Istjocklekmätare

I was looking for a way to have a light-weight, easy-handed, tool to measure the ice-thickness with only one hand in a small hole in the ice. I thought the "normal" metal centimer shift tool is not so handy, because you have to make a relative big hole in the ice to get it through. So I tried to construct something myself.

Det här är min istjocklekmätare:

IJsdiktemeter.jpg


In "dry-tests", the tool works very well, so far. The hole in the ice only needs to be 1,5 cm wide. I hope I can test it often with real skating conditions this season!

Rob Mulders
 
Good homework

Jag är mycket imponerad, Rob! Det verkar som ett mycket användbart istjockleksmätningsverktyg.

Jag såg en liknande konstruktion som en israpportör från Östhammar (norr om Stockholm) hade. Den var infälld i toppen på hans ispik så att kan kunde dra fram den enkelt. Fast hans var gjord i metall och var säkert rätt så tung.

Enda nackdelen som jag kan komma på med din konstrukton är att man måste böja sig ner för att läsa av istjockleken. En fördel med ett skjutmått är att efter man har mätt istjockleken så kan man lyfta upp skjutmåttet och läsa av istjockleken på millimeter när utan att stå böjd.

Ett möjlig vidareutveckling av din idé är att ha två mätare. En "sann" mätare och en där centimetrarna är lite kortare. Den med kortare centimetrar kan man ha när isen är tunn men man ändå vill åka på den...
 
Ismätare ser riktigt bra ut även om jag peronligen inte riktigt förstår vitsen med en ismätare. Isens hållfasthet är ju beroende av så många andra faktorer. Kärnis, stöpis, salthalt mm.
 
Peifen; sa:
Ismätare ser riktigt bra ut även om jag peronligen inte riktigt förstår vitsen med en ismätare. Isens hållfasthet är ju beroende av så många andra faktorer. Kärnis, stöpis, salthalt mm.

Visst, istjockleken allena avgör inte isens bärighet. Men nog tycker jag tjockleken är en viktig parameter vid isbedömning, inte minst vid premiäråkning på tunna kärnisar. Tjockleken kan även hjälpa till att tolka andra bedömningsmetoder som pikning, sprickbildning, klang m.m.

Robs modell ser intressant ut. Framförallt verkar den lättanvänd. Kan man integrera den i piken vore det en hit.

Men med denna mätmetod får man dock ofta ett fel om pikhålet vidgar sig nedåt, vilket är vanligt. Den mest tillförlitliga metoden för att mäta istjocklek är, enligt mig, att såga ut en provbit och mäta med skjutmått. Man får då också en möjlighet att bedöma isens struktur och sammansättning. Man kan t.ex. vid stöpis, lätt se hur stor andel kärnis isen består av, samt hur mycket luft som finns i isen, vilket kan vara intressant. Men att såga ut isprover tar å andra sidan lite längre tid.

Själv har jag nästan alltid ett skjutmått och en liten såg i benfickan.
 
pby; sa:
Men med denna mätmetod får man dock ofta ett fel om pikhålet vidgar sig nedåt, vilket är vanligt.
Min erfarenhet av detta vid användning av skjutmått är att man känner om det utvidgar sig nedåt och att det alltid går att hitta ett håll där man verkligen får grepp om isens undersida. Viktigt att den sak som går in under isen är tillräckligt lång. På Rob:s konstruktion verkar den vara av bra längd.

F.ö. hållar jag helt med dig angånende sågning i isen.
 
pby; sa:

Visst, istjockleken allena avgör inte isens bärighet. Men nog tycker jag tjockleken är en viktig parameter vid isbedömning, inte minst vid premiäråkning på tunna kärnisar.

Om man använder samma pik under en längre tid så får man nog en väldigt bra känsla för tjockleken och iskvaliten (tillsammans med ögon och öron). Men det är klart de första gångerna på isen varje säsong så är man ju lite ringrostig. Och känner man sej säkrare med en mätare så är det ju naturligtvis ett lika gott bedömningssätt som alla andra.
 
Re: Good homework

kr-val; sa:
Den med kortare centimetrar kan man ha när isen är tunn men man ändå vill åka på den...
Maybe we can call the model with shorter centimeters the Holland model, because often we don't get more than 3 "long" centimeters nowadays, and I still want to skate :)

kr-val; sa:
Enda nackdelen som jag kan komma på med din konstrukton är att man måste böja sig ner för att läsa av istjockleken.
Ja, riktig. Maybe I can fix that in a new version next winter.

pby; sa:
Men med denna mätmetod får man dock ofta ett fel om pikhålet vidgar sig nedåt, vilket är vanligt.
Yes, but I think the wider the blade under the ice is, the better the measuring goes. That's why I made it almost 8 cm long. The shifttools (the ones I know) are a little bit short under the ice I think.
 
Fastfrysning ?

Finns det risk för att några av de rörliga delarna fryser fast?

Vatten (fukt) och minusgrader är ingen bra kombination. Mina dörrar (gummilisterna) på bilen brukar frysa fast på vintern. Det finns någon ”antifrys” gegga som man ska smeta på gummilisterna men det hjälper inte.

Per Brune
 
Re: Re: Good homework

RobM; sa:
Yes, but I think the wider the blade under the ice is, the better the measuring goes. That's why I made it almost 8 cm long. The shifttools (the ones I know) are a little bit short under the ice I think.

Ja, ju längre skänklar desto bättre. Vanliga skjutmått har ofta för korta skänklar för att mäta säkert i ett pikhål. (Gör man upprepade mätningar får man ofta varierande resultat.) De fungerar bättre på utsågade provbitar.
 
Peifen; sa:
Om man använder samma pik under en längre tid så får man nog en väldigt bra känsla för tjockleken och iskvaliten (tillsammans med ögon och öron). Men det är klart de första gångerna på isen varje säsong så är man ju lite ringrostig. Och känner man sej säkrare med en mätare så är det ju naturligtvis ett lika gott bedömningssätt som alla andra.
Jag är något skeptisk till att man kan bedöma isens bärighet mycket precist med en ispik. Ispiken är förvisso det bästa instrumentet vi har för att bedöma isens bärighet. Men den är långt ifrån perfekt. Det finns två starka orsaker till detta.

För det första belastar en pik isen mycket annorlunda mot hur en skridskoåkare belastar isen. Piken belastar snabbt en liten yta (sprödbrott på teknikerspråk). En skridskoåkare belastar långsamt en större yta (segbrott). Is beter sig mycket olika i dessa två fall. (En jämförelse kan vara att ett glas håller bättre att stå på än en pappmugg, men pappmuggen tål bättre att tappas i golvet.) En is som står emot pikslag väl, kan ha mycket dålig bärighet för en skridskoåkare, och vice versa. Delvis kan man korrigera detta genom att även beakta annan information som piken ger, t.ex. ljud, sprickbildning m.m. Men detta är svårt hävdar jag.

För det andra är is ett mycket opålitligt material. Det finns många vetenskapliga mätningar av isens hållfasthet, och de uppvisar mycket olika resultat. Även inom ett och samma experiment är ofta spridningen stor.

Jag utesluter inte att de finns personer som är extremt duktiga att bedöma isen med piken. Det finns ju många exempel på personer som har nästan ofattbara förmågor på olika områden. Men även duktiga golfare går inte alltid på par. Så jag vill varna lite för att ha en övertro på hur exakt vi kan bedöma isen med en ispik.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg