Alltid svintung rygga!

[ERI]

Hej!

Jag undrar varför min rygga alltid blir SVINTUNG!

Jag har under åren använt lite olika ryggsäckar för turer, på senaste åren med förkärlek för Haglöfs men det tycks inte spela nån roll hur stor väskan är, den blir alltid HUR TUNG SOM HELST!

Jag försöker jaga gram men då får jag skäll av mina medarbetare här på utsidan.se, "Dina klättergrejor väger ändå så mycket, varför ska du spara ett kilo på tältet?"

Och de har naturligtvis rätt, isyxor väger alltid (för oss som inte har råd med svarta profeter) och stegjärn är svårt att undvara. Jag har ändå investerat i beal iceline rep (8,1 mm) men sedan...

Vad har DU gjort för att lätta din packning? Har någon några revolutionerande tips?


/Niklas - utsidan.se,
Som tränar genom att skjuta igång bummaropeln med jämna mellanrum, 50 000 mil är inte dåligt för en 85:a.

 

[joru]

Svårt problem (långt)

Försök att jaga gram ;-).

Skämt åsido, själv har jag gjort en del ensamturer och vissa har gått genom öde fjälllandskap utan stugor o. dyl. dvs allting måste bäras på ryggen.

Jag har under åren bantat ner min utrustning till ett minimum av enkla, robusta och mångsidiga prylar. Jag försöker spara vikt där det går, men vissa saker som t. ex. tält eller ryggor måste helt enkelt fungera vilket gör att man inte kommer undan hur lätt som helst. Dessutom är det ju så kul att skrämma turister med sin ryggsäck ;-).

Titankastruller till köket osv. Eftersom jag vill sova bra har jag ett robust och rymligt tält som väger drygt 3 kilo i nerbantat skick. Jag har också prövat tält som väger 1.6 kilo, men då blir ju komforten därefter. Att kunna slappa i tältet är också viktigt tycker jag.

Jag är alltså noggrann med vad jag packar, men unnar mig ändå komfort och lite lyx, även i form av trashiga deckare m.m. .

Den enskilt viktigaste faktorn för mig är dock inte vad jag bär utan hur. Bra gångteknik med vettig fart och vettiga rastprocedurer ökar uthålligheten betydligt och gör det möjligt att bära mycket tunga packningar.

En bra metod är att se sig själv som en motor. Uppgiften blir att försöka hålla ett jämnt varvtal med vettig belastning. För de flesta är det en puls som ligger runt 50-60% av maxpuls. Om belastningen ökar så minskar man takten osv. Jämn belastning är nyckelordet. Inget flås, så fort man är andfådd har man haft för hög växel. Om man går i grupp ska man kunna samtala utan att behöva ta extra andetag. En kort paus i timmen (ca) är lagom och ger en bra rytm. Kör man 6-7 sådana arbetspass så kommer man längre än man tror, även med riktiga långpackningar, och utan att köra slut på sig.

/J.

 

[undvall]

Forst. Deta ar skrivet pa ett amerikanskt tangetbord = aao saknas.

Du ar inte den forsta som stallt denna fraga och defenetivt inte den sista. Den enkla svaret ar att alltid kopa lattaste tankbara pryl (kok, talt, sovsack, rygga, klader, mat, osv) + skala bort alla 'de kan vara bra att ha' grejor. Nar jag och en kompis var pa en 16 dagars vanding pa Baffin Island i sommras var det enda jag hade med mig i kladvag ett ombyte (forutom nagra extra kallingar), regnstall (klattermusens lattaste), dunstall (featherd friends lattaste) och det jag gick i. Att ta med sig mer ar en onodig lyx som kostar vikt. Den enda nackdelen med latta prylar som samtidigt ar funktionella och palitliga ar att de oftast ar dyra och inte sa dar valdigt slittaliga. Det kostar att ligga pa topp.

Ett tipps ar att soka pa ultra lightweight pa t ex altavista.com. Jag vet att det finns ett forum for ultra-latta prylar pa natet men kommer inte ihag addressen.

