vatten är inte bara blött
Det handlar ju om att korsa vatten ibland; normalt vadbara ställen
kan vara farliga, broar kan ha krossats, osv. Sånt kan man bara
ta reda på genom att ringa, ja, vem det nu blir.
1997 avbröt jag en tur i Sydalperna p g a hälsenebesvär.
Jag ställde in mig på det enklaste som finns, Jämtland
(åtminstone om inte vädret säger emot). Ringde Sylarna
vid midsommar. Marken snötäckt till åtminstone hälften.
Problem att korsa Gåsån.
Reste dit en vecka in i juli. Bro över Härjångsån borta,
stengång möjlig vid sjöns utlopp, dock. Vadade Ljungan.
Enligt Gåsen-värden Micke hade vattnet varit midjedjupt
vid midsommar.
Vid Sylälven hade bron inte lagts ut, eftersom
en stor snödriva låg i vägen. Vad fanns dock längre upp
och jag gick en helt annan väg.
I Nordnorge 98 fick jag lägga om en etapp helt därför
att jag inte kom över älven. På ett annat ställe
fick jag vada midjedjupt på ett brett ställe, inte SÅ
långt från en fors, eftersom bron var i livsfarlig skick.
På Mavasleden fick jag krypa över en smal provisorisk
bro. Inte helt stadigt, speciellt inte med ryggsäck.
Detta var i mitten av juli. Det behöver inte vara så.
Men man måste ta reda på hur det är.
Alperna säger någon. Från mitten av juni brukar man kunna vandra
i Sydalperna utan större problem, men helst med tält.
I Östalperna eller de nordligaste
Västalperna skulle jag inte råda någon att vandra före
midsommar,
men sådant varierar från år till år.
il C.