Singivagge - härligt men farligt?

Singivagge ska vara en mycket vacker och sparsamt besökt dalgång parallell med Ladtjovagge i närheten av Kebnekaise. I Grundstens bok beskrivs dalgången snarast som en återvändsgränd, eftersom övergången till Ladtjovagge från Singivagge lär vara mycket brant och risk finns att halka på stenar vid ev. regn.

Är det någon som vandrat denna passage med långfärdspackning och kan dela med sig av sina erfarenheter? Tacksam för alla tips.

Fjällhälsningar!

Jobbig passage

Har passerat genom Singivagge, och måste säga att det var lite med hjärtat i halsgropen. Var ute ensam med tung långfärdspackning. Det regnade från och till med hårda kastvindar.

Jag har läst Grundstens beskrivning och den stämmer ganska väl. Det var halt, slipprigt och exponerat. Ett fall vid kruxet och det är troligtvis kört. Hade jag vetat innan hur nervigt det skulle bli hade jag nog vandrat runt.

I dåliga väderförhållanden rekomenderar jag att avstå och välja en annan färdväg. Med torr terräng känner man sig nog betydligt säkrare.

Håller med

Hej!

Jag har gått dalen i väst-östlig riktning. Det stämmer; den är vacker och intressant. Men passagen ut i Ladtjovagge är inget för höjdrädda, och man måste ta det mycket försiktigt.
Det är brant och även om man går i "serpentinteknik" måste man ibland hasa ner från en klippavsats till nästa. Det är lätt att man vid dessa tillfällen stöter