Nagra bra tillverkare av lattviktsutrustning kan nas pa:

http://www.golite.com (De lattaste funktionsdugliga packpasar jag har hittat)
http://www.warmlite.com (Mycket bra latta talt och sovsackar. Deras 3-manna talt som ar storre en Hillebergs dito och lika stormtaligt vager 1.8 kg!)
http://www.featherdfriends.com (Mycket bra dunklader)

Ha det bra dar ute och lat inte packningen tynga dig.

/ Stefan

 

[mfn]

nja...

Jag hålller inte riktigt med om att man alltid ska välja det lättaste (och jag hoppas han inte menade det egentligen=
).
Vissa saker ska man inte enkelt inte försöka spara allt för mycket vikt på. Tält är en sån grej.

// Martin

 

[undvall]

Man far spara med sund fornuft!

Hejsan!

Forst vill jag borja med att papeka att jag skrev att man skulle valja prylar som ar latta, funktionella och PALITLIGA. Sen hur palitliga de maste vara beror ju till stor del pa var och nar man tanker vara ute.

Sen vill jag fortsatta med att saga som den amerikanske Ultraligth gurun Ray Jardine. Om man vill uppna latt vilkt MASTE man i forsta hand konsentrera sig pa de saker som vager mest, namligen Talt, Sovutrustning och Ryggsack. Annars kommer man inte att lyckas.

Lat oss for tillfallet koncentrera oss pa taltet. Forst maste man valja koncept, ska man ha ett tunneltalt eller ett kupoltalt? Om man vill spara vikt ar svaret sjalvklart. I alla fall dar det ar mojligt valjer man tunneltaltet. Sen maste man naturligtvis fraga sig hur stort talt man behover. Om vi tar Hillebergs talt som exempel sa valjer den viktsmedvetne ett Nammatj om man vill ha ett tremanstalt. Om man jamfor detta med ett Savio tremanstalt sa har man redan dar sparat nastan 2 kg. Nu kan det finnas flera bra anledningar till att kopa ett Savio i alla fall (jag har aldrig sjalv anvant ett med det ser mycket fortroendeingivande ut), men lag vikt ar INTE en av dom.

Om man sedan vill ga vidare till annu lattare talt, med t.ex tunnare vavar sa maste man naturligtvis forsakra sig om att det klarar av de ovader som naturen kan tankas kasta emot en. Personligen anvander jag ett forstarkt Stephenson Warmlite som vager c:a 2.3 kg (bara taltet inga pinnar) och som jag litar tillrackligt pa for att ge mig ut i Sverige varsomhelst och narsomhelst. Nu vill jag inte pasta att detta skulle vara det basta tankbara valet, det varierar ju fran person till person, men det ar det LATTASTE taltet som jag funnit och som jag litar tillrackligt pa for att anvanda pa en februari tur i Sarek.

Ha det bra dar ute och vandra latt.

/ Stefan

 

[svartöra]

Det går..

Innan du sticker, dela upp packningen i två högar: "nödvändigt" och "bra att ha". Lämna braattha-högen hemma. Kräver disciplin..

Annars kan du försöka skaffa lätta, och _små_ detaljer till utrustningen. Går volymen ner kan du använda en lättare ryggsäck. Barockt nog är ryggsäcken ofta den tyngsta detaljen i packningen.

Exempel: i somaras skaffade jag jag en dunsäck som ersättning för min gamla dun/syntethistoria. Säcken i sig är 0,7 kg lättare än den gamla och kan knölas ner i ryggsäcken, så jag behöver inte ha den utanpå längre. Då kunde jag låna en 60-liters säck av en kompis som alltid tyckt att den inte rymmer mycket nog. Det gjorde den visst det - det här året. På ryggsäcken sparade jag cirka 2 kg. Dessutom fick Trangiaköket stanna hemma; det blev ersatt av en mini-Trangia som både är mindre och lättare (fast varken minst eller lättast!)

Detta tillsammans med lite mindre mängd kläder, och lite mindre kameragrejor, gjorde att jag fick en veckopackning som vägde 13 kg när jag startade. Det blev en helt ny upplevelse, som det brukar heta..