Använd minnet!
Självklart är det suveränt med alla moderniteter, men är du medveten om något kan gå snett med dem så minskar risken att du hamnar vilse drastiskt.
Ta upp kartan/sjökortet hemma och ha i baktanken att du tappar den till sjöss (och att kompassen följer med). Memorisera de viktigaste landmärkena tillräckligt väl för att du inte skall behöva använda kartan för att hitta tillbaka. Vid start så nöj dig inte med att typ bara lägga in en waypoint i GPS:en, utan titta noga från sjösidan så att du känner igen platsen. Se vart du är på väg och memorisera hur du känner igen dig, vänd dig ibland om för att memorisera osv. På detta sätt blir navigationshjälpmedlen mer något att roa sig med på vägen!
Däckskompassen tycker jag är det främsta hjälpmedlet, fast monterad håller du kursen även i busväder när det inte finns annat än vatten i sikte. Jag avråder från att använda den för att pejla med (tapprisk), utan föreslår att du riktar hela kajaken. Det ger dig också en bättre minnesbild av hur det ser ut i den riktningen. Jag har alltid med minst en reservkompass (armbandsmodell och/eller i flytvästen).
GPS är en skoj leksak, men utan inbyggd kompass (och helst barometer) tycker jag den är ganska meningslös för paddling. GPS:er käkar som bekant batterier, så det är suveränt att ta positionen, stänga av GPS-funktionen (batterislukaren) och sedan i lugn och ro kolla bäringar och avstånd till viktiga landmärken. En veckas sjökortslös paddling på Åland tog knappt något alls på batterierna i min Silva GPS. Självklart lägger jag inte in en rutt, utan bara viktiga landmärken (typ Söderarm, Mariehamn, sydspetsen, nordspetsen, inlopp etc).