Bemästra Ensamheten

Hej..

Jag ska ut på en långt cykeläventyr!
antingen nordkap-gibraltar ! Eller att cykla
till schweiz och bestiga matterhorn och sen cykla hem igen:) SOLO ... Nu undrar jag hur man klarar av
ensamheten! vilka är dom bästa tipsen? Man vill
ju inte liksom börja prata med sig själv hehe..

Tack på förhand / Sebbbe Huss
 
Vilken ensamhet? Ska du cykla till Schweiz så lär du ju inte vara ensam långa stunder. Jag hade förstått frågan bättre om du valt Gobiöknen eller nåt som resmål...*s*

//P
 
Håller med Krux.

Ensam kommer du inte att känna dig om du nu inte har stora krav på social gemenskap.

Normalt möter man dagligen personer man pratar med av olika anledningar som:

Andra långfärdscyklister.
Folk på rastplatser.
Folk i affärer och på parkeringar.
Folk på campingplatser.
Folk på restauranger.
De man frågar om vägen.
o.s.v.

I vissa delar av Europa kan man cykla miltals utan att komma ut ur bebyggelsen.
 
Krux; sa:
Ska du cykla till Schweiz så lär du ju inte vara ensam långa stunder.
//P

Jag tycker att funderingen om ensamhet är befogad även om resan går genom tätt befolkade områden.

Min enda erfarenhet av ensamcykling är en vecka på Lofoten med underbart väder. Jag bodde på vandrarhem alla nätter och det var där jag fick i stort sett alla veckans sociala möten. Visst pratade jag mer med affärspersonal än vad jag gör hemma och ett par timmar cyklade jag tillsammans med en annan cyklist, men det var på kvällarna på vandrarhemmen som jag verkligen hade ro att lära känna andra människor. Ett par timmars samtal med nya människor gav väldigt mycket. Jag har inte haft någon kontakt med någon av dem efteråt men det händer att jag kommer att tänka på dem än i dag.

Jag är imponerad av alla som trivs med att tälta på långa solo-resor. För mig skulle kvällarna i tältet bli rejält långsamma efter ett par dagar. På dagen har man fullt upp med sin favoritaktivitet, cykling, vandring eller klättring, men på kvällen är det bara massa rutinarbete som ska fixas. Hur hanterar ni den tiden?

Så svara gärna på urspungsfrågan!


Sebbe: Ska du tälta eller bo på vandrarhem eller liknande?
 
Menade givetvis inte att vara nosig på något sätt....men jag tror bara inte att frågan egentligen är befogad om man tänker sig att cykla ner genom Centraleuropa. För övrigt; ligger det inte lite i sakens natur att verkligen vara ensam om man ger sig ut på en sådan resa som Sebbe planerar. Min egen erfarenhet av ensamvandringar/cykelturer (även om dom inte sträckt sig över halva jordklotet) är att det många gånger intensifierar upplevelsen att vara ensam. Det hör till saken att jag ser mig själv som en oerhört social och hemmakär person (andra får bedöma om jag har rätt eller fel i detta). Jag ser många positiva upplevlser i att möta nya människor och att knyta nya bekantskaper. Delad glädje är ju, som bekant, dubbel glädje. Men jag ser också värden i att kunna uppleva saker på egen hand. Dom där kvällarna i ensamhet när alla bestyr är avklarade...att bara sätta sig och kanske mixtra lite med utrustningen, att tälja på en pinne, att fundera och planera, att egentligen bara finnas till...kan vara värdefulla på sitt sätt. Men, som sagt, vi har olika behov...inget är mer rätt eller fel än det andra.

//P
 
Om du ska tälta kommer kvällarna att bli kortare ju längre söderut du kommer.
Det flesta tältare lägger sig vi mörkrets inbrott. Vid sommarens tur i Tyskland inträffade detta vid ca 22:00 runt vår midsommar när jag var ca 20 mil söder om Hanover.

Under dagen har man gjort sina upplevelser och på kvällen kommer man till campingen, betalar, kollar om polleter behövs, slår upp tältet, duschar, lagar mat samt ev. tvättar kläder. Klockan brukar då vara ca 20:00 för mig. Då kan man gå runt och prata med campingfolket om vädret tillåter det. Man kan titta på TV om en sådan finns.

Endast två gånger under 5 cykelturer i olika länder har jag varit ensam tältare på en nästan tom camping. En gång i Sverige och en gång i Tyskland. I Sverige regnade det så då satt man i tältet och tryckte i Tyskland var de bra väder så där tog jag en promenad i omgivningarna och tog några kort.

Visst finns det tillfällen då man kan känna sig ensam men å andra sidan är en cykelsemester en annan upplevelse än vardagen. Jag brukar räkna allt som händer under cykelsemestern som upplevelsen av den och skulle man känna sig ensam ett tag hör det till upplevelsen.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg