Allemansrätten
- Trådstartare Tallrot
- Start datum
lod; sa:
Tack lars-Olof för en bra länk. Men det var i princip samma sak som i broschyrer osv. Jag söker lite djupare informatiom, med bakgrund och var man kan läsa mer för att förstå.
Till exempel vill jag veta om:
- när allemansrätten bestämdes
- vilka lagar som styr allemansrätten
- i vilka andra länder som det finns allemansrätt (liknande)
- vilka personer allemansrätten gäller
- vilka verksamheter allemansrätten gäller
- med mer
//Janne
Mejla!
Längst ned på sidan om allemansrätten finns två kontaktpersoner: Per Wallsten och Eva Odén. Prova att mejla dem. De borde väl kunna svara på dina frågor.
Längst ned på sidan om allemansrätten finns två kontaktpersoner: Per Wallsten och Eva Odén. Prova att mejla dem. De borde väl kunna svara på dina frågor.
Biblioteket
Vad sägs om att använda biblioteket?
Här är en lista av vad som finns på Umeås bibliotek.
http://katalog.bibliotek.umea.se/op...=%3E%3E%A0S%F6k%A0%3C%3C&RadioDisplayResult=1
/Jonas U
Vad sägs om att använda biblioteket?
Här är en lista av vad som finns på Umeås bibliotek.
http://katalog.bibliotek.umea.se/op...=%3E%3E%A0S%F6k%A0%3C%3C&RadioDisplayResult=1
/Jonas U
Du kommer förmodligen att få ett gott och bra avar från naturvårdsverket. Men här kommer några svar på dina kompletterande frågor från en frilufsande och paddlande lagvrängare.
Allamansrätten är bygger på gammal hävd och har på olika sätt framgått sedan landslagarnas tid. Fortfarande så är det dock en rätt som främst är just gammal hävd och praxis och inte nedskriven mer än till vissa delar. Den laggrund som finns är främst Brottsbalkens 12 kap 2§ där det stadgas att "den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs ellr, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller och vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan ...". I §4 stadgar att "tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav dömes till tagande av olovlig väg ...".
Detta är i princip de undantag som finns från den gamla hävden om rätt för var man att fritt färdas över och bruka annans mark. Detta innebär att naturalster som inte finns uppräkande kan man plockas, som tex vilda blommor och örter, svampar, vilda bär, nedfallna ollon och nötter, kottar, nedfallna grenar osv. Allemansrätten följer territorialprincipen dvs den gäller alla som vistas i landet.
Rätten gäller i princip så länge man inte gör skada på naturen. Oberoende av vad allemansrätten säger så kan den som gör skada i naturen dömas för skadegörelse eller åverkan. Därigenom kan man i grova drag säga att det rör sig om sådan nyttjande av skog och mark som är till för presonligt bruk och inte större utnyttjande för kommersiellt bruk.
När det gäller rätten till tältning så gäller även här att det är tillåtet så länge det inte skadar marken eller "vållar påtaglig olägenhet". I praxis har man bedömt det som att åtminstone en natts tältning på plats som inte stör, dvs inte tomtmark, plantering eller liknande, är tillåten. Däremot finns det inte någon lagreglerad absolut gräns om ett dygn, men ju längre tältning det rör sig om ju mer skada orsakar det och ju mer olägenhet kan det sägas vara för markägaren.
Det finns mer eller mindre begränsade rättigheter liknande allemansrätten i andra länder, men ingen så vittgående som den svenska. I Finland är det t.ex. inte tillåtet att tälta alls utan markägarens tillåtelse. I Norge finns en viss rätt. Jag känner dock inte till tillräckligt mycket för att ge mig in på att beskriva den. Rätten till "foot-paths"i England är ju också en rätt att röra sig på annans mark. Skottland har en viss allemansrätt som är vidare än den Engelska occh som jag tror är ännu något vidare på Shetland.
Oj... det blev ett långt svar. Hoppas att det kan vara till mer hjälp än motsatsen.
Nu måste jag fortsätta jobba på för att kunna gå hem i tid för att fortsätta på vårpustningen av kajaken i kväll. Och kanske en tur på sjön!!
Allamansrätten är bygger på gammal hävd och har på olika sätt framgått sedan landslagarnas tid. Fortfarande så är det dock en rätt som främst är just gammal hävd och praxis och inte nedskriven mer än till vissa delar. Den laggrund som finns är främst Brottsbalkens 12 kap 2§ där det stadgas att "den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs ellr, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller och vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan ...". I §4 stadgar att "tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav dömes till tagande av olovlig väg ...".
Detta är i princip de undantag som finns från den gamla hävden om rätt för var man att fritt färdas över och bruka annans mark. Detta innebär att naturalster som inte finns uppräkande kan man plockas, som tex vilda blommor och örter, svampar, vilda bär, nedfallna ollon och nötter, kottar, nedfallna grenar osv. Allemansrätten följer territorialprincipen dvs den gäller alla som vistas i landet.
Rätten gäller i princip så länge man inte gör skada på naturen. Oberoende av vad allemansrätten säger så kan den som gör skada i naturen dömas för skadegörelse eller åverkan. Därigenom kan man i grova drag säga att det rör sig om sådan nyttjande av skog och mark som är till för presonligt bruk och inte större utnyttjande för kommersiellt bruk.
När det gäller rätten till tältning så gäller även här att det är tillåtet så länge det inte skadar marken eller "vållar påtaglig olägenhet". I praxis har man bedömt det som att åtminstone en natts tältning på plats som inte stör, dvs inte tomtmark, plantering eller liknande, är tillåten. Däremot finns det inte någon lagreglerad absolut gräns om ett dygn, men ju längre tältning det rör sig om ju mer skada orsakar det och ju mer olägenhet kan det sägas vara för markägaren.
Det finns mer eller mindre begränsade rättigheter liknande allemansrätten i andra länder, men ingen så vittgående som den svenska. I Finland är det t.ex. inte tillåtet att tälta alls utan markägarens tillåtelse. I Norge finns en viss rätt. Jag känner dock inte till tillräckligt mycket för att ge mig in på att beskriva den. Rätten till "foot-paths"i England är ju också en rätt att röra sig på annans mark. Skottland har en viss allemansrätt som är vidare än den Engelska occh som jag tror är ännu något vidare på Shetland.
Oj... det blev ett långt svar. Hoppas att det kan vara till mer hjälp än motsatsen.
Nu måste jag fortsätta jobba på för att kunna gå hem i tid för att fortsätta på vårpustningen av kajaken i kväll. Och kanske en tur på sjön!!
Grupper
Även jag är lagvrängare och instämmer med föregående.
Ville bara tillägga att om ni ska gå i grupp är det alltid en bra ide att höra med markägaren innan, det är ju skillnad på att tälta en eller två och att kanske förlägga 20-30 personer.
Sedan finns det ju, förutom BrB som kommenterades i föregående inlägg, lokala bestämmelser för t ex nationalparker och naturreservat som kan inskränka allemansrätten utöver vad som anges i brottsbalken eller vad som har fastställts i allmän rättspraxis.
Vänligen,
J
Även jag är lagvrängare och instämmer med föregående.
Ville bara tillägga att om ni ska gå i grupp är det alltid en bra ide att höra med markägaren innan, det är ju skillnad på att tälta en eller två och att kanske förlägga 20-30 personer.
Sedan finns det ju, förutom BrB som kommenterades i föregående inlägg, lokala bestämmelser för t ex nationalparker och naturreservat som kan inskränka allemansrätten utöver vad som anges i brottsbalken eller vad som har fastställts i allmän rättspraxis.
Vänligen,
J
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg