bultkommité (även publ. i "retrobultning i sthlm")

har med stort intresse läst inläggen i "retrobultning i stockholm" startad av climbrob.
detta skrev jag där:

eftersom jag själv är nybörjare och endast vågat mig ut på bultade småleder så som kanalklippan och münchen har jag inte så mycket att säga, annat än att jag ibland tagit mig vatten över huvudet och då varit minst sagt tacksam över tätt placerade bultar som jag kunnat hänga och vila mig i. beträffande myter tycker jag att det vore onödigt att någon dog för att andra ville bevara monument över andras bedrifter. saknar också ordet kul. klättring är ju kul först och främst, eller? det är en bra känsla att klättra på en klippa, och när man börjar blanda in laddade värderingar som vilket är bäst prestation eller vilket som är mest äkta i klättringen så tror jag att man bara förstör för sig själv. antingen klättrar man med någon form utav säkring eller så klättrar man fri solo, däri tycker jag att man ska vara konsekvent och inte stå och väga för och emot. när man väl är duktigt klättrare som bara klättrar trad så är det naturligt att man framhäver det positiva av den sidan av sporten och tvärt om.

sedan för det jag egentligen ville ha sagt:
här nedan följer ett mail jag fick efter att ha frågat SKK om bultning, tänkte att det skulle vara intressant att publicera.

_________________________________

Hej.

Skulle gärna vilja veta mer om "bultkommitén" - det stod inte så mkt på eran
hemsida. Har svenska klätterförbundet liknande verksamhet? Vilka är i
kommitén?
Jobbar de idéellt? Hur jobbar de? Hur vet man om en bult e gammal? Bör man
avråda folk som övar att falla med hänvisning till onödiga påfrestningar?

MVH.

Anatol Wyss

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _


Här är svar på dina frågor:
SKF har mig veterligen ingen bultkommitté.
I SKK är jag Mats Olofsson ordf, resten är ett lös sammansatt nätverk
däribland
Johan Luhr, Micke Widerberg och Jonas Paulsson ingår.
Ja vi jobbar ideellt.
Vi passar på att byta ut/komplettera när vi ändå är ute och klättrar. Råder
det en överhängande fara kan jag göra en speciell resa för att inga
personskador
ska ske.
Vi sätter bara rostfria syrafasta (=kvalitet A4) borrbultar vilka har en
teoretiskt oändlig livslängd. När det gäller slagna bultar (sk pitonger)
är det svårare att avgöra, men är de kraftigt rostiga har de nog suttit
för länge och kan vara farliga att falla i. Då tar vi gärna emot tips och
byter ut.
En borrbult är aldrig onödig att falla i, men en pitong däremot har ju
inte alls samma hållfasthet. Ligger man på sin gräns vad det gäller
svårighetsgraden
kanske man inte ska ta fyra-femmetersfall i en pitong. Jag själv har gjort
det utan problem men inget jag kan rekommendera...


MVH/Mats Olofsson

___________________________

personligen tycker jag att bultkommitén borde vara betald - utav staten. om hockey blir sponsrad så borde klättring också bli det, staten/komunen ska ju värna om sina medborgares intressen och deras säkerhet.

jag föreslår därför en namnlista på vilken man kan visa sitt stöd för den saken. det skulle kännas bra om vi hade en betald bultkommité som hade det som sitt jobb att sköta vissa överenskommna leder. dessa leder kan då få en särskild märkning som visar när de senast blev kontrollerade. ungefär som underhåll av hissar. kommer man till en klippa utan markering -ja då tar man medvetet en större risk och det är förståss upp till var och en - precis som det är idag. för att så få som möjligt ska bli arga bör man då samla erfarna klättrare tillsammans med markägare och politiker runbt ett och samma bord där man kommer överens om vilka leder som ska få bli nybultade/retrobultade och vilka som inte ska få bli det. de som får det ska sedan bli underhållna utav dessa tilsyningsmän/kvinnor i kommitén. ungefär så..
 
...spontant tycker jag att resonemanget istället borde föras om access. utan klippor - ingen klättring, vare sig på bult eller kil.

mer slantar till accessarbetet!
 
Anatol; sa:
personligen tycker jag att bultkommitén borde vara betald - utav staten. om hockey blir sponsrad så borde klättring också bli det, staten/komunen ska ju värna om sina medborgares intressen och deras säkerhet.

