Kom ihåg att det är i det närmaste lodrätt från Stortoppen mot söder så man kan inte sikta direkt mot den. Kan nog vara bra att ta med sig en kikare så kan man spana av från tältplatsen vilken rutt som är lämpligast.
Det här text som jag googlade fram när jag planerade detta 2008 och som jag klippte in i ett word dokument:
Kort vandring till läger sydväst om sjön 964 söder om Akkamassivet. Mygg till förbannelse. Eftermiddagstur mot Akkas stortopp i lätta regnskurar. Anmarschen blir onödigt tillkrånglad eftersom vi väljer en alltför hög väg. Den av Grundsten föreslagna leden upp, just öster om namnlösa glaciären söder om passet mellan Borgtoppen och Stortoppen, verkar avskräckande brant och snöig. Jag och Björn väljer att istället satsa på Borgtoppen. Vi går upp mot passet mellan Dubbeltoppen och Borgtoppen. Enkel men ganska jobbig vandring på snöfält tills vi når Hambergs jökel. Efter en fikapaus går alla utom en slutkörd vandrare upp längs den långa, flacka och i regnvädret ganska hala kammen till Borgtoppen. Tyvärr sänker sig molnen och all utsikt försvinner. Efter 50 minuter nås toppen. Jag och Björn rekar den fortsatta kammen mot Stortoppen. Den verkar enkel även om vi inte ser den i sin helhet. Vägen ner går snabbt med långa fina rutschkanor på snöfälten. Tillbaka vid lägret runt midnatt.
3/8. Regnig natt och morgon. Vi väntar ut det värsta och kommer iväg sent. Går runt Varotjåkkå och följer Suottasjåkkå på lite avstånd. Solen kommer fram då vi vadar jåkken precis innan sjö- och myrsystemet vid Suottasjaure. Hittar "gamla" lägerplatsen från 95 vid moränryggen som ligger rakt öster om Suottastjåkkå, 5-600 meter från Suottasjekna. En (fjäll?)räv tittar upp bakom en kulle bara 15 meter ifrån oss. På kvällen har vi uppbromsningsövningar på snöfält nedanför Suottasjekna. Efter det går vi upp och tittar på den lilla namnlösa glaciären nedanför Suottastjåkkå. Vid kvällsmaten omkring 23.30 ser Björn och två, tre personer till en raket längre söderut i Kukkesvagge. Björn och jag springer iväg några kilometer för att få översikt över dalen. Inga fler signaler syns till och vi återvänder - jag med plaskblöta kängor - till lägret. Telefonerna fungerar inte där vi befinner oss och vi tycker att vi har gjort de ansträngningar som kan anses vara rimliga.
Äntligen! Idag ska vi upp på stortoppen på Akka.
Vi går på skrå upp efter den hyffsat branta södra
sidan av berget och skrämmer emellanåt upp flockar med ripor som ligger och trycker i skrevor och
mellan klippblock. De flaxar iväg en bit och sätter sig och stirrar förargat på oss.
Efter ett tag kommer vi fram till en mindre glaciär och vi beslutar oss för att, för första gången, testa våra
stegjärn.
Vi tar oss med lätthet över glaciären och fortsätter vår klättring i mycket brant klippterräng.
Utsikten börjar bli riktigt trevlig, men tyvärr hänger det en hel del moln över Sarekmassivet och
även över våra huvuden. Vi kommer upp på ca. 1900 meters höjd och bestämmer oss för att det får räcka. Klippblocken börjar bli hala av snö och fukt och sikten är dålig bland molnen. Vi har en brant till vänster om oss och ett stup till höger och vi ser hur det ca. 3 meter breda klippblocksstråket, som vi klättret upp längs, försvinner in i molnen.
Så nära... Det känns lite bittert men vi är ganska nöjda ändå. Vi stannar en stund och njuter av utsikten och sedan börjar nedfärden, nästan lika jobbig som klättringen...fast tvärtom.
Jag har bara gått från norr, och på våren. Det bör inte vara så stor skillnad att gå på sommaren, så i all korthet är det väl några få saker att tänka på: Den stora glaciären är i princip helt konkav och sprickfri. Ett rep är inte nödvändigt. Denna följs av en kort, brant scrambling upp till kammen, sen är det bara att traska på. Sent på sommaren kan det eventuellt (?) vara bra med stegjärn vid denna passage.
Jag har själv planerat att bestiga akka i augusti. Jag har mycket liten erfarenhet av glaciärer och tänker därför inte ge mig ut på någon sådan. Jag kommer heller inte att ta med mig någon klätterutrustning.
Med dessa förutsättningar vilken är den bästa vägen att nå stortoppen på Akka? Finns det någon väg man ska akta sig för?
mvh /J
svara på detta inlägg svara med citat
Det ska inte vara några problem att bestiga Akka från sydost, i en enda stigning. Jag har vandrat ner den vägen, och fann inga särskilda hinder.
Det blir en bit att gå om man kommer från Akkastugorna, men i gengäld en snabb bestigning på slutet.
[Ändrat av fox_three (jarl lindrud), 2006-05-29 kl 00:09]
svara på detta inlägg svara med citat
Akkastugorna
Så du rek syd ost som vägen upp ?
Tittar man på kartan ser man en stig från norr från stranden. Känner någon till denna ?
Besteg Ahkka för knappt två veckor sedan. Själv gick jag över glaciären, upp vid borgtoppen till stortoppen, över haket och kana nedför snörännan vid nordosttoppen. Mycket tidsparande...
