dödens isfinger

Intressant film!

Jag har sett detta fenomen beskrivet förut, men jag vet inte om det finns något svenskt ord för det. Frågan är om detta kan uppträda i svenska vatten? Det krävs troligen ganska långvarig kraftig kyla och rätt tjock is för att skapa tillräckliga mängder underkyld saltlake. Men kanske kan mindre ”istappar” uppstå under gynnsamma förhållanden.

Det finns andra lustiga fenomen som kan uppträda även i våra vatten genom att vatten med olika salthalt har skilda fryspunkter, t.ex. pannkaksis och lamellstruktur på isen undersida.

Saltis är spännande!
 
Mycket tjusigt filmat, och fascinerande.
Men inte så dramatisk som när jag läste slarvigt och trodde att det var en lake (fisk) som frös till is och sjönk mot sin död.
 
Intressant

vilka temperaturer och istjocklekar rör det sig om Olof? Avsaltning av havsis sker successivt och borde ske snabbare vid lägre temperaturer. Kanske bör man skaffa TV-serien på DVD.

Vår skridskobara saltis runt svenska kusten är oftast bildad från vattenskikt med betydligt lägre salthalt än världshavens 3,3%.

Thure
 
Intressant.

Skrattade gott åt

DN.se sa:
Jag skrev först ”serien har sålts till en miljon länder” men efter kommentar- och mejlstorm har jag insett att folk inte förstod att det var en avsiktlig överdrift utan faktiskt trodde att jag är dum i huvudet. Så för husfridens skull har jag ändrat nu, varsågoda!
 
Nu har jag läst på lite.

Här filmades saltlaketappen, vid foten av vulkanen Erebus. På BBC´s hemsida finns uppgiften att vattentemperaturen var -1,9, lufttemp -20. Det ser inte ut att har varit djupt, kanske 3 meter och strandnära. Ingen uppgift om aktuell istjocklek men den beror på årstiden. I Antarktis smälter och nybildas all havsis fullständigt varje säsong och blir inte tjockare än en meter. Gissningsvis handlar det om en variant av lamellstruktur som råkar sluta sig till en cirkel och därför driver processen vidare nedåt.
 
De hade

uppenbarligen kunskap om att fenomenet förekommer i området. Står en hel del bra på BBCs hemsida Olof länkar till ovan. McMurdobasen och Scottbasen ligger nära.

Det var rejält grunt under isen. Kanske kan tidvattnet påverka flödet av saltlake? Har läst eller hört nånstans att tidvattenperiodiciteten inte är känd vid Antarktis.

Thure
 
Har läst eller hört nånstans att tidvattenperiodiciteten inte är känd vid Antarktis.

Nära polerna borde tidvattenperioden vara ett halvt månvarv (knappt 15 dygn), eftersom tidvattnet blir kraftigare ju längre bort från horisonten månen står (över eller under horisonten). Nu ligger Sydpolen förstås på land och inte i havet, men tidvattenvågor förekommer även i den "fasta" jordskorpan och är där ca hälften så stora som ute på öppna oceanen.

Kustområdena på Antarktis ligger dock en god bit bort från Sydpolen, så där lär det bli en blandning av perioder på ett halvt månvarv och ett halvt måndygn (ett måndygn = ca 24t 50m, den tid det tar mellan att månen står i söder två gånger efter varandra). I praktiken ser detta ofta ut som att tidvattenperioden skiftar mellan ett halvt och ett helt måndygn.

Sedan är det öppen ocean vid nästan hela Antarktis kust, vilket ger ganska små tidvatten. Större tidvattenvariationer får man i vikar där regionala vattenströmningar avsevärt kan förstora tidvattenvågen.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg