En titt tillbaka till våren eller en längtan inför den som kommer 
)
Känning av tungt silver ger mångfalt mer än ädelt guld..
TAGGAD, STARK OCH JÄKLIGT TUNG...
Ljudet av något som skvalpar når mina öron!!
Jag vrider mig sakta mot havsbandet och spejjar glupskt mot vattnet för att se vad som stör mig så här strax innan ljuset bryter ny dag,
men jag ser ingenting som stör mitt synfält, det enda som stör är det där envisa ljudet jag hör av något som flödar och strömmar...
Men det är inte vågorna denna gång..
Ej heller ljudet som stjärtfenor gör då den där stora Silveröringen prickar ytan och ger en kaskad av blänkande kulor i morgonljuset..
Jag fattar ingenting??
Jag ser inget men hör likförbaskat det där envisa ljudet som vibrerar i mina örongångar..
Ruskar på mig för att både kylan och ljudet ska försvinna..
Å Visst, värmen kommer tillbaka, men ljudet som nu avtagit men ersatts av ett lätt rosslande flin får mig att vända mig om...
Det kluckar så där gottigt, sött och glatt när råstyrkan i Whiskyn rinner ner och värmer i hans törstlängtande strupe..
Harry flinar med pluntan i handen..
Handen hälsar och munnen där Whiskyn nyss smakade honung öppnar sig och läpparna formar morgonens första ord...
- Såg du något i djupet vid din sida??
- Såg något??
- Hur fan tror du man kan se något, då regnet som övar akupunktur mot ansiktet sakta övergår till det fasta formatet som kallas för snö i den här tvågradiga vårkylan??
Vi hade kunnat lega kvar i våra varma sängar, kunnat vända oss om och smekt en mjuk naken kvinnokropp..
Men inte då, utan med en dåres envishet trotsade vi de vilda elementen och tog oss ut till denna himmelska plats som förvisso denna dag kunde liknas med Djävulens tillhåll..
Men att klaga?? Glöm det!!
För det är det här som kallas för KÄRLEK..
Öringen fanns ju här och vi båda visste att detta var väder som den skygga Prinsessan föredrog, så nu skulle dem tas...
Vältrade mig likt en valross över den sista stenen innan jag med en pust satte mig på dess glatta, hala tångbeströdda yta..
Silverprickarna fick vänta en stund, för först skulle jag också smaka denna underbara dryck som Mackmyra berett av malt på torv och korn och lagrat på svensktillverkad Ekfat..
Segerns sötma, hann jag tänka innan jag drog iväg Titaniumets mjuka men rika urkraft i en sving som hade fått Hela den finska spjukastareliten att häpna..
50 meter i motvinden!!
Var väl att ta i, men låååångt gled Samban ljudlöst innan den landade perfekt, juuuust precis där jag ville ha den...
Hann bara veva ett vevtag innan det stramade och jag kände det där sugande tunga fortplanta sig igenom detta underbara spö...
Ja jävlar, han jag tänka innan jag fattade att det var stort..
Och det var sant... Det var verkligen SANT!!!!
Fast fisk i första kastet och det trots att morgonen inte hade kommit fram till oss ännu...
- Gissa vad vågen visar??
Jag tror de hörde mig ända bort till lotsstationen i Bönan!!
4.0 Kilo.. FYRA KOMMA NOLL... Fattar du??
Direkt då det sög till så förstod jag att det var stort... Långt större än vad jag förut tagit.. Kände ilningen rusa genom kroppen samtidigt som fisken rusade... Spöt kändes lite klent då det drog iväg, men jag anade snarare än kände dess inbyggda styrka... Och visst fick jag rätt...
Detta spö hade likt flugfiskets känsla ändå en otrolig ryggrad fastän det var smidigt smalt... Det stod emot varje rusning med lätthet..
Varje sekund kändes som en njutning och jag var säker på både krok och knut.. Å då är känslan enormt skön....
Säger det igen.:
Känning av tungt silver ger mångfalt mer än ädelt guld..
