Självklart är 1700-talet observationer av isbeläggningen i Östersjön mycket mer osäkra än dagens satellitbilder. Men de gamla observationerna finns ju där, och det vore synd att kasta bort dem enbart för att de inte är lika säkra och fullständiga som dagens observationer.
Låt oss anta t.ex. att det från 1700-talet bara fanns registrerade isobservationer från hamnarna och i stort sett ingenting ute till havs. Hur vet vi då hur stor isutbredningen över Östersjön var en sådan vinter? Som du helt riktigt säger kan det vara isfritt till havs fast det är is i hamnen. En metod jag kan tänka mig är att jämföra isobservationerna i hamnarna en viss dag på 1700-talet med dagar på, säg, 1970-talet eller senare, och hitta en dag i modern tid som matchar den där dagen på 1700-talet så väl som möjligt. Sedan antar man att isutbredningen var lika stor de två dagarna, eftersom isläget i hamnarna var mycket lika. Dagarna ska förstås även matcha varandra avseende årstid - en novemberdag som har samma isutbredning i hamnarna som en aprildag skulle sannolikt ha stora skillnader i isutbredningen till havs.
Hur stor osäkerhet skulle detta ge på isutbredningen en dag på 1700-talet? Det kan man få en uppfattning om genom att leta rätt på flera olika dagar i modern tid med mycket liknande isutbredning i hamnarna, och sedan jämföra satellitbilderna för dessa dagar.
Det finns säkert andra metoder också - men denna metod borde kunna ge värdefull information, även om det på 1700-talet var mycket magert med isobsar till havs.
Som en kuriositet kan jag nämna att väderstationen på Observatoriekullen vid Odenplan långitfrån har något optimalt läge för att vara väderstation - men SMHI fortsätter driva den väderstationen ändå, därför att man där har världens längsta obrutna serie av temperaturobservationer: lite drygt 250 år.
