En obehaglig händelse som slutade väl

[freed]

Hej.

Tänkte dela med mig av en obehaglig händelse som inträffade under en misslyckad utflykt förra helgen. Vi skulle bara ut och grilla en korv med barnen. Packade ned korv, choklad-thermos och lite annat gott och klädde på oss. Vi var hela familjen. Jag, min fru och våra två söner på knappt 4 samt 7 år.

Vi tog bilen en bit till ett område med mycket stigar och sjöar och rastplatser söder om sthlm). Vi hade varken pulka eller vagn med oss till minstingen så vanringen skulle inte bli så lång. Vi kom fram till en sjö där det finns både vedlåda och eldstad med bänkar. Det enda läskiga är att eldstaden ligger ca 2-3 meter in från en bergskant som sluttar ned mot vattnet, också ca 2-3 meter.

Det som kanske gjorde att situationen uppstod eller åtminstånde ökade risken var att det blåste väldigt samt att veden var blöt. Hursomhelst, jag låg och försökte få fyr på brasan medans fru och barn leker runt för att hålla värmen i väntan på maten. Men detta tar ca en timme så de hinner både tröttna och bli kalla. Jag var helt inne i eldningen då min fru plötsligt fågar vart minstingen är.

Släpper elden helt, tittar mig omkring, frun står med ryggen mot vattnet just för att ha uppsikt över barnen. Vi ser han ingenstans och hör han inte heller. Sen vänder sig frun om och då ser vi han. Han står bakom henne nästan ute vid kanten mot vattnet som är lätt isbelagt och ett par meter ned. Det sluttar där han står. Vi råkar skrika till i ren panik och han hoppar till och blir ledsen. Som tur var ramlade/halkade han inte. Vi var snabbt fram och slet bort han från vad som kunde blivit våra livs värsta händelse.

Resten av dagen och dagarna därpå har jag haft svårt att släppa det här. Det var så nära, tänk om han fallit ned. Hade man hunnit få tag i han innan han sjönk i det svarta vattnet. hade man fått upp han på någon avsats? Hade man kommit upp själv igen? Vinter, blåsigt, kallt vatten, hal klippa, ingen värmande eld. tillräckligt långt från bilen.

Nu var vi ju vid en för dagen ganska dålig plats med tanke på väder. hade det varit lika enkelt att få till brasan som annars hade situationen nog inte uppstått. Heller inte om vi varit vid en plats längre in i skogen.

Lärdom, släpp aldrig barnen med blicken (kan tyckas självklart, men det går ruskigt fort ibland), och location, location, location.

 

[Ayrin]

Sån tur att det gick bra!

I mina ögon är väl risken framförallt att man inte hittar barnet i vattnet, resten borde varit lösbart.

Nu vet jag inte hur det såg ut på aktuell plats, men med två vuxna borde det ju inte ha varit omöjligt för den som inte hoppar i vattnet att få tag i nåt den andra kan ta hjälp att ta sig upp för slänten med. Till exempel, av med jackan, ta spjärn och låt den blöta parten klättra upp mha den.

Hur långt var ni från bilen? Med en knappt 4-åring som går själv borde det väl inte varit så långt mer än en km? Det borde du kunna småspringa med 4-åringen i famnen medan fru + 7-åring kutar till bilen och startar den.

 

[thureb]

Barn gör

oväntade grejor. Men här hände ju inget.

Flytväst är vettigt vid vatten eller på is men uppsikt måste man alltid ha i såna här lägen. Några iplumsningar har mina barn åstadkommit både triviala och en läskig där dottern drygt året kröp i vattnet från kanoten hamnade med ansiktet under ytan och flytvästen vände henne inte. Vi fick backa kanoten och ta ombord henne. Hon mådde bra men vi var lite uppjagade. Paddlade in till land och bytte till torra kläder som fanns i kanoten. Var i oktober 1995 om jag minns rätt.

Thure

 

[xtrem]

På min hund så använder jag koppel när jag vill ha 100% kontroll så varför inte begränsa barnens frihetskänsla lite med en sele eller liknande, man behöver ju inte ta på dom stryphalsband för det
http://www.stadium.se/sport/alpint/alpintillbehor/037367/everest-kidleash?SelectedProductUUID=erXCROinbnsAAAEv23prEigF#.UtlrBhARmUk

 

[seobserver]

Regeln är ju att aldrig släppa kollen. TS själv beskrev ju sitt beteende. Lätt sagt men barn har egen vilja och får de inte stimuli av sin föräldrar och omgivning söker de att undersöka själva. Kanten är oftast närmare än man först anar.
Bra att det gick väl.

När dottern var liten gick hon in och kelade med korna, bara det att det var tjurhagen, även det gick väl.
go tur

 

[TorbjörnGbg]

Som du skriver måste man ha koll, och när det gäller barn är det ju extra viktigt. Tror de flesta har någon händelse där man haft "tur".

Det jag har tagit med mig i livet är att olyckor /tillbud sker, men det viktigaste är att man tar lärdom av dom och kan gå vidare.

Så fastna inte i händelsen utan ta lärdom och låt det inte hända igen.

Var glada att det gick bra och vad du skriver så verkar ni ju vara mycket riskmedvetna och nogranna föräldrar.

 

[Karolina P]

Läskigt!

Liten tröst vintertid är att barn med tjocka vinterkläder flyter en liten stund, kanske tillräckligt för att få tag i dem.

Min grabb föll i mormors pool en vår när han var 2,5år. Han sjönk som en sten, utan ett ljud, inget sprattel förrän under vattenytan. Som tur var så var jag max två meter bort och småberedd på att "förr eller senare åker han i" (barn kan vara envisa ibland, speciellt om de äldre kusinerna ju får leka med vattnet). Kan säga att vattnet var kallt när jag hoppade i. Upp med honom. Inte ens en kallsup, han hade väl någon spädbarnsreflex kvar... Enda menet är att han inte tycker om blöta jeans. Så då gick det bra. Men man läser så ofta om när det går fel.

Man kan ge sina barn mycket. Ge dem kärlek, vett att använda cykelhjälm och bilbälte och lär dem att se sig för innan de går över vägen samt att simma, då har man gjort så gott man kan.

 

[Karolina P]

Liten tröst vintertid är att barn med tjocka vinterkläder flyter en liten stund, kanske tillräckligt för att få tag i dem.

Tänkte på den här hemska händelsen: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10261415.ab