)Känning av tungt silver ger mångfalt mer än ädelt guld..
TAGGAD, STARK OCH JÄKLIGT TUNG...
Ljudet av något som skvalpar når mina öron!!
Jag vrider mig sakta mot havsbandet och spejjar glupskt mot vattnet för att se vad som stör mig så här strax innan ljuset bryter ny dag,
men jag ser ingenting som stör mitt synfält, det enda som stör är det där envisa ljudet jag hör av något som flödar och strömmar...
Men det är inte vågorna denna gång..
Ej heller ljudet som stjärtfenor gör då den där stora Silveröringen prickar ytan och ger en kaskad av blänkande kulor i morgonljuset..
Jag fattar ingenting??
Jag ser inget men hör likförbaskat det där envisa ljudet som vibrerar i mina örongångar..
Ruskar på mig för att både kylan och ljudet ska försvinna..
Å Visst, värmen kommer tillbaka, men ljudet som nu avtagit men ersatts av ett lätt rosslande flin får mig att vända mig om...
Det kluckar så där gottigt, sött och glatt när råstyrkan i Whiskyn rinner ner och värmer i hans törstlängtande strupe..
Harry flinar med pluntan i handen..
Handen hälsar och munnen där Whiskyn nyss smakade honung öppnar sig och läpparna formar morgonens första ord...
- Såg du något i djupet vid din sida??
- Såg något??
- Hur fan tror du man kan se något, då regnet som övar akupunktur mot ansiktet sakta övergår till det fasta formatet som kallas för snö i den här tvågradiga vårkylan??
Vi hade kunnat lega kvar i våra varma sängar, kunnat vända oss om och smekt en mjuk naken kvinnokropp..
Men inte då, utan med en dåres envishet trotsade vi de vilda elementen och tog oss ut till denna himmelska plats som förvisso denna dag kunde liknas med Djävulens tillhåll..
Men att klaga?? Glöm det!!
För det är det här som kallas för KÄRLEK..
Öringen fanns ju här och vi båda visste att detta var väder som den skygga Prinsessan föredrog, så nu skulle dem tas...
Vältrade mig likt en valross över den sista stenen innan jag med en pust satte mig på dess glatta, hala tångbeströdda yta..
Silverprickarna fick vänta en stund, för först skulle jag också smaka denna underbara dryck som Mackmyra berett av malt på torv och korn och lagrat på svensktillverkad Ekfat..
Segerns sötma, hann jag tänka innan jag drog iväg Titaniumets mjuka men rika urkraft i en sving som hade fått Hela den finska spjukastareliten att häpna..
50 meter i motvinden!!
Var väl att ta i, men låååångt gled Samban ljudlöst innan den landade perfekt, juuuust precis där jag ville ha den...
Hann bara veva ett vevtag innan det stramade och jag kände det där sugande tunga fortplanta sig igenom detta underbara spö...
Ja jävlar, han jag tänka innan jag fattade att det var stort..
Och det var sant... Det var verkligen SANT!!!!
Fast fisk i första kastet och det trots att morgonen inte hade kommit fram till oss ännu...
- Gissa vad vågen visar??
Jag tror de hörde mig ända bort till lotsstationen i Bönan!!
4.0 Kilo.. FYRA KOMMA NOLL... Fattar du??
Direkt då det sög till så förstod jag att det var stort... Långt större än vad jag förut tagit.. Kände ilningen rusa genom kroppen samtidigt som fisken rusade... Spöt kändes lite klent då det drog iväg, men jag anade snarare än kände dess inbyggda styrka... Och visst fick jag rätt...
Detta spö hade likt flugfiskets känsla ändå en otrolig ryggrad fastän det var smidigt smalt... Det stod emot varje rusning med lätthet..
Varje sekund kändes som en njutning och jag var säker på både krok och knut.. Å då är känslan enormt skön....
Säger det igen.:
Känning av tungt silver ger mångfalt mer än ädelt guld..