Svenska Klätterförbundet är medlem i Riksidrottsförbundet och får således, precis som hockeyn, pengar från staten. Kalles pappa som gör en jätteinsats som tränare för sin sons knattelag två kvällar i veckan får inte heller betalt av staten. Missförstå mig inte, jag skulle inte protestera om bultkommitén fick ett eget statligt bidrag. Nu är jobbet att placera en borrbult när man hur som helst skulle besöka just den klippan inte så pass betungande att jag skulle vilja ha nåogon lön för detta, då jag inte behöver betala borr och bultar själv.

Hellre än en namninsamling för en statligt avlönad bultkommié skulle jag se att fler klätttrare gick med i förbundet.
 
Jag tycker istället att vi som klättrare skulle ta och "adoptera" en led, som vi därefter hade ansvar för att kolla upp. Inte dagt att vi måste vara kunniga i arbetet med att förnya bultar osv. utan att vi har koll på den och kan rapportera så att någon kunnig kan åka ut och reparera ev. skador. Då slipper bultkommitén själva åka runt, eller få 100 mejl som samma led den dan 100 upptäcker att något är galet.

Man kan jämföra med att det finns folk som adopterar en runsten som de får lite utbildning i hur man ska hålla ren och sköta om, och så får det göra detta.
 
Har för mig att amerikanska Access Found har någon liknande kampanj som de kallar för "Adopt a grag". Sen behöver man kanske inte koppla in bultkommitén så fort något behöver åtgärdas. Är det t.e.x. en hängre som sitter löst så kan man ju faktiskt ta med sig en skiftnyckel utifall man hur som helst skall tillbaka imorgon.
 
till teoek

jag förstår inte hur fler medlemmar ska göra klipporna säkrare. dock kan man ju föra starkare talan för sin sak desto fler som står bakom ordet. men nu talade jag i huvudsak om säkerhet och inte access. SKK har ju tydligen någon form utav kommunikation med tex markägare. detta är gott. men som du såg i brevet är det inte SKF utan SKK som jobbar med bultarna. nu verkar det vara så att du också jobbar med bultar, och du tycker inte det är ngt att få betalt för, helt ok med mig. vad jag menade är att vissa klippor skulle få REGELBUNDNA kontroller, utöver så som det ser ut idag då några få idealister måste söka tips på internet. och sådan omvårdnad tar tid och då är det rimligt med en ersättning, vilket jag tycker borde ligga i statens/komunens/landstingets intresse, eftersom det handlar om säkerhet, till skillnad från hockey (med reservation för puckar som hamnar på någons strupe).

dessutom, detta fann jag på SKFs hemsida, om vi nu ska tala om access, http://www.klatterforbundet.se/contentidx?cat=18

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Accesskommitténs huvudsakliga verksamhet

Bistå lokalklubbarna vid konflikter med markägare eller myndigheter.

Bidra med kursmateriel till instruktörsutbildningen.

Föredrag på instruktörskurser.

Uppdatering av Accesshandboken.

Föredrag om accessfrågor hos lokalklubbar som så önskar.

Allmän beredskap och kunskapsbank inom området.

_ _ _ _ _ _

det där låter som en massa prat i mina öron och om man tror på det som sägs här låter det ju inte som om kontakten med markägarna eller detta bistånd fungerar särskilt väl. då tyckte jag att berörda parter borde träffas runt ett och samma bord för att försöka komma fram till vilka berg/klippor/leder som ska få underhåll - och därigenom givetvis också få vara öppna för klättrarna. så det hamnar lite i samma båt.
 
lilla_my; sa:
Jag tycker istället att vi som klättrare skulle ta och "adoptera" en led, som vi därefter hade ansvar för att kolla upp. Inte dagt att vi måste vara kunniga i arbetet med att förnya bultar osv. utan att vi har koll på den och kan rapportera så att någon kunnig kan åka ut och reparera ev. skador. Då slipper bultkommitén själva åka runt, eller få 100 mejl som samma led den dan 100 upptäcker att något är galet.

Man kan jämföra med att det finns folk som adopterar en runsten som de får lite utbildning i hur man ska hålla ren och sköta om, och så får det göra detta.

det handlar då om en favoritled eller, som man ofta besöker? jag tycker varken hundra mail om dan, skiftnycklar eller adoptivleder är något som är hållbart på lång sikt, ur säkerhetssammanhang. det skulle då vara bra om man vet om vissa ställen där man inte behöver upptäcka halvvägs upp att tredje BBn sitter löst, eller att toppankaret har rostig kedja eller vad nu som kan vara keff. så kan man lämna vissa andra klippor utan regelbundet underhåll. efter överenskommelse. BB och access hör ju ihop! eller?
 
Ang SKF accessarbete: om jag förståt det hela rätt är du ganska ny inom klättringen. Mycket av det som diskuterats kring access här på Utsidan har på sistone rört Bispberg, som sedan länge är en låst situation. Döm inte accessarbetet som massa tomt snack utifrån det (för där finns det folk som slitit sig näst intill blodiga för vår sak!), utan höj blicken lite och se vad som är på gång i t ex Norrköping (Ågelsjön) eller varför inte Bohuslän. SKF accessarbete är inte bara snack, utan i sin förlängning praktiska åtgärder som bla innefattar retrobultning.

Ang "adoption av leder": kul idé, men den känns inte så genomtänkt eller genomförbar.

Jag tycker att en bultansvarig/mostvarande till varje klippa eller i varje klubb är ett system som borde funka bra (och som fungerar i många klubbar).

//j.
 
till Tovetjarn

ja, den tillrättavisningen fogar jag mig till med gott mod, för visst har du rätt! det ÄR alltför lätt att döma ut något, och om det är som du säger så är det ju gott och väl, jag tyckte det luktade byråkrati och kunde inte låta bli att trycka till lite i orden. kan du tipsa om några länkar där jag kan få info om nämda berg så jag på så sätt kan "höja min blick" och i vilka klubbar fungerar det system du talar om?
 
...allmänt om accessarbete hittar du på förbundets hemsida där du redan snurrat runt lite. Där borde du bla hitta info om det accessseminarium som hölls i våras (annars finns det nån tråd om det här på Utsidan). Kika även på accessdatabasen, det är ett lovande projekt.

Klubbar där det verkar fungera bra med bultningen och ansvarsfördelningen är t ex Linköpings Klätterklubb och Norrköpings Klätterklubb. Vill du har mer konkret info om hur resp klubb löser det så kan du med fördel kontakta de ansvariga i klubbarna.
 
Bultansvarig eller fadder, det är väl bara en skillnad i ord, inte i funktion. Om någon vill ta på sig ansvaret för en hel klippa är det ju bättre än bara för någon eller några leder. Men, en ensam person kan vara bortrest, sjuk eller ha andra förhinder. Därför är det väl bättre med lite fler som är ute och kollar in lederna, det var så jag tänkte.

I Stockholm finns det dessutom många klubbar, och det krävs ett samordnande över klubbnivå för att ett fungerande system ska bli till.

Men jag tror att vi pratar om ungefär samma sak, bara med olika termer.
 
Örjan tycker

Hej Anatol och Bultkommittén!

Jag tycker inte att denna verksamhet skall vara statsfinansierad. När en statsmakt får linda sina (schlemma) fingrar runt något kommer snart pålagor, regleringar och förbud.

Jag föreslår att den finansieras via medlemsavgiften. Räcker inte dagens pengar bör avgiften höjas något. Bultkommittén jobbar ju för medlemmarnas (samt besökande och ickebetlanade klättrare) bästa. Öppna även ett konto för privata bidrag. Kan jag tänka mig att skänka pengar om jag jag fick gehör för viss ombultning.

I övrigt när det gäller att sätta nya pitonger är jag som tidigare sagt skeptisk. Jag anser inte pitonger vara fullgoda säkringar för långvarigt bruk. Säkert bra vid enskilda bestigningar i avlägsna berg men inte som permanenta säkringar på välbesökta klippor.

Vad gäller förstebestigarens (FF) önskemål att bevara en leds karaktär så bör detta i viss mån beaktas. FF har naturligtvis den eviga äran av en hjältemodig förstabestigning. Räcker inte det?

Fina och (potentiellt) populära läskiga leder som får utökade säkringar bör dokumenteras historiskt på respektive klätterklubbs hemsida. Där får FF sin eviga ära bevarad.


/Örjan :-D

PS
Postade ovanstående på det andra inlägget också.
DS
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
climbrob Retrobultning i Stockholm Sportklättring 103
rockåtta Retrobultning Sportklättring 26

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg