funderar på nogranheten

[grym]

köpte en etrex för några månader sen och började leka lite med den

men jag tycker inte att nogranheten är som den borde vara

har ett lämpligt ställe som jag markerade
(korsning väg/järnväg, fri horisont)
och när jag går förbi där kollar jag hur mycket fel jag har mot den första gången
normalt sett så ligger det på ca 4 meters radie
men det händer ett antal gånger att man har ca 20 meter kvar när man är mitt på.

inte för att jag behöver nogranheten ,men säger den 5m så borde jag inte komma mer än 10 meter från platsen

några synpunkter?

 

[hansmathias]

Nogrannheter statistiskt fördelade

Tja, jag har också upplevt att onoggranheten är uppemot 20 m (betydligt bättre än innan Clinton stängde av SA)

En faktor kan vara hur många sateliter din mottagare har tagit emot, och vid vilken vinkel de befinner sig (större vinkel mellan olika satelliter --> bättre noggrannhet). Atmosfäriska störningar kan säkert dra ner noggrannheten etc

Dessutom: Noggrannheter är statistiskt fördelade (oftast enligt en sk normalfördelning). Om man anger (o)noggrannheten till 10 m så avses oftast RMS (= root mean square) vilket kan sägas vara ett medelvärde av avvikelsen från det rätta värdet över en lång tid. Ungefär 2/3 av tiden kommer avvikelsen att ligga inom angiven gräns, och 1/3 av tiden kommer den att vara större. Det är alltså helt naturligt att man ibland uppmäter större fel än vad som normalt anges.

 

[apersson850]

Just det!

Läs gärna mitt inlägg "Att hitta tillbaka". I detta fallet gäller det ju just det, att hitta till en punkt som du mätt upp innan. Du kan ju ha hamnat i "ena kanten" av noggrannheten då, och råka hamna "i andra kanten" av noggrannheten en annan gång.

Anders

 

[grym]

fortfarande fel

har läst det inlägget och håller med

gick förbi min "fasta" punkt några gånger idag

stängde av gps'n mellan varje gång

det verkar som om jag tar det lugnt och har bra motagning så kommer jag innom någon meter när jag står på rätt ställe

men om jag har dålig motagning när jag slår på gps'n så
får jag sämre nogranhet även senare när jag har bra motagning

ska prova lite mera ;-)
det har ju inte någon praktisk betydelse för mig
så som jag ser det är gps'n ett verktyg, och jag ska bara lära mig att hantera den med dom begränsningar den har

Mvh
hannu

 

[apersson850]

En gång dåligt = alltid dåligt??

Hoppla!
Det var ju intressant, och dessutom knappast vad man skulle kunna vänta sig.
Med tanke på allt räknande som sker i en GPS, kan jag ju möjligen föreställa mig att den gör något slags medelvärden mellan nu och nyss, men någon längre tid borde det väl inte ligga den i fatet, att noggrannheten varit sämre tidigare än vad den är nu. Är det någon annan som observerat något sådant?

Om jag låter min mojäng bara ligga stilla, påslagen, en hel dag, kan jag se att den gjort vissa "utflykter" på egen hand. Vanligtvis ganska kortvariga.
En gång, när jag bara hade den med på vägen till jobbet (jo, jag hittar faktiskt även utan, men bara för att se hur den fungerar!), registrerade den en förflyttning från Belgien till Nordsjön, en bit utanför Jylland, med 246000 km/h. Jag såg att den var "Klar för navigering" och sedan "Sökte satelliter" igen, innan den var klar på nytt.

Hoppas den virtuella ljudbangen inte skrämde någon, he-he.

Vissa mottagare har ju på- och avkopplingsbar medelvärdesbildning. En sådan bör ju vara lite "seg" när man plötsligt flyttar den, efter att ha legat still en stund. Eller glömmer den alla medelvärden så snart den sett en större förflyttning?

Jag håller helt med om att en GPS är ett mätinstrument. Alla mätinstrument har sina egenheter. Ju mer komplicerade de är, desto fler egenheter. En GPS är ganska komplicerad. Därför krävs det en del experimenterande, så att man skaffar sig själv lite erfarenhet, för att förstå skillnaden mellan vad den visar och vad den menar.

Hm, det låter som en beskrivning på umgänget med hustrun...

Anders

 

[biting]

Nogranhet

Bara en fundering...

Eftersom de små satelitrackarna snurrar runt jorden 2 varv / dygn så borde det ju påverka nogranheten över tiden.
Dvs. man borde få samma värden (koordinater och nogranhet) på samma plats vid samma tidpunkt (eller 12 timmar senare).

 

[apersson850]

Att tänka vidare

Jag funderade lite på det Hannu skrev.
Om GPS:n varit avstängd en tid (åtminstone sex timmar) är dess almanac och ephemeris data inte längre giltiga. Denna information används för att klara ut var satelliterna borde vara resp. verkligen är i ett visst ögonblick.

