara - lite tillspetsat - att det är ont om CE-märkta knutar...

På nåt vis känns det lite som att det går att göra bra knutar som kan vara pålitliga i vissa placeringar, men det går rimligen också lätt att göra mindre lyckade varianter. Och att bedöma om placeringen klara 3, 6, 8 eller 12 kN känns ju rätt svårt.

Eller så går det att göra allt detta på ett kunnigt och väl underbyggt sätt?
 
Vojnevojne...nu är vi verkligen ute å trampar i grumliga farvatten...jag, som ibland har svårt att lita på en bomberplacerad rocktia, kollar knuten 10 meter upp osv...:D

Antar att den här säkringsmetoden kan vara den som är på exakt motsatta sidan av borrbult, men gosse...
 
Inga erfarenheter. Men uppenbarligen rätt säkring att testa på fallträning. Med rejäla bombers nedanför!

Jag startar också en liten sidotråd till den om trad-rack...

När jag klättrare senast i Stavanger gjorde vi regelmässigt 50-60 meters repor, och hade regelmässigt slut på grejer när vi nådde stand. Detta trots att vi dubblat det mesta. Men det var välsäkrat och hyfsat utmanande så det var lätt att bomba in (för) mycket prylar.

Någon dag senare i Nissedal mötte vi två klättrare från Saxen-Switzerland, alltså den tyska delen av det område i Tjeckien som är känt för sin sandsten. De här killarna hade alltid repknutar med sig som säkringar, så även på Haegefjell.

Det är ju ingen nyhet att man kan göra så, särskilt på mjuk sandsten och i riktigt snåla firningsankare. Men för mig var det en eye-opener: jag har ju alltid minst två storlekar kvar när jag når stand: mina prusiksnören med en knut på, och klätterrepet med en knut på! Man kan också variera knuten för att få lite olika storlekar.

Obs, detta var inget argument för att ta med ännu mindre prylar, utan bara en tanke som i alla fall jag kommer att ha med mig när jag står på stand och fumlar efter desperata RPs när det finns en säkrare lösning till hands!

Jag antar att man borde öva lite på detta, de torde ju tajtas åt och krympa under belastning. Några tankar och erfarenheter?
 
Vojnevojne...nu är vi verkligen ute å trampar i grumliga farvatten...jag, som ibland har svårt att lita på en bomberplacerad rocktia, kollar knuten 10 meter upp osv...:D

Antar att den här säkringsmetoden kan vara den som är på exakt motsatta sidan av borrbult, men gosse...

Men egentligen behöver det kanske inte vara konstigare än att lägga en hexa? En klump bakom en avsmalnande formation? I alpina sammanhang är tankegången fullt normal - man gräver ner nåt stort i snö och slingar av.

Jag var inte ute efter att presentera nån sorts puristisk idé om klippsäkringarnas Nirvana, utan bara påminna om att möjligheten finns, och likt alla annan säkringsmetod säkert kan göras bra om man tränar och väljer rätt sprickor. Jag ska i alla fall testa lite!
 
Jag har firat av på knutar i fjällen vilket har funkat utmärkt, men lite läskigt är det. En annan vanligen underskattad variant för firningsankare eller om man har slut på grejer på standplatsen är att leta rätt på en sten i lämplig storlek, kila fast och slinga av.
 
Jag har firat av på knutar i fjällen vilket har funkat utmärkt, men lite läskigt är det. En annan vanligen underskattad variant för firningsankare eller om man har slut på grejer på standplatsen är att leta rätt på en sten i lämplig storlek, kila fast och slinga av.

Eller något annat lämpligt...
 

Bilagor

  • krona.jpg
    krona.jpg
    60.8 KB · Visningar: 1,004
John posta gärna några knutsäkringar som tålde hopptest om du ska ut och testa.
Skulle kanske kunna bli en ny nivå på cleanaid nu när nervkittlande klättring på copperheads och rurps är bannlyst i Bohuslän.
 
Jag hörde om en några äldre i Red Rock Canyon som klättrade en längre led med nedstigning till fots med selar av slingor och höftsäkring... "You only need a harness if you plan on falling" se de :)
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg