Tycker du att den idrottsliga världen utöver dopingtester ska börja psyktesta deltagarna? Har man "psykiska störningar" får man inte vara med?
Att vara elitidrottare handlar om att pressa gränserna för vad som är fysiskt möjligt, för det krävs att man har ett psyke som låter en pressa kroppen långt bortom vad en Svensson ens kan föreställa sig.
Lance Armstrong lär ju ha sagt att han egentligen inte gillar att cykla, men att han tycker om smärtan. Eller något liknande. Gör det honom till en psykiskt avvikande masochist som inte borde tävla?
Det kanske vore något, utöver Special Olympics får vi i peter1959s Utopia även Psycho Olympics.
Min formulering var nog inte den bästa, jag ber om ursäkt.
Jag har levt med personer med de här "problemen", de är inte psykiskt sjuka, utan har en
högaktivitet i allt de gör. De vet om det själva ock det brukar inte "störa" omgivningen.
Oftast finner de att de funkar bäst i ensamsporter, där samarbete inte är nödvändigt med andra.
Särskilt sporter där reglerna är många, tex,basket.
Idrotts/sportprestationer ses ju som häftigt, duktigt,imponerande, etc
Medans andra prestationer utanför dessa ramar ses som dåraktigt, vansinnigt.
Det är bra att det finns sporter av olika slag där de kan få utlopp för sin överaktivitet.
Har en vän som när han gör något så är det enligt honom syftet prestationen själva målet, inte upplevelsen där han utför den, man tycker ju att målet borde vara prestationen och upplevelsen ?
Han skiter fullständigt i om det är vackra omgivningar där han springer.
Men det är nog olika, ämnet är svårt att diskutera, för så fort någon presterar något näst intill orimligt bra, så är de behäftade med ett mentalt "handikapp", så får det ju inte vara, och är inte så.
Jag tror nog att en del känner igen mönstret, överaktivitet, jag anser att man inte får klassa det som en sjukdom, utan en personlig egenskap som man kan ha glädje av istället.
Den här kompisen har berättat hur han tänker, och han säger att han måste få utlopp för sin överaktivitet på något sätt, det är därför han undviker bilen, utan cyklar eller springer och hälsar
på kompisarna, och det är långa sträckor, oavsett väderlek, jag säger inte att det är fel, men det tillhör inte "normalt" beteende, men vem fanken är normal ???
Enligt många så är ingen av oss normala som håller på med uteliv, det är obekvämt, kallt, myggigt,besvärligt,tungt att bära på ryggsäcken, osv, och det är inte bara soffpotatisar som tycker så, det det inte begriper är att det är en livsstil, man får väldigt mycket tillbaka av slitet.
Jag ångrar att jag tog upp ämnet, särskilt formuleringarna som är slarviga, det var inte meningen att någon skulle ta illa upp, bra att ni trycker till mig så att jag tänker mig för till nästa gång, undrar vad jag har för sjuka ?, skriva utan att tänka.....