"Frihet från skatt och tunga"?

[sachsaren]

Hej,
jag behöver snabb hjälp med en tydligen rätt gammal svensk formulering. Har inte hittat någon förklaring i en etymologisk ordbok.
Vad betyder tunga i formuleringen frihet från borgerlig skatt och tunga?
Den står i följande sammanhang:

Enligt Ernst Grape var Gese "företagsam och energisk, särskilt när det gällde att bereda sig förmåner". "Sveriges Rikes Postmästarinna" som Gese brukade kalla sig gjorde sig enligt Holm skyldig till en del oegentligheter rörande det svenska postkontoret i Hamburg och via en intrig från hovkansler Salvius sida, som ej längre kunde tåla att visa hörsamhet mot "en tysk käring" ersattes hon som postchef 1642 av Johan Beijer. Regeringen angav som skäl härför att hon "såsom en kvinnsperson och eljest av sine svag- och olägenheter" ej varit i stånd att tillfredsställande sköta tjänsten. Nu fastslogs för första gången kvinnornas olämplighet och postverkets karaktär av manligt dominerat könssystem blev synligt. Gese Wechel skulle dock åtminstone på papperet under återstoden av sitt liv få åtnjuta 400 daler silvermynt årligen plus frihet från borgerlig skatt och tunga. Enligt Holm, Grape och Forsell fick hon i realiteten emellertid ej del av dessa förmåner. Hon flyttade till Tyskland där hon avled omkring 1645. Under åren 1669-1673 var det åter dags för kvinnligt chefsskap inom postväsendet. Nu var det Johan Beijers änka, Margareta Beijer, född Weiler, som under kanslikollegiets överinspektion förestod Stockholms postkontor.

/Georg

 

[haraldn]

Det kommer förstås av adjektivet tung och betyder ungefär pålaga, alltså något som man måste betala (med pengar eller in natura) och som därför tynger ens ekonomi.

 

[sachsaren]

Tunga.

Det kommer förstås av adjektivet tung och betyder ungefär pålaga, alltså något som man måste betala (med pengar eller in natura) och som därför tynger ens ekonomi.

Jag förstår. Tack för din mycket snabba hjälp!

Används ordet fortfarande? Tror du att de flesta svenskar skulle förstå den betydelsen av tunga idag? Eller är det bara jag som ickesvensk som blev lite förvirrad?

 

[Martin Fjäderlätt]

Jag tror att få svenskar skulle förstå.

Såhär säger NE:

tung`a subst., ingen böjning
• särsk. i frasen bära dagens ~ uthärda dagens möda el. besvär [åld.]
HIST.: sedan äldre fornsvensk tid; fornsv. thunge; till tung

 

[haraldn]

Nej, det ordet är det nog inte många som skulle förstå idag. Jag tror inte det används om inte det skulle råka finnas i någon gammal lag som fortfarande gäller.

Missgärningsbalken i 1734 års lag gäller nog inte längre, men där stadgades bl.a:

XLIV. Cap. Om then, som lägger skatt och tunga å Konungens skattskyldiga undersåtare.
44.1. Djerfwes någor lägga skatt, gjärder, eller annan tunga å Konungens undersåtare; eller swikeliga taga högre tull och skatt ut, än bewiljadt och påbudit är; gälde skadan åter, och stånde dubbel tiufsrätt.

 

[sachsaren]

Tack igen, Harald och Martin!!
Det var mer än jag hade väntat mig. Kommer att använda era uppgifter. Den där balken, fanns den i en landslag eller en allmän svensk lag, jag skulle behöva "förpackningens" namn för att kunna citera resp. hänvisa till den.

/Georg

 

[soderkisen]

Har alltid undrat vad varför Skattungsvägen i Årsta heter som den gör? Kan detta ha med saken att göra?

 

[haraldn]

Till sachsaren:

Googla på "skatt och tunga" (hela frasen med citatecken runt) så får du några intressanta träffar bl.a. den som jag citerade.

Du skriver landslag, men jag förmodar att du menar landskapslag. Mycket kortfattad svensk laghistoria:
De äldsta lagarna var landskapslagarna. Dessutom fanns Bjärköarätten som gällde i de äldsta städerna. Vid 1300-talets mitt ersattes de av de två lagar som efter den dåvarande kungen kallas Magnus Erikssons landslag resp. Magnus Erikssons stadslag. Man hade alltså olika lagar på landet och i städerna. År 1734 infördes en lag för hela riket, Svea rikes lag. Vissa delar av denna lag gäller fortfarande, t.ex. Jordabalken. Mycket av den har ändrats, lagts till eller tagits bort under årens lopp, men det finns fortfarande en del mycket ålderdomliga formuleringar, fast med moderniserad stavning.

Till söderkisen:

Många gator i Årsta har namn efter sjöar. Skattungen är en sjö i Dalarna. Namnet betyder enligt Nationalencyklopedin 'sjön med skaten' Skate betyder 'något utskjutande' och syftar i det här fallet på en lång vik mot väster.

 

[flindra]

Skattungbyn

Har alltid undrat vad varför Skattungsvägen i Årsta heter som den gör? Kan detta ha med saken att göra?

Det finns ju en by utanför Orsa som heter Skattungbyn också. Där har de ett byråd och de driver byns affär som är både mataffär, apotek, post och mack. Finns det nånting som dalmasar inte kan göra? Jag tycker det är rätt ballt.