Lättaste vägen till stortoppen UTAN att gå över glaciär är från Akkastugorna och upp via bäckravinen. Håll öster om hyllglaciären, gå sen upp vidare över förtoppen längs kammen ända fram till nordostoppen 2010. För att slutligen nå stortoppen måste ni ner i haket och klättra upp ett par meter på andra sidan. Inget för folk med anlag för svindel.
Räkna med ca. 8-12 timmar beroende på vilket tempo ni håller.
Att bestiga Akka söderifrån ska väl inte vara något problem, frågan är om man ens behöver ta vägen över Borgtoppen. Det finns ju två toppar, åtskilda av ett berömt "hak", och den östra toppen (som är aningen lägre om jag inte misstar mig) kan man nå genom att gå rakt upp på den från sydost. Om man inte är höjdrädd (eller om det är dålig sikt ) så kan man hasa sig över haket, ta sig upp på den andra toppen, och sen ner därifrån. Förmodligen kan man också gå direkt upp på den västra toppen, men jag har inte provat.
Hej! Stortoppen på Akka består egentligen av två toppar, i stort sett lika höga, med en kam emellan som innehåller ett hak som kan vara krångligt att ta sig över. Den ena toppen ligger åt väster, och den andra åt öster, så det var alltså stortoppens dubbeltoppar jag syftade på, och inget annat...
Även de andra topparna i Akka massivet är klart värda ett besök. Stigen förbi Akka mot Ritsem går precis nedanför Västtopparna, om ni går upp där och har bra väder kan ni följa kammarna över till Borgtoppen och sen upp på Stortoppen.
Hej
Jag har alldeles nyss kommit hem från en fjälltur
som avslutades med en bestigning av Akkas Borgtopp
samt en av dubbeltopparna.
När jag var där så sneglade jag lite på Stortoppen
och undrar nu om bästa vägen upp dit, utan att behöva
gå på is...
Jag har tittat lite i Grundstens bok och där finns en
led utritad,men vad jag kan se, så finns den inte
med i hans textbeskrivning av färdvägar upp på
toppen.
I boken finns en led ritad att gå mellan de båda glaciärerna öster om borgtoppen, upp mot passet mellan
Borgtoppen och Stortoppen, fast det är ju inte riktigt
ett pass utan mera en bergskam.
Sedan ska man gå upp på kammen och vidare upp
på toppen, jag är inte säker men när jag stod på
Borgtoppen tyckte jag att det såg väldigt brant ut
att ta sig upp där på kammen, är det någon som vet
någonting om denna väg???
Eller finns det någon bättre väg???
I Grundstens bok står det också att man kan gå ner från
borgtoppen och på nordlig sida av kammen gå
över mot stortoppen.Eller gå upp vid dom två smällt-
vatten sjöarna nedanför glaciären(Nordsida) och där gå upp på namnlös topp 1916 och vidare till stortoppen, men att man denna väg måste passera ett hak som är svårt!?
Är den någon som har gått över detta hak???
Som vet hur svår den är???
Hoppas det finns någon som kan svara mig på dessa
frågor// Pär
svara på detta inlägg svara med citat
Hacket i fråga är ganska skräckinjagande vid första anblick, men det är hyfsat lätt att ta sig över (det sitter ett rep man kan hålla i tvärs över). Riktigt häftiga bråddjup på båda sidor!
Om man går den här vägen ska man INTE gena genom att gå upp för rasbranten som sluttar ner mot glaciären. Livsfarligt då den består av stora, rasbenägna block.
svara på detta inlägg svara med citat
Jag vill minnas att Grundsten i sin bok, närmast i förbigående, nämner att man kan gå upp söderifrån. Det skulle då bara handla om att slita sig uppåt i blockig brant terräng, utan klättermoment och glaciärer
Hej!
Vi är tre killar som ska till Sarek i slutet av augusti och planerar bla (om vädret tillåter) att bestiga Akka, dock utan att gå över glaciären.
Vi funderar på den östra leden, klarar man den utan klätterutrustning? Hur svårt är det t.ex. att ta sig över haket som Grundsten nämner?
Skulle det kanske vara enklare/bättre att ta sig upp mellan de två namnlösa glaciärerna från södra sidan?
Vi är vältränade, vana vandrare, men saknar mer än grundläggande klätterkunskaper.
Tacksam för svar!
Mvh Peter
Har inte bestigit Akka själv, men av bekanta som bestigit Akka så har jag hört att söderifrån är bäst, ingen klättring krävs.
Man går upp söderifrån (öster om glaciären på sydsidan) och siktar på passet mellan Borgtoppen och Stortoppen. Sedan går man uppför stortoppens västkam som sägs vara ganska luftig.Men ingen repsäkring torde behövas.
MVH Mats
Perfekt toppdag!
Vi gjorde precis som Mats föreslog och gick upp mellan de två glaciärerna på sydsidan. Det var ordentligt brant och jobbigt att ta sig upp längs bergssidan och på slutet blev det bitvis rejält luftigt. Men som sagt, repsäkring är inget krav för att ta sig upp den vägen. Det finns sannolikt flera olika sätt att ta sig upp den sista biten längs kammen, om vi valde det bästa vet jag inte. Hur som helst fick vi en strålande dag på Akkas Stortopp, måndagen 20/8. Klarblå himmel ovanför oss och endast sporadiska moln i massiven runtomkring.
/Peter