@lorenzr: Kul att bilderna uppskattas. Vi vandrare sista två veckorna i augusti/första veckan i september. Rätt sent på säsongen, och det märktes ibland på temperaturen som sjönk mot nollan ett par nätter. Men överlag var det rätt milda dagar.
@dgustaf: Nej, det var aldrig avancerat. I vissa asköknar sjönk man ned lite i gruset, vilket gjorde vandringen lite tyngre, men det var var överlag mycket skonsam vandring utan svårigheter. Upplevde det som betydligt snällare underlag än exempelvis svenska fjällen. Inte alls stenigt, utan mestadels packat grus som var lätt att gå på. Vi gick heller aldrig oledat, och det var alltid bra uppmärkt. Vi hade i princip kunnat lämna kartan hemma.
@skral: Laugavegur var en upplevelse, vi tyckte att det var väldigt speciellt. De högre partierna, där bergen hade väldigt mycket färg, var ju väldigt vackra. När vi stigit ned från 1 000-metersnivån mot de lite grönare lägre liggande områdena (vi gick alltså söderut) tog vi av från leden och tog en extradag i en av dalarna. Det var härligt, det var dessutom bara vi där. Av alla turister, de flesta fransmän och amerikaner, bodde nog nästan alla vid stugplatserna. Vi gjorde som vi brukar göra i Sverige och hittade egna smultronställen där vi slog upp tältet, vilket kändes som ett mycket trevligare alternativ.
Men sammantaget hade vi nog trots Laugavegur storslagenhet våra bästa dagar på Hellismannaleid, där vi gick nästan själva. Landskapet där var också väldigt trevligt att gå i. Det bjöd på lite andra upplevelser än Laugavegur, och vi blev väldigt charmade av landskapet (som överlag var lite grönare, med riktigt häftiga askökenlandskap, men också mycket gröna berg med vackra sjöar).