Igår, den 3 maj 2023 var min sista PT-timme. Vi gick bl a igenom lite övningar för gluteus medius där det är stor skillnad i styrka på vänster och höger (som med mycket annat, kan bero på min artros i höger knä), därtill lite skärpningar av andra övningar, t ex annan handställning i armhävningar, för att göra dem tyngre.
Det var min näst varaktigaste PT, 4+6 månader, med ett halvårs uppehåll emellan. Den långvarigaste, min näst bästa , gick jag för i fyra år!
I juli tar PT:n semester, efter den tar föräldraledighet vid, och efter den börjar han en ny tjänst som 100% fysio, för privatkunder, tror jag. Jag talade om att jag inte kommer att kontakta någon ny, av flera skäl. T ex att det senast tog tre månader innan jag landade rätt bl a beroende på en fallolycka, med knäfraktur). Men också, i och med sommarens aktiviteter skull jag kunna komma igång med ny PT först nån gång i augusti, då jag fyller 79. Om drygt ett år är jag alltså 80, en tanke som skrämmer mig.
Jag får ideligen anledning att undra vad jag egentligen håller på med. Under väntan på PTn såg jag en tjej som körde ett gediget program. Hon gjorde väldigt snygga kettlebelsvingar, alltd samma vinkel från golvplanet. Klumpen såg så liten ut att jag smygkollade vikten, 20 kg. Jag kör 16. P g a min invalidiserade högerarm är det nätt och jämnt att jag kan hantera sådana vikter. Jag kanske, kanske, skulle kunna jucka upp en sådan vikt, men bävar för eventuella balansproblem. Kettlebells är ju i steg om 4 kg, så något mellansteg finns inte.
Jag gör hip thrusts för maximus med 20 kg på stången, har nån gång gjort 22, hyfsat djupt. För benböj får jag upp stången på axlarna md 20 kg, men inte alltid;
men knäna gör det svårt att gå tillräckligt djupt. Vi testade en gång 34 kg, halva kroppsvikten, m h a en ställning.
Mina fysiska utsvävningar kommer nu också att domineras av fysioterapi för knäartrosen, men jag gissar och hoppas att fysion jag kontaktat hittar sätt att integrera mina styrkeövningar. Detta kommer iaf att dominera min uppmärksamhet framöver. Jag kan inte springa något vidare (är det något jag varit bra på är det detta, hjälpt av min ringa vikt ) , jag går rentav långsammare än det stora flertalet och jag skulle vilja göra åtminstone ett par låglandsvandringar denna sommar, plus några flerdagarsturer på cykel. Benstyrka hör nog till det jag lyckats bäst med under den här PT-perioden.
Det var min näst varaktigaste PT, 4+6 månader, med ett halvårs uppehåll emellan. Den långvarigaste, min näst bästa , gick jag för i fyra år!
I juli tar PT:n semester, efter den tar föräldraledighet vid, och efter den börjar han en ny tjänst som 100% fysio, för privatkunder, tror jag. Jag talade om att jag inte kommer att kontakta någon ny, av flera skäl. T ex att det senast tog tre månader innan jag landade rätt bl a beroende på en fallolycka, med knäfraktur). Men också, i och med sommarens aktiviteter skull jag kunna komma igång med ny PT först nån gång i augusti, då jag fyller 79. Om drygt ett år är jag alltså 80, en tanke som skrämmer mig.
Jag får ideligen anledning att undra vad jag egentligen håller på med. Under väntan på PTn såg jag en tjej som körde ett gediget program. Hon gjorde väldigt snygga kettlebelsvingar, alltd samma vinkel från golvplanet. Klumpen såg så liten ut att jag smygkollade vikten, 20 kg. Jag kör 16. P g a min invalidiserade högerarm är det nätt och jämnt att jag kan hantera sådana vikter. Jag kanske, kanske, skulle kunna jucka upp en sådan vikt, men bävar för eventuella balansproblem. Kettlebells är ju i steg om 4 kg, så något mellansteg finns inte.
Jag gör hip thrusts för maximus med 20 kg på stången, har nån gång gjort 22, hyfsat djupt. För benböj får jag upp stången på axlarna md 20 kg, men inte alltid;
men knäna gör det svårt att gå tillräckligt djupt. Vi testade en gång 34 kg, halva kroppsvikten, m h a en ställning.
Mina fysiska utsvävningar kommer nu också att domineras av fysioterapi för knäartrosen, men jag gissar och hoppas att fysion jag kontaktat hittar sätt att integrera mina styrkeövningar. Detta kommer iaf att dominera min uppmärksamhet framöver. Jag kan inte springa något vidare (är det något jag varit bra på är det detta, hjälpt av min ringa vikt ) , jag går rentav långsammare än det stora flertalet och jag skulle vilja göra åtminstone ett par låglandsvandringar denna sommar, plus några flerdagarsturer på cykel. Benstyrka hör nog till det jag lyckats bäst med under den här PT-perioden.
