Diskussion kring kroppens energimetabolism...

[Pontus Lundberg]

Jag öppnar en ny tråd i ämnet energimetabolism som förhoppningsvis, genom gemensamma insatser, ska kunna ge en heltäckande bild av hur våra kroppar tar hand om det vi stoppar i våra munnar.

För ytterligare diskussion hänvisas till http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=28865&pagenumber=1

Kalla mig förmäten, men som instiftare av tråden tar jag mig också friheten att öppningstala.

Kreatinfosfat är ett väldigt grundläggande begrepp inom fysiologin eftersom det är accepterat som det "första" energisystemet efter fritt ATP. Vad ortofosfat är kan jag inte säga heller, då jag enbart känner till namnet, men inte kan säga något mer än så. Kreatinfosfat; CrP + ADP --> Cr- + ATP (typ). Just att skilja mellan förbränning och hydrolysering är viktigt tycker jag, men resultatet är ju typ det samma.

Som jag då förstår det är Kreatinfosfat helt enkelt en fri fosfatgrupp. ADP består som bekant av två fosfatgrupper medan ATP består av tre fosfatgrupper. Har aldrig hört att det kallas så tidigare bara. Det ÄR viktigt att skilja på förbränning och hydrolysering, slarvigt av mig.

Fuskade och letade i all hast i lite böcker, men hittar ingenting vettigt om just detta, bara att oxalacetat är en produkt av kolhydrater. Min största frågan är då varför man inte nyttjar glykogenet till detta. Fast det kanske går aningen snabbare genom intag av vitt bröd eller dylikt som innehåller väldigt snabba kolhydrater? Nåväl, intressant är det iaf. Kul om någon kunde ge svar på tal här

Det är också den enda förklaring jag kan tänka mig, att vitt bröd leder till en snabb blodsockerhöjning och därmed ett snabbt överskott av oxalacetat. Det upplagrade glykogenets nedbrytning till pyruvat innehåller ett steg mer än glukosets... Det här känns dock mer som hårklyverier och advokatyrer, snarare än en egentlig förklaring.

Jag har ingen direkt anledning att tro på vikten av att äta lite snabba kolhydrater på morgonen innan träning, men jag har heller ingen direkt anledning att ifrågasätta det. Jag skulle likt Bussman bli glad om någon Professor kunde kliva in och reda ut det här.

Pontus
[Ändrat av Pontus Lundberg 2004-10-02 kl 20:38]

 

[Bussman]

Som jag då förstår det är Kreatinfosfat helt enkelt en fri fosfatgrupp. ADP består som bekant av två fosfatgrupper medan ATP består av tre fosfatgrupper. Har aldrig hört att det kallas så tidigare bara. Det ÄR viktigt att skilja på förbränning och hydrolysering, slarvigt av mig.

Kreatinfosfat är en förening mellan kreatin (Cr) och en fosfatgrupp som kan nyttjas för att recycla ADP->ATP. Kallas även phosphocreatine i engelsk litteratur. Jag vet inte vilken litteratur ni använder i Uppsala, men jag vet att vissa läkarutbildningar åtminstone har använt Guyton & Hall - Textbook of medical physiology. Kan hänvisa till s74 i den (10:e uppl). Citerar: "The first source of energy that is used to reconstitute the ATP is the substance phosphocreatine, which carries a high-energy phosphate bond similar to the bonds of ATP. The high-energy phosphate bond of phosphocreatine has a slightly higher amount of free energy than that of the ATP bond[...]. Therefore, phosphocreatine is instantly cleaved, and the released energy causes bonding of a new phosphate ion to ADP to reconstitute the ATP. However, the total amount of phosphocreatine in the muscle fiber is also very little - only about five times as great as the ATP. Therefore, the combined energy of both the stored ATP and the phosphocreatine in the muscle is still capable of causing maximal muscle contraction for only 5 to 8 seconds.".

Kan kanske vara att du varit inställd på det engelska namnet på molekylen? I vilket fall så är det ju inte relevant i frågeställningen som var från början i den gamla tråden. Var mer en parantes att dra upp det från min sida.

Det är också den enda förklaring jag kan tänka mig, att vitt bröd leder till en snabb blodsockerhöjning och därmed ett snabbt överskott av oxalacetat. Det upplagrade glykogenets nedbrytning till pyruvat innehåller ett steg mer än glukosets... Det här känns dock mer som hårklyverier och advokatyrer, snarare än en egentlig förklaring.

Japp, fast man får ju ändock räkna med att sockret även skall tas upp från det intagna livsmedlet. Klurigt det här. Skulle vara kul om vi kunde bena ut det till slut

 

[kofalla]

Kan inte svara på er diskussion men tänkte komma med ett boktips istället!

"Physiology of sport and exercise" Wilmore & Costile heter författarna.
Jäkligt bra bok om man är intresserad av träningsfysiologi!

 

[Bussman]

Finns i hyllan och jag håller med om att den är hyggligt. Dock föredrar jag McArdle, Katch, Katch - Exercise physiology.