Ispiksförvirring

Ispik för långfärdsskridskoäventyr. Vad är bäst?
Enkelpik? Dubbelpikar? Vanliga teleskopstavar? Andra tips? Vilken längd bör piken ha?
Tacksam för synpunkter, erfarenheter och råd.
 
Enkelpik? Dubbelpikar? Vanliga teleskopstavar? Andra tips? Vilken längd bör piken ha?
Tacksam för synpunkter, erfarenheter och råd. [/QUOTE]

- Dubbelpik
Med dubbelpik kan du staka dig mot vinden om det skulle behövas. Dessutom utmärkt för balansen etc om du står still och känner på is.

- Teleskopstavar
Nej, aldrig. En vanlig stav är för klen för att "gå igenom" is och känna på tjocklek. Dessutom är spetsen inte gjord för detta utan för snö. Staven får inte fäste i isen vid stakning.

- Spetsar
Jag kör med vass spets. Kan kräva lite vana för att känna isen med, men är känsligare än de gamla trubbiga. Med vass spets kan piken göras lättare och ändå ha god förmåga att gå igenom isen.

- Längd
Många föredrar lite längre, just för stakning. På många pikar finns flera hantag så att man kan hålla så högt/lågt man vill.

Eftersom jag inte på något sätt är associerad med företaget kan jag varmt rekommendera
http://www.pikmakarn.com/

Lycka till

/föhl
 
Pikar

föhl; sa:
Eftersom jag inte på något sätt är associerad med företaget kan jag varmt rekommendera
http://www.pikmakarn.com/

Jag är inte heller associerad med företaget och kan med tre års erfarenhet rekommendera att köpa en annan pik, jag gav upp när jag inte lyckades lära mig exakt hur hårt och i vilken vinkel man måste slå med pikmakarpiken för att kunna bedöma istjockleken. Se bak i arkivet i detta forum om piken, t.ex. den här tråden http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=5877

De funkar bra som stavar men som ispik anser jag att de funkar dåligt. Spetsen bör vara tung och inte smalna av så snabbt som pikmakarspetsen gör.

Kanske kan den nya almgrensdubbelpiken med tung och större spets fungera bättre. Min nya pik har tung spets som inte smalnar av så fort. Mycket bättre som pik.

/Staffan
 
Smaken är delad

dr_ljungberg; sa:
Ispik för långfärdsskridskoäventyr. Vad är bäst?
Enkelpik? Dubbelpikar? Vanliga teleskopstavar? Andra tips? Vilken längd bör piken ha?
Tacksam för synpunkter, erfarenheter och råd.

De flesta är överens om att pik + stav är bättre än enkelpik. Lättare att bedömma isen under gång med en tyngre pik. Själv föredrar jag en kortare pik då den är mindre ivägen när man inte stakar eller pikar.

Längre stavar är effektivare för stakning, men det blir ryckigt och man åker inte så lätt med naturligt böjda ben. Balansen blir bättre med böjda knän. Jag gillar längden slalomstavar + 1 dm.

Jag ansluter mig i övrigt till Staffans inlägg.

Thure
 
Talesman för retrogruppen svarar

Vi i retrogruppen anser följande:

* Skridskor åker man med skridskor och inte med stavar.

* Är det motvind så är det bättre att krypa ihop än att stå raklång och staka.

* Man kan inte känna hur tjock isen är med en smal, vass och lätt spets. En spets i etapper och med tyngd skall det vara.

* Det är lättare att pika med en tung spets, bara att släppa den mot isen istället för detta trista jabbande med lättviktsspetsar.

* För övrigt anser vi att knickers skall vara ett krav på klubbturer.

Jag kör enkelpik av trä med trestegsspets. Är det mycket skravel eller överis så känner jag mig lite naken utan en extra stödpik annars är det inte några problem.

Min nästa pik blir antagligen en teleskoppik som jag tänker återanvända min älskade trestegsspets på på något sätt. I motsats till vad Oscar säger så påstår jag nämligen att teleskopstavar med flicklock duger till pikning. På detta sätt får jag en dubbelpik att hänga på ryggsäcken för att använda när det behövs och dessutom ett pikset som får plats i resväskan.

Detta är ingen optimal lösning (t ex tar det lite tid att ställa om mellan enkel och dubbelpik) men detta verkar vara den typen av problem där det inte finns en lösning som uppfyller allas krav.

-Palle
 
Om man är lite sportig, man stavar inte alls. Då funkar bra lätt trästav med aluminiumplåt i spetsen. Den ska vara så lätt och kort, att man kan hålla den i handen eller bakom ryggen med båda händerna.
 
Tycke och smak..

