Barn och vandring

[BillyLindqvist]

Hej!

Tänkte att jag skulle ut på en liten vandring med barnen (4,5 och 6,5 år). Hur långt tror ni man kan räkna med att de kan gå per dag utan att bli helt färdiga. Hade tänkt mig en natt i tält.

 

[Tempest]

Mest avgörande är motivationen

Om barnets motivation är lite si och så, så kan man nog inte räkna med att en 4½-åring går mer än ca 5 km på en dag, men om motivationen huvudsakligen är på topp så kan man nog räkna med ca 7 km/d. Att planera långa sträckor är vanskligt, men tältning är bra, ty det ökar oftast motivationen!

 

[fnöskticko]

Prova

Hej! Varför inte testa hur långt barnen kan gå innan det blir "skarpt läge". Jag har tältat ett flertal nätter i sommar med vår kille som är 2 1/2 år. Senast i en närbelägen skog. Då det var promenadvägar nästan ända fram till tältplatsen, hade jag med en liten kärra för säkerhets skull. Emellertid överraskade den lille mig genom att springa halva vägen så att jag knappt kunde hinna med honom. Han transporterade sig alltså två kilometer i ett sträck och kan "säkert" gå det dubbla under en hel dag. Självklart kan man inte ha kärra med sig på en riktig vandring, men poängen är att barnen kan överraska i fråga om uthållighet och snabbhet. Men som det sagts tidigare, man bör ha tält för att kunna stanna och slå upp tältet nästan var som helst. Jag planerar en lite längre skogsvandring med honom innan det blir för kalla nätter (vi har ingen vinterutrustning... än). Nästa år blir det fjällvandring med minst två övernattningar i tält.

 

[nermander]

Min erfarenhet är att barnen tycker inte det är så jobbigt att gå långt, det händer hela tiden nåt, det blir ett äventyr för dem. Särskilt om man hela tiden sätter upp små delmål.

Man får räkna med många småstopp för att hjälpa dem rätta till kläder och så, men uthålligheten är inget problem tyvker jag.

Visserligen har mina ungar varit 6 år när jag vandrat med dem, men jag upplevde inte ungarna som mindre uthålliga när de var mindre. Oftast är det ju vi föräldrar som ger upp och inte orkar leka mer när barnen tjatar.

 

[tuva99]

orkar gör de

Gick från storulvån till blåhammar med min 6-åring. Hon klarade vägen dit, med de två stopp och en vadning, upp till platån dvs 7-8 km med 2,5 km jobbig uppförsbacke. Hemvägen fixade hon galant (12 km ) för då var de ju nerför.

Viktigast är nog som tidigare sagt att motivera dem. Att leta saker, se saker och söka djur är några bra grejer. Att ha med en digitalkamera som de kan fota med förenklar timmarna. De glömmer lätt bort tiden och längden.

Gick med en bärstol (då vi var 4 som gick). Bärstolen skulle hålla för de upp till 3 år men var suverän när hon tog slut uppe på platån.

Gå aldrig själv med med barnen längre sträckor utanför bebyggelse. En bekant fick lämna sin 8-årige son med brutet ben för att springa en lång bit där han kunde få kontakt med sin mobiltelefon. Inget att rekommendera enligt honom själv.

Lycka till

 

[Bomullsmannen]

Gå aldrig själv med med barnen längre sträckor utanför bebyggelse.

Jag håller inte med. Ett brutet ben torde vara relativt ovanligt. Skada sig kan man göra på många olika platser och sätt. Sannolikt är vandring bland de mindre riskfyllda sysselsättningarna. (Åka bil är säkert väsentligt farligare)

Jag vandrar med glädje utanför led med min 8-åring. Men jag undviker svåra vad, jag använder inte kniv, vi klättrar inte etc.

Det värsta som kan hända är att jag skadar mig. (Sonen bär knappast mig) Med det i åtanke är jag extra försiktig, stressar inte etc.

 

[Bomullsmannen]

Barn orkar olika!

Jag gick 14km en dag när min son var 6år. Det gick jätte bra trots ösregn. Jag skulle dock inte göra om det. Det är för långt.

Min dotter gick 7 km när hon var 4. Hon plockade gula blommor halva vägen och pratade om vad hennes barn skulle heta när hon blev stor andra halvan. (Jag tror det var 14 barn hon skulle ha )

Min 3-åring gick 4km för ett par veckor sen. Saft, bulle och alfonsbok halvvägs.

Den fysiska styrkan och orken finns nog ofta hos barnen värre kan det vara med den mentala uthålligheten. Finns det blommor att plocka går det bra för tjejen annars börjar gnället "det gör så ont i mina ben...Jag orkar inte...Jag måste åka på dina axlar..."

Picnic är kul. Stanna ofta och fika. Tält är också kul, nästan som en koja. Blåbär är gott. Plurra i bäcken är ofta kul för barnen, även om vi vuxna kanske inte är lika roade.

 

[Staffan Andersson]

Det värsta som kan hända är att jag skadar mig. (Sonen bär knappast mig)

För den litteraturintresserade kan jag här passa på att rekommendera David Quammens novell "Walking Out". En fantastisk novell om en far och son på vildmarksvandring.