har med stort intresse läst inläggen i "retrobultning i stockholm" startad av climbrob.
detta skrev jag där:
eftersom jag själv är nybörjare och endast vågat mig ut på bultade småleder så som kanalklippan och münchen har jag inte så mycket att säga, annat än att jag ibland tagit mig vatten över huvudet och då varit minst sagt tacksam över tätt placerade bultar som jag kunnat hänga och vila mig i. beträffande myter tycker jag att det vore onödigt att någon dog för att andra ville bevara monument över andras bedrifter. saknar också ordet kul. klättring är ju kul först och främst, eller? det är en bra känsla att klättra på en klippa, och när man börjar blanda in laddade värderingar som vilket är bäst prestation eller vilket som är mest äkta i klättringen så tror jag att man bara förstör för sig själv. antingen klättrar man med någon form utav säkring eller så klättrar man fri solo, däri tycker jag att man ska vara konsekvent och inte stå och väga för och emot. när man väl är duktigt klättrare som bara klättrar trad så är det naturligt att man framhäver det positiva av den sidan av sporten och tvärt om.
sedan för det jag egentligen ville ha sagt:
här nedan följer ett mail jag fick efter att ha frågat SKK om bultning, tänkte att det skulle vara intressant att publicera.
_________________________________
Hej.
Skulle gärna vilja veta mer om "bultkommitén" - det stod inte så mkt på eran
hemsida. Har svenska klätterförbundet liknande verksamhet? Vilka är i
kommitén?
Jobbar de idéellt? Hur jobbar de? Hur vet man om en bult e gammal? Bör man
avråda folk som övar att falla med hänvisning till onödiga påfrestningar?
MVH.
Anatol Wyss
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Här är svar på dina frågor:
SKF har mig veterligen ingen bultkommitté.
I SKK är jag Mats Olofsson ordf, resten är ett lös sammansatt nätverk
däribland
Johan Luhr, Micke Widerberg och Jonas Paulsson ingår.
Ja vi jobbar ideellt.
Vi passar på att byta ut/komplettera när vi ändå är ute och klättrar. Råder
det en överhängande fara kan jag göra en speciell resa för att inga
personskador
ska ske.
Vi sätter bara rostfria syrafasta (=kvalitet A4) borrbultar vilka har en
teoretiskt oändlig livslängd. När det gäller slagna bultar (sk pitonger)
är det svårare att avgöra, men är de kraftigt rostiga har de nog suttit
för länge och kan vara farliga att falla i. Då tar vi gärna emot tips och
byter ut.
En borrbult är aldrig onödig att falla i, men en pitong däremot har ju
inte alls samma hållfasthet. Ligger man på sin gräns vad det gäller
svårighetsgraden
kanske man inte ska ta fyra-femmetersfall i en pitong. Jag själv har gjort
det utan problem men inget jag kan rekommendera...
MVH/Mats Olofsson
___________________________
personligen tycker jag att bultkommitén borde vara betald - utav staten. om hockey blir sponsrad så borde klättring också bli det, staten/komunen ska ju värna om sina medborgares intressen och deras säkerhet.
jag föreslår därför en namnlista på vilken man kan visa sitt stöd för den saken. det skulle kännas bra om vi hade en betald bultkommité som hade det som sitt jobb att sköta vissa överenskommna leder. dessa leder kan då få en särskild märkning som visar när de senast blev kontrollerade. ungefär som underhåll av hissar. kommer man till en klippa utan markering -ja då tar man medvetet en större risk och det är förståss upp till var och en - precis som det är idag. för att så få som möjligt ska bli arga bör man då samla erfarna klättrare tillsammans med markägare och politiker runbt ett och samma bord där man kommer överens om vilka leder som ska få bli nybultade/retrobultade och vilka som inte ska få bli det. de som får det ska sedan bli underhållna utav dessa tilsyningsmän/kvinnor i kommitén. ungefär så..
detta skrev jag där:
eftersom jag själv är nybörjare och endast vågat mig ut på bultade småleder så som kanalklippan och münchen har jag inte så mycket att säga, annat än att jag ibland tagit mig vatten över huvudet och då varit minst sagt tacksam över tätt placerade bultar som jag kunnat hänga och vila mig i. beträffande myter tycker jag att det vore onödigt att någon dog för att andra ville bevara monument över andras bedrifter. saknar också ordet kul. klättring är ju kul först och främst, eller? det är en bra känsla att klättra på en klippa, och när man börjar blanda in laddade värderingar som vilket är bäst prestation eller vilket som är mest äkta i klättringen så tror jag att man bara förstör för sig själv. antingen klättrar man med någon form utav säkring eller så klättrar man fri solo, däri tycker jag att man ska vara konsekvent och inte stå och väga för och emot. när man väl är duktigt klättrare som bara klättrar trad så är det naturligt att man framhäver det positiva av den sidan av sporten och tvärt om.
sedan för det jag egentligen ville ha sagt:
här nedan följer ett mail jag fick efter att ha frågat SKK om bultning, tänkte att det skulle vara intressant att publicera.
_________________________________
Hej.
Skulle gärna vilja veta mer om "bultkommitén" - det stod inte så mkt på eran
hemsida. Har svenska klätterförbundet liknande verksamhet? Vilka är i
kommitén?
Jobbar de idéellt? Hur jobbar de? Hur vet man om en bult e gammal? Bör man
avråda folk som övar att falla med hänvisning till onödiga påfrestningar?
MVH.
Anatol Wyss
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Här är svar på dina frågor:
SKF har mig veterligen ingen bultkommitté.
I SKK är jag Mats Olofsson ordf, resten är ett lös sammansatt nätverk
däribland
Johan Luhr, Micke Widerberg och Jonas Paulsson ingår.
Ja vi jobbar ideellt.
Vi passar på att byta ut/komplettera när vi ändå är ute och klättrar. Råder
det en överhängande fara kan jag göra en speciell resa för att inga
personskador
ska ske.
Vi sätter bara rostfria syrafasta (=kvalitet A4) borrbultar vilka har en
teoretiskt oändlig livslängd. När det gäller slagna bultar (sk pitonger)
är det svårare att avgöra, men är de kraftigt rostiga har de nog suttit
för länge och kan vara farliga att falla i. Då tar vi gärna emot tips och
byter ut.
En borrbult är aldrig onödig att falla i, men en pitong däremot har ju
inte alls samma hållfasthet. Ligger man på sin gräns vad det gäller
svårighetsgraden
kanske man inte ska ta fyra-femmetersfall i en pitong. Jag själv har gjort
det utan problem men inget jag kan rekommendera...
MVH/Mats Olofsson
___________________________
personligen tycker jag att bultkommitén borde vara betald - utav staten. om hockey blir sponsrad så borde klättring också bli det, staten/komunen ska ju värna om sina medborgares intressen och deras säkerhet.
jag föreslår därför en namnlista på vilken man kan visa sitt stöd för den saken. det skulle kännas bra om vi hade en betald bultkommité som hade det som sitt jobb att sköta vissa överenskommna leder. dessa leder kan då få en särskild märkning som visar när de senast blev kontrollerade. ungefär som underhåll av hissar. kommer man till en klippa utan markering -ja då tar man medvetet en större risk och det är förståss upp till var och en - precis som det är idag. för att så få som möjligt ska bli arga bör man då samla erfarna klättrare tillsammans med markägare och politiker runbt ett och samma bord där man kommer överens om vilka leder som ska få bli nybultade/retrobultade och vilka som inte ska få bli det. de som får det ska sedan bli underhållna utav dessa tilsyningsmän/kvinnor i kommitén. ungefär så..