Leder: Finns hur många som helst i alla tänkbara svårighetsgrader. Lätta leder vid goda förhållanden är normallederna på Breithorn, Dufour Spitze (Monte Rosa), Wellenkuppe och Dom.
Rimpfishhorn, Weisshorn, Zinalrothorn, Dent Blanche, och Matterhorn är mer krävande. De är långa vackra bestigningar där det gäller att hålla tempot uppe om man ska hinna. Mycket vackert och lönande.
Svåraste är Dent Herens och Täschhorn. Men detta är bara en hastig överblick som gäller normallederna. Det finns både svåra o lätta leder på de flesta berg runt Zermatt. Standardförararna är dels Schweiziska alpinklubbens, dels Brittiska alpinklubbens av Collomb, av den senare finns två volymer för Zermatt, ”Pennine Alps Central” och ”Michabel”.
Boende: Nere i Zermatt finns en trevlig tältplats. Uppe i bergen tältar man eller bor på alpinklubbens hyttor, ej billigt. Notera, att ingen av fyratusenmetarna kan bestigas på en dag från byn (undandtag möjligen Breithorn). Bestigningarna börjar alltid vid någon hytta, tidigt på morgonen före soluppgången. Varmt vatten för frukost (tea, kaffe, etc) tillhandahålls i hyttorna. Det är rätt speciell stämning. Replagen ser ut som gruvarbetare med rep, hjälmar, pannlampor och yxor.
Klimat: Jag passar på den. Zermatt ligger långt inne i Alperna o kan därför ibland vara i regnskugga och ha ihållande fint väder. Sol vecka efter vecka. Men det kan också vara monsunliknande förhållande, regn dag efter dag, och nysnö över 3500m.
Per
http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html