...avgör valet för de flesta. Oavsett vad man väljer så är pikens meriter som "känselspröt" av noll och intet värde om man inte lär sig vad som gäller genom flitigt pikande under olika förhållanden. Själv har jag åkt med ett par lätta stavar i mer än 15 år utan pikningsproblem. Jag kommer dock, pga av skadad "pikningsaxel" troligen att återgå till tung spets för att minska belastningen. Någonting jag drar mig för, eftersom jag måste börja om från början.
T
 
Annan lösning

Jag åker med träpik (Hansapiken) och ett par riktiga
skidstavar med rullskidtrugor.
Jag har satt fast ett 38 mm rör, ca 40 cm långt och ihopklämt i nedre änden, på sidan av ryggsäcken.
När jag åker på osäkra isar och behöver pika ofta så stoppar jag ner stavarna i röret och om det är motvind och säkra isar så drar jag upp stavarna och stoppar i piken.(Spetsarna neråt förstås)
Piken eller stavarna sticker upp som en ledarflagga ungefär och är inte alls i vägen när de sitter i röret.
Jag kan dra upp piken i farten men när man ska stoppa tillbaks den så behöver jag ta av mej ryggsäcken eller ta hjälp av en medåkare.
Jag tycker träpiken är bättre än de lättare dubbelpikarna, jag fick ont i armbågen av att pika med en sån. Med mera tyngd i ispiken så behöver man inte ta i så hårt när man pikar.
Dubbelpikarna funkar inte så bra som stavar heller, de är oftast för korta, vissa har inte ens remmar och så är spetsen rak vilket gör att man får sämre grepp i slutet av stavtaget.
Jag tycker den här lösningen fungerar bra, de uppstickande stavarna/piken har inte orsakat några problem vid plurrningar eller fall.

Pär Lindén
 
Orginell lösning Pär!

Kul när det kommer nya lösningar. Pekkas pik skulle jag gärna titta närmare på. Pärs lösning är relativt allround men förutsätter att man stannar till för att byta till pik om man snabbr kommer ut på ett tunnare område.

En stor nackdel med handledsremmar är att man kan skada axeln eller armen om staven fastnar i isen när man pikar i farten.

Jag tror att fördelar och nackdelar med respektive lösning blir ganska olika beroende på under vilka förhållanden man åker.

Vissa åkare byter pikspets beroende på säsong och aktuellt före.

Thure
 
Re: Orginell lösning Pär!

thureb; sa:
Kul när det kommer nya lösningar. Pekkas pik skulle jag gärna titta närmare på.

Thure, jag är ganska säker på, att du vill inte titta min pik närmare. Den är 110cm lång hockeyklubbans skaft, lite plåt i spetsen. Jag åker den ena eller båda händerna bakom ryggen. Därför måste piken vara "ultra light". Tretton år utan plurrning och nästan alltid "solo".
 
Re: Pikar

Stadan; sa:
föhl; sa:
Eftersom jag inte på något sätt är associerad med företaget kan jag varmt rekommendera
http://www.pikmakarn.com/

Jag är inte heller associerad med företaget och kan med tre års erfarenhet rekommendera att köpa en annan pik, jag gav upp när jag inte lyckades lära mig exakt hur hårt och i vilken vinkel man måste slå med pikmakarpiken för att kunna bedöma istjockleken. Se bak i arkivet i detta forum om piken, t.ex. den här tråden http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=5877

De funkar bra som stavar men som ispik anser jag att de funkar dåligt. Spetsen bör vara tung och inte smalna av så snabbt som pikmakarspetsen gör.

Kanske kan den nya almgrensdubbelpiken med tung och större spets fungera bättre. Min nya pik har tung spets som inte smalnar av så fort. Mycket bättre som pik.

/Staffan

Även jag ger nu upp Pikmakarens stavar, efter tre säsonger utan att lära mig läsa isen tillfredsställande med dem. De är utmärkta att staka med, inte en oväsentlig säkerhets aspekt. Som pik - bedömer jag dem som undermåliga.

Jag söker en dubbelpik som;
- fungerar väl att pika med
- är bra att staka med, dvs samma vikt (rel låg) i bägge och vettig längd (samma i bägge
- stryktålig.

Är Almgrenspiken svaret på denna kravspec? Vilken pik på marknaden uppfyller bäst dessa kriterier?

Tacksam för tips!
Bo
 
Kort, tung och grov spets

Den perfekta piken har jag ej sett till salu ännu. Almgrens nya pik med lite grövre spetsar ser lovande ut, men är lite lång i min smak. Själv föredrar jag en kort pik. Jag använder bara piken för stakning i besvärlig is (vrakis, trögföre) och då är korta "stavar" enklare att hantera, och man kan då ha en högre stakfrekvens vilket är en fördel.

Min nuvarande pik är ett självbygge på 130 cm (är 180 cm lång) och som väger närmare kilot (690 + 265 = 955 gram).

Har man en pik, typ slalomstavar, finns två enkla förbättringar man kan göra själv som ger stor effekt.

1. Öka spetsens diameter.
Fäst en ring (mutter eller liknade) några centimeter (c:a 5 cm) från spetsen. Du har nu en pik med två steg. Går bara den tunna spetsen igenom börjar det bli svagt, går även ringen igenom isen är än svagare.
Istället för mutter kan man linda metalltråd runt staven. Fäst med kompositlim. Den metall hylsa som håller trugan på många slalomstavar brukar också funka bra.

2. Öka vikten.
Placerar man vikten i handtaget så märks inte tyngden så mycket när du stakar, men väl vid pikning. Med tyngre pik blir det lättare att pika utan ansträngning; pika mycket med en lätt pik är mycket tröttsamt. Dessutom ökar precisionen; det blir samma kraft varje gång. Lossa handtaget (ibland limmat med termolim; värm med varmt vatten). Pilla mer ett stop en bit ner som du fäster med en struv genom staven. Fyll på med blyhagel (kan köpas i dykbutiker). OBS! För att piken nu ska flyta behövs mer flytkraft. Enklast ordnas detta med rörisolering av "liggunderlagsmaterial" (finns på bl.a. Claes Olsson) som träs på piken.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg