Idag fyller faltkajaken 100 år.
Den 30 maj 1905 paddlar arkitektstudenten Alfred Heurich nerför den bayerska floden Isar i sin ”Luftikus”, en 4,5 m lång och 50 cm bred konstruktion av bambustavar och linneväv. Han säljer snart sin uppfinning till skräddaren Johannes Klepper. Under de följande 20 åren perfektionerar Klepper och andra tillverkare konstruktionen.
Den används för extrema turer såsom kapten Römers korsning av Atlanten 1928 eller Herbert Rittlingers färd från Amazonas källor 1938. En annan äventyrare, Oskar Speck, lämnar arbetslösheten i Ulm 1933. När han sju år och 48.000 km senare når Australien har kriget brutit ut och han interneras i ytterligare sju år. Som fri man stannar han i Australien, letar opaler och paddlar faltkajak.
Samtidigt med de extrema turerna köpte säljs det tiotusentals kajaker varje år för vanliga fritidsturer. Det är faltkajaken som gör paddling till en massidrott i Centraleuropa, Storbritannien och USA. Framför allt är det flodvandring som lockar – mellankrigstiden oreglerade vattendrag möjliggör hundratals kilometers paddling under en kort semester. När man är mätt på paddlingen stannar man till vid närmaste by med järnvägsstation och tar tåget hemåt. Kajaken får torka hängd över ett par stolar i köket i väntan på nästa utfärd.
Plast och glasfiber tränger undan faltkajaken under 50- och 60-talen men idag ser vi en renässans.
Hopfällbarheten, möjligheten att ta den med på resor, hantverket, mångsidigheten gör att den efterfrågas mer än på länge. Idag tillverkas det ännu faltkajaker hos Klepper i Bayern, men de görs även i Sachsen, Polen, Colorado, South Carolina, Illinois, Washington, Kina, Ryssland, Nya Zeeland, Norge, Frankrike, Kanada och Japan. Han man turen att ha en gammal sliten kajak hemma kan man låta någon av de skickliga faltkajakskräddarna sy ett nytt skinn, och ge sig ut på nya turer i en vintagekajak från 50- eller 60-tal.
Jag hade tänkt mig att uppdatera faltkajaksidan
http://www2.utsidan.se/faltkajak/ på webben som födelsedagspresent, men det får bli i höst. Idag firar jag med en hopfällbar kvällspaddling i stället!
Den 30 maj 1905 paddlar arkitektstudenten Alfred Heurich nerför den bayerska floden Isar i sin ”Luftikus”, en 4,5 m lång och 50 cm bred konstruktion av bambustavar och linneväv. Han säljer snart sin uppfinning till skräddaren Johannes Klepper. Under de följande 20 åren perfektionerar Klepper och andra tillverkare konstruktionen.
Den används för extrema turer såsom kapten Römers korsning av Atlanten 1928 eller Herbert Rittlingers färd från Amazonas källor 1938. En annan äventyrare, Oskar Speck, lämnar arbetslösheten i Ulm 1933. När han sju år och 48.000 km senare når Australien har kriget brutit ut och han interneras i ytterligare sju år. Som fri man stannar han i Australien, letar opaler och paddlar faltkajak.
Samtidigt med de extrema turerna köpte säljs det tiotusentals kajaker varje år för vanliga fritidsturer. Det är faltkajaken som gör paddling till en massidrott i Centraleuropa, Storbritannien och USA. Framför allt är det flodvandring som lockar – mellankrigstiden oreglerade vattendrag möjliggör hundratals kilometers paddling under en kort semester. När man är mätt på paddlingen stannar man till vid närmaste by med järnvägsstation och tar tåget hemåt. Kajaken får torka hängd över ett par stolar i köket i väntan på nästa utfärd.
Plast och glasfiber tränger undan faltkajaken under 50- och 60-talen men idag ser vi en renässans.
Hopfällbarheten, möjligheten att ta den med på resor, hantverket, mångsidigheten gör att den efterfrågas mer än på länge. Idag tillverkas det ännu faltkajaker hos Klepper i Bayern, men de görs även i Sachsen, Polen, Colorado, South Carolina, Illinois, Washington, Kina, Ryssland, Nya Zeeland, Norge, Frankrike, Kanada och Japan. Han man turen att ha en gammal sliten kajak hemma kan man låta någon av de skickliga faltkajakskräddarna sy ett nytt skinn, och ge sig ut på nya turer i en vintagekajak från 50- eller 60-tal.
Jag hade tänkt mig att uppdatera faltkajaksidan
http://www2.utsidan.se/faltkajak/ på webben som födelsedagspresent, men det får bli i höst. Idag firar jag med en hopfällbar kvällspaddling i stället!
