Göra upp eld i naturen, livrädd?

[jffoto]

Ser många som tänder en brasa ute i skogen, själv skakar jag på huvudet och frågar hur de vågar? Jag vill också våga!

Är rätt grön inom friluftslivet, skaffade mitt första gaskök för inte så länge sen, aldrig övernattat i tält, förutom på camping nån enstaka gång. Och inte tänt en riktig brasa nångång, förutom grillen.

Nu när jag är ute så har jag ju med mig mitt gaskök, men är fortfarande nojig över att tända upp det mitt i skogen när det är torrt, har vattenflaskan redo och väljer en bra plats. Gått bra hittills så börjat vänja mig. Men mysfaktorn med en riktig brasa är ju mer värt. Men skulle aldrig tänka mig att tända en brasa i skogen, även när det regnar, blött i marken, nära en sjö. Det skulle inte vara nå problem att tända en i vinter med snö.

Det jag skulle kunna sträcka mig till i dagsläget är ett litet vedkök när man eldar småpinnar, som jag ställer upp nära en sjö. Men är fortfarande nojig över gnistor som flyger in i skogen. Och därmed är jag också nojig över att tända en brasa i en eldstad vid t.e.x ett vindskydd. Speciellt när jag är ensam.

Så, hur vågar ni?

 

[Bomaye]

Erfarenheten ger trygghet. Skydda marken med stenar/sand/murkna grenar. Har du eldat länge så måste man också släcka mer noggrant. En snabb kaffeeld av ris behöver knappt hällas vatten på om det är fuktigt ute. På kvällen är det lättare att se glöd som far iväg, ett tios är att elda lövträ i början om du känner dig osäker, gran sprätter och det är ofta större brandrisk i en barrskog än i lövskog.

 

[nermander]

När det är torrt är det ju faktiskt ofta eldningsförbud.

Men det bästa är väl att vänja sig lite vid att elda och försöka att elda när det är fuktigt ute så det inte känns som det är så stor brandrisk.

 

[jffoto]

Tackar

Ja oavsett om det är förbud eller inte när det är torrt så ser jag mig inte göra upp eld mitt i skogen. Det är väl mer att jag vill kunna göra upp eld när det blir lite kallare eller regnar. Alltså, när det egentligen är säkert att elda så är jag ändå för feg, men får börja försiktigt. Får kanske börja lite försiktigt i vinter För ett gaskök ger ju inte nå vidare värme till en själv.

 

[greendanger]

Värsta brasorna jag har gjort var i lumpen som KVM. När man rev förläggningen för kompaniet så skulle halmen som varit i tälten eldas upp. I bland var man tvungen att hälla på både 1 och 5 liter bensin för att få fart på brasan...

 

[Gregorius]

Eldar ganska ofta ute i skogen. Men har fått en mycket större respekt för det sen något år tillbaka. Dels efter att ha hjälpt till och släckt skogsbrand och sett hur det sprider sig i rötter osv. dels pga jag krattade grusuppfarten en torr sommardag efter att almen släppt sina frökapslar. En gnista från krattan i gruset räckte för att det skulle ta fyr.
Det har gjort att jag eldar mer sällan när det är torrt och varmt ute. Det kan gå snabbare och ta sig fortare än man tror.

Men när jag väl eldar när det är dåliga eldförhållanden (och inte eldförbud) ser jag till att välja en så bra plats som möjligt. Vattna runt eldstaden och mest elda med medhavd björkved så att man slipper glödsprättet. Och naturligtvis släcka med vatten innan jag går.

Men oftast när det är torrt ute behövs det inte elda lika mycket. Då räcker det med vedköket för mysfaktorn eller som förra paddelturen, då låg jag bredvid gasollampan som både värmde och lyste.

 

[Moga]

Det där är intressant vad som känns otryggt och inte. Jag växte upp med att ofta va ute i skogen och elda och fick lära mig att bara man har en stenring runt och hällde på mycket vatten efteråt så va det lugnt. Stenringen har jag nu skippat då den inte har nån vidare funktion men känner mig trygg med elden och eldar alltid när jag är ute, hatar gaskök. Förutom när det är eldningsförbud dårå.
(För mig är elden nästan poängen med att va ute, har nördat ner mig på grejer som friktionseld, vilka material man kan använda med tändstål, spara eld i tickor etc)

Om man jämför med att äta vilda ätliga växter, så fick jag som liten lära mig två stycken, stensöta och harsyra som jag glatt knaprar på (stensötan är väl cancerogen t o m om jag inte minns fel) - men har i vuxen ålder lärt mig en massa andra växter som man också kan äta. Skillnaden är att det ändå KÄNNS otryggt med dessa, så därför brukar jag bara tugga på kirskål, löktrav, späda rönnblad osv och sen spotta ut dem, hur dumt det än är. Får liksom övertala mig själv om jag ska plocka mer att det är ofarligt. Hjärnan vet att det e lugnt men magtrakten nojar fortfarande.

Så kanske har du en liknande grej att kämpa emot, du vet att det inte är så farligt men eftersom du inte har vuxit upp med det känns det läskigt?
Om det känns lugnt att elda på vintern, testa med det först kanske? (hugg ner några färska tallbitar att ha på snön, de brinner sämst, så slipper du att den släcks)
Och sen kanske fortsätta till att elda på blöt sand (med trä som mellanlägg), och sen vidare till att elda på en stor platt sten i skogen?). Stenringen kan ju va bra som psykologisk "barriär" runt elden, och lite bra är den ändå mot att det sprider sig. En bra ide är att ha med en liten spade som man (efter man släckt med vatten) kan gräva upp marken med och känna så att allt verkligen är släckt, det ska va kallt och blött överallt. Om man har eldat i nåt dygn i sträck på torvmark, ej att rekommendera, så blir det mycket gräva

Om du vill lära dig mer om eld, speciellt i fjällmiljö, finns det en bibel med titeln just Eld av Yngve Ryd, väldigt läsvärd

 

[seobserver]

Knytnäsvstora eller större stenar under för att ge syre underifrån, samla värmen, samt skydda mark o rötter mot elden.
Indianernas små effektiva eldar är mycket mer lättkontrollerade än stora bål, som man måste sitta långt från.

Vill man vara än säkrare, ta med en begagnad långpanna och elda i den nära öppet vatten.

Släck rejält, ta till vattenmängde så att du är säker på att ingen glöd finns kvar. Kom ihåg spejarnas eldanalys, den här brasan är tre dagar gammal.

Öva, öva pröva och

go tur

 

[TROY GARNER]

Man kan väta marken under också , några packsäckar vatten är typ 100L så har man blött ned 1kbm av jorden.Slipper man markbrand om det är sådan mulljord som är supertorr

 

[ludvig_svensk]

Jag har alltid försökt elda på uddar eller sjökanter där vinden blåser ut över vattnet. Om gnistorna blåser ut över vattnet så minskas risken för ofrivilliga bränder. Jag har även burit med mig indianordspråket "stor man liten eld, liten man stor eld *Ugg*".
För nått år sedan när jag var ute och sov så gjorde jag upp en eld på en udde, precis enligt rutin, som jag åt kvällsmat och sov vid. På mornen så upptäckte jag att jag fått torvbrand. Av eldstaden återstod bara ett stort hål, med glöd långt utanför det synbara. Det blev ett långt och lärorikt projekt att släcka den elden, och gav en rejäl tankeställare. Välj underlag med omsorg!

 

[TROY GARNER]

Markbränder kan brinna länge , tog ju ett år innan den sista vart borta efter den feta i Västmanland för några år sedan.

En polare berättade för mig att dom haft grillning på nån studentgrej , iaf så hade dom byggt en eldstad och druckit,grillat o så.
En månad senare kom dom dit och skulle köra repris , luktade brand och ett stort område låg och glödbrann! , så här osynligt med svag rökdoft.

Nu var det nån kommunal skog som inte var skitstor så det var la ingen skada skedd i.g

 

[avslutmedlemskap0904]

Sund

Så, hur vågar ni? [/QUOTE]

Låter som du har rätt sunda tankar om eld. Det är för många som inte fattar vilket ansvar man har. Den lilla skogsbranden i Västmanland var det nog ingen som gissat på.

Ved kök eller långpanna borde fler ha.