Hur varna för vindbrunnar?

En vanlig åtgärd för att märka ut svag is är ju att sätta ut granruskor. Men hur gör man om man stöter på en vindbrunn mitt ute på isen. Har suttit på kammaren och funderat. Skulle man inte kunna ha med sig en liten badboll eller ballong att lägga i vaken? Risken är väl att den blåser iväg, men om man har fäst en bit snöre och ett sänke t. ex. en mutter så blir den väl kvar? Eller om man har en tom PET-fraska med lite sand i som man lägger i vattnet med kapsylen ner. Då syns den ju bra även på håll, och ännu bättre om man satt på lite färggrann tape.

Är detta nåt som skulle funka, eller har någon ett bättre förslag. Det kanske redan finns nåt. Kom med åsikter om hur vi kan hjälpa varandra till säkrare isturer.
 
Eftersom allt som har med is att göra är färskvara blir det nog lite knepigt. Bättre att folk är vakna för vindbrunnar hursomhelst och inte litar på badbollar etc...
[Ändrat av öringen 2006-01-16 kl 21:42]
 
Frasse 2; sa:
Är detta nåt som skulle funka, eller har någon ett bättre förslag. Det kanske redan finns nåt. Kom med åsikter om hur vi kan hjälpa varandra till säkrare isturer.

Arbetet pågår ju för fullt i olika klubbar mm. Tror knappast att vi kan göra isen säker. Det känns helt bakvänt.
/oscar
 
Om nu folk skulle börjar märka ut svaga partier hoppas jag man använder granruskor eller vass så att vi slipper massa badbollar och petflaskor som flyter omkring i vattnet på våren.
 
badbollar lockar istället?

öringen; sa:
Eftersom allt som har med is att göra är färskvara blir det nog lite knepigt. Bättre att folk är vakna för vindbrunnar hursomhelst och inte litar på badbollar etc...
[Ändrat av öringen 2006-01-16 kl 21:42]

Tror snarare att folk dras till något avvikande som t ex en badboll - omvänd effekt mot den önskade ;-(

Is ändrar ju sig som sagt så jag röstar mot iden. Vem ska uppdatera badbollarna då isen ändras och lovar du att markera alla svaga ställen?

Nej, vaksamhet och ev kartmarkering av vanliga svaga punkter,tycker jag.

/Patrik
 
Jag håller med om att plast i form av badbollar eller PET-flaskor inte hör hemma i naturen, varför vindbrunnar definitivt inte bör markeras på det sättet.

Jag håller också med om att isen är en färskvara där alla har ansvar för sin egen säkerhet och att det vore omöjligt att markera samtliga farligheter (det var nog visserligen inte det Anders avsåg...).

Det finns dock en poäng i det Anders skriver att det skulle vara bra att markera eventuella vindbrunnar om man råkar se en och om den ligger på ett ställe där man antar att fler skrinnare kan passera under dagen. Ngn granruska bär man ju sällan omkring, så det alternativet känns ju svårt.

En möjlighet vore kanske att färga isen runt brunnen med karamellfärg eller likande, så att man upptäcker den om man kommer nära. Färgen är ofarlig och lär försvinna in i isen efter ett par dagar, då isen växt till sig och blivit "ofarlig" igen.
 
Vindbrunnar

bildas inte på samma ställe år från år och därför är kartmetoden inte bra annat än på en dagsfärsk inskrivarrapport.

Pikhål och inga skridskospår kanske räcker som utmärkning?

Thure
 
thureb; sa:
Vindbrunnar bildas inte på samma ställe år från år och därför är kartmetoden inte bra annat än på en dagsfärsk inskrivarrapport.

Håller inte helt med, åtminstone på vissa sjöar så bildas vindbrunnar i samma del av sjön från år till år.

-Palle
 
Palle_Z; sa:
Håller inte helt med, åtminstone på vissa sjöar så bildas vindbrunnar i samma del av sjön från år till år.
-Palle

Är det då vindbrunnar, läbrunnar, kallkällor eller helt vanliga strömställen där varmt bottenvatten väller upp?

Mårten Ajne har skrivit en kul betraktelse om vindbrunnar i SSSKs årsskrift 2005. Fenomenet är varken bra definierat eller bra förklarat i den vanliga litteraturen.

Det jag menar med vindbrunnar uppstår på olika ställen och framförallt i mycket olika mängd och med olika stor utbredning från säsong till säsong.

Thure
 
thureb; sa:
Palle_Z; sa:
Håller inte helt med, åtminstone på vissa sjöar så bildas vindbrunnar i samma del av sjön från år till år.
-Palle

Är det då vindbrunnar, läbrunnar, kallkällor eller helt vanliga strömställen där varmt bottenvatten väller upp?

Mårten Ajne har skrivit en kul betraktelse om vindbrunnar i SSSKs årsskrift 2005. Fenomenet är varken bra definierat eller bra förklarat i den vanliga litteraturen.

Det jag menar med vindbrunnar uppstår på olika ställen och framförallt i mycket olika mängd och med olika stor utbredning från säsong till säsong.

Thure

Det spelar inte så stor roll av vilken orsak som isen är svagare. Poängen är att isen just är svag.
Jag delar Palles uppfattning att det på en del sjöar finns områden som utan till synes någon anledning har tunna partier som återkommer år från år.

Förekommer sådant är metoden med granruskor tillämplig. Att markera tillfälligt svag is på något organiserat sätt ute på isen är nog svårt.

Jag tycker att information via färdspår med kommenaterer på skridskonätet är en mycket bra metod. Nackdelen idag är att man ligger ett dygn efter med informationen.
Inom kort kan man tänka sig att man har en GPS med datauppkoppling (t.ex. PDA) och kan prenumerera på uppdateringar över det område som man befinner sig i. (Samt naturligtvis själv lägga till information)

/Peter
 
thureb; sa:
Är det då vindbrunnar, läbrunnar, kallkällor eller helt vanliga strömställen där varmt bottenvatten väller upp?

Mårten Ajne har skrivit en kul betraktelse om vindbrunnar i SSSKs årsskrift 2005.

Ställen där varmt vatten väller upp i enlighet med Mårtens definition på vindbrunn. Inte läbrunnar eller mer slumpmässiga vindbrunnar som du verkar avse.

Jag har precis fått tag på en större mängd djupkartor över västsvenska sjöar och kommer att titta närmare på hur djup/djupförändringar korrelerar mot regelbunden förekomst av vindbrunnar.

-Palle
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg