FY FAN ÖRINGEN!
Nu kommer hela den här trippen tillbaka till mig(jag hade på nåt sätt förträngt den)
Vi hyrde(jag och min morbror) gummibåt och flygskjuts av ovannämnda företag. Innan vi drog iväg från piloten så nämnde han att ett par som hyrt gummiflotte tidigare hade forcerat forsarna så till den milda grad att dom förstört gummit i botten på flotten(på deras excellenta ryskimporterade gummibåt). Hej fy fan vilket sätt menade jag på "det skulle minsann inte vi göra"
Vi tänkte inte mer på detta utan monterade ihop vår gummibåt nere vid stranden. Jag sa till min morbror:
-Varför har dom plywood i botten på flotten?
Han svarade:
-För stabilitetens skull...
Ack om jag vetat...Ung(nåja relativt) och grön(ja när det gällde "forsränning") så insåg jag inte att grunda strömmar i kombination med rysktillverkad gummiflotte med plywoodbotten inte är en lyckad kombination.
Vi släpade flotten över Tavvaätnos många mycket grunda forsar utan packning för att få den flott.
Ca 3-4 km innan Tavva- och Råstoätno bildar Lainio älv så grundstötte vi...resultat, en 25 cm reva i gummibottnen. Båten vattenfylldes upp till ca 10 cm från relingen. Vi gick igenom flottens "reparationskit" och kunde inte finna någonting som kunde laga detta hål...jomenvisst...riktigt rolig forsränning framöver...
Från denna stund fram till dess att vi gled in till strandbrinken där vi begärt hämtning tre dygn senare så hade jag INGA torra kläder, en dyngsur sovsäck, ett vattensjukt gammalt jävla fjällräventarfalatält att sova i.
Jag höll på att ge upp när en av flottens tre flytelement gav upp MITT I (och jag menar verkligen tamejfan mitt i) en av de stridaste forsarna i Lainioälven.
Jag trodde att jag ensam skulle få ta mig till civilicerade trakter då min morbror efter det att vi forcerat deltat(där Lainioälven förgrenar sig för att senare återigen rinna samman till EN älv) efter att ha försökt dra igång motorn(30-40 drag i snöret efter att ha burit vattensjuka ryggsäckar och "bagar" nerför deltat och SLÄPAT den gudsförbannadeflottjäveln nerför småbäckarna) tittade på mig med glasartad blick och sa:
-Jag hör forsen där borta, varvid han pekade mot nåt jävla fjäll bortom en långsatansmyrjävel...
Jaha tänkte jag...nu har gubben blivit tokig av alla umbäranden och ansträngningar...
En annan jävligt rolig grej med den här färden var att när det tredje flytelementet havererade mitt i forsen så flöt vår reservdunk med bensin (som vi skulle ha för att köra motorn de sista 1,5 milen av totalt lugnflytande lainioälv)iväg - vi återfann den aldrig...
I en annan ström så gick min lilla plywoodpaddel av så nu kunde vi bara paddla med 1,5 paddel nerför de sista 1,5 milen i stället för att köra motorn(ingen bensin som sagt var)
Jag gjorde under den här färden inbrott i ett båthus där jag upptäckte en burk med tjära så att vi under det IHÅLLANDE(som jag glömt att nämna och som fortgick från dess att båtbotten gick sönder till dess att vi blev hämtade) regnet kunde göra upp en eld att värma oss vid.
Kom ihåg allt var blött, sovsäckar, tält, kläder, flotte u name it! Brottet är dock preskriberat vid det här laget och vi lämnade en lapp med vår adress dit båthusinnehavaren kunde vända sig(han hörde aldrig av sig) om han ville ha ersättning för det sönderslagna låset(min morbror var vid tidpunkten för brottet ansvarig för skogsforskningen i sverige och det skulle ha varit känsligt för honom om detta kom ut -oops!)
Vi paddlade nerför den lugnflytande sträckan på 1,5 mil "iförda" endast 1,5 paddel och innan vi kom fram till avhämtningsplatsen så övertygade min morbror mig om att jag inte skulle bära hand på den som skulle hämta upp oss för han hade ingenting att göra med att båten vi hyrt hade plywoodbotten...
Fisket då?
-Jo vars en gädda på 1 kg i Tavvaätno och ett par harrar på 6-7 hg i Harrejokk + nån harr på 5-6 hg i Tavva var väl behållningen fiskemässigt.
En rolig händelse(som numera är preskriberad) hände nån gång i mitten av sträckan som vi färdades på. Vi hade slagit läger och skulle fiska. Miljoner öring- och laxsmolt som högg så fort draget/flugan/spinnaren träffade vattenytan hetsade upp min morbror och jag som var jävligt less på äventyret/fisket/resan beslöt mig för att krypa in i min blöta sovsäck i mitt blöta tält och försöka somna av utmattning.
På morgonen när jag vaknade OBS! ensam i tältet OBS!(dyngsur utrustning) och huttrande kravlande ut genom tältöppningen så såg jag min morbror stående vid en röd 10 litershink(till min morbrors försvar hör att han är av den gamla norrländska stammen där fångat vilt/fisk är för familjens försörjning) stolt...jag gick fram till hinken och såg typ 100 laxsmolt på 50-100 gram vardera tillsammans med 50 1-2 hg öringar fylla hinken till 3/4.
-Bra jobbat, sa jag trött stekte 10-15 "sardiner" med potatismos till frukost.
Hinken som min morbror avsåg ta med sig hem försvann senare under färden tillsammans med bensindunken...
Hursomhelst, under den här färden nerför Lainio älv(som ni grabbar precis tänker er at genomföra) så insåg jag att trots att jag var i 20-årsåldern så var min morbror mer "adapted" för vildmarksleverne än jag. Mycket vatten har flutit under broarna sen dess och jag önskar er:
God Tur!