För att det över huvud taget ska vara möjligt att klara ut sin position inom en rimlig tid, sänds delar av denna information ut var 30:e sekund. Men den kompletta sekvensen med bandata för satelliterna, inklusive korrigeringarna för tillfälliga avvikelser från de teoretiska banorna, tar 12,5 minuter att sända ut. Dessa bandata är giltiga fyra-sex timmar.

Om man slår på sin GPS, som då varit avstängd mer än sex timmar (över natten, kanske), har den alltså inte aktuella bandata i minnet. Den får en snabb uppdatering var 30:e sekund, vilket innebär att efter max 60 sekunder ska den ha en hyfsad idé om var den befinner sig.
Men, och detta är viktigt, det tar minst 12,5 minuter att få en så bra position som möjligt. Har man otur, och slår på strax efter att bandata började skickas ut, kan det ta upp till 25 minuter innan full noggrannhet har uppnåtts. Såvida det inte är så, att mottagaren kan pussla ihop slutet på ett meddelande med början på nästa. Det vet jag inte, men det är ju möjligt.

Hursomhelst, en kvart är ju rimligt att räkna med som ett minimum för att få full noggrannhet, när mottagaren varit avstängd en (längre) tid. Du, Hannu, väntade kanske inte så länge, för att se om din järnvägskorsning flyttade sig till önskad plats?

Om man då inte tar sig tiden att låta mottagaren hämta hem dessa bandata, ger det naturlgitvis intrycket av att den har en sämre noggrannhet hela tiden. Jag kan dessutom föreställa mig, att en normal hantering, där den hamnar i fickan ibland osv, gör att delar av dessa bandata inte tas emot. Då tar det naturligtvis ännu längre tid att uppnå full precision.

Låt mottagaren ligga på rälsen en halvtimme (förutsatt att det är ett modernt järnvägsspår, där det inte kommer några tåg), så får du kanske ett bättre resultat. Eller låt mottagaren vara igång innan du kommer till korsningen, så att den hämtat in nödvändig information först.

Anders

 

[grym]

alltså längre tid

visste inte om det med tiderna
ska kolla och se vad som händer

det tar nog någon vecka,kan inte stå mitt på järnvägsövergången och kolla på någon lustig pryl för ofta,mina stackars bymedinvånare har tillräckligt med
erfarenhet av lustiga test och mysko saker jag har haft för mig ;-)

Mvh
hannu

 

[apersson850]

Maskering

Skaffa en färgglad jacka med texten "Banverket" på, så kan du stå tills du fryser fast. Sen har du inget val!

Anders

 

[ALj]

Vid sidan av ämnet

Jag såg något smått rörande i Sundbyberg härom året. När jag passerade järnvägsövergången mitt i Sumpan såg jag två män i färgglada västar som bara stod och stod, precis vid korsningen.
När jag skulle passera korsningen en timme senare var det rött ljus, och bommarna var fällda. Nu var de båda männen ivrigt sysselsatta med att måla övre delen av bommarna.
Det gäller att passa på när tillfälle gives.

Anders

 

[Brune]

Re: Vid sidan av ämnet

Re: Vid sidan av ämnet

Var det inte vid sidan av spåret och ämnet har spårat ur

Per

 

[apersson850]

Ordning i klassen!

Åter till ämnet nu.

Längre upp i den här diskussionen skrev Hannu, att om han bara väntade ett dygn, skulle han få samma satellitkonstellation igen, och alltså ha samma noggrannhet som han hade dagen innan.

För att vara petig är det så, att omloppsbanan är 11 timmar och 56 minuter, så exakt ett dygn blir det inte för två varv runt jorden.

Av större betydelse är antagligen jonosfärens och troposfärens inverkan på signalerna.
Fukten i troposfären och de elektriska laddningarna i jonosfären påverkar radiosignalerna från satelliterna, så att de blir mer eller mindre fördröjda.
Denna inverkan försöker mottagaren att räkna bort, genom att den får information om hur det ligger till i atmosfären. Denna information leder till en matematisk modell av störningarna, som då används för korrigeringen. Av lätt förståeliga skäl kan denna modell inte exakt rätta till alla fel som kan uppstå. En viss osäkerhet kvarstår.
Dessutom finns det ju klock- och banavvikelser hos satelliterna, som visserligen kompenseras på matematisk väg, men det är ju återigen enligt en mer eller mindre fullkomlig modell.

Är det någon som har lusläst alla dessa sidor på internet som handlar om det här, och som dessutom minns en ungefärlig storleksordning på dessa fel? de kanske förklarar flera av de meter som Hannus järnvägskorsning "rymmer" från sin gamla plats.

Anders