Hej alla debattsugna!
Jag har titta på några filmer på nätet:
* Peter Bosma klättrar "Sjötaket".
http://www.sasquatch.se/
* Magnus Lindstedt klättrar "Puss på morfar".
http://www.highsport.se/filmer/index.html
Båda är mycket fina prestationer som gör mig som tradklättrare imponerad. :-o
Låt mig beskriva vad det är jag ser (tror mig se):
1. Bosma verkar ha tittat ut precis vilka säkringar han ska ha och har sålunda placerat dessa i ordning på selen. Han sätter sedan säkringarna en efter en och klipper i repet.
2. Lindstedt verkar ha gått tillväga på ett liknande sätt men har i sin tur redan klippt i säkringarna på repen (2 st) för att sedan fästa dessa på selen på något finurligt sätt (kardborre?). När han sätter en säkring dras repet med och är iklippt på en gång.
3. Jag kan tänka mig ytterligare energibesparing genom att helt enkelt förplacera kilarna i berget. Sedan är det bara att klippa i vid passage.
Jag tycker att både Bosmas och Lindstedts varianter är okej att kallas traditionell klättring; de sätter trots allt i säkringarna på vägen upp. Däremot att mitt eget förslag (3) snarare bör räknas till sport.
(Jag har på vissa leder exakt koll på vilken säkring jag skall ha i ett visst läge; ibland för att det är en udda som jag normalt inte har i racket eller för att den skall sättas i ett jobbigt läge.)
Vad tycker ni?
/Örjan
Jag har titta på några filmer på nätet:
* Peter Bosma klättrar "Sjötaket".
http://www.sasquatch.se/
* Magnus Lindstedt klättrar "Puss på morfar".
http://www.highsport.se/filmer/index.html
Båda är mycket fina prestationer som gör mig som tradklättrare imponerad. :-o
Låt mig beskriva vad det är jag ser (tror mig se):
1. Bosma verkar ha tittat ut precis vilka säkringar han ska ha och har sålunda placerat dessa i ordning på selen. Han sätter sedan säkringarna en efter en och klipper i repet.
2. Lindstedt verkar ha gått tillväga på ett liknande sätt men har i sin tur redan klippt i säkringarna på repen (2 st) för att sedan fästa dessa på selen på något finurligt sätt (kardborre?). När han sätter en säkring dras repet med och är iklippt på en gång.
3. Jag kan tänka mig ytterligare energibesparing genom att helt enkelt förplacera kilarna i berget. Sedan är det bara att klippa i vid passage.
Jag tycker att både Bosmas och Lindstedts varianter är okej att kallas traditionell klättring; de sätter trots allt i säkringarna på vägen upp. Däremot att mitt eget förslag (3) snarare bör räknas till sport.
(Jag har på vissa leder exakt koll på vilken säkring jag skall ha i ett visst läge; ibland för att det är en udda som jag normalt inte har i racket eller för att den skall sättas i ett jobbigt läge.)
Vad tycker ni?
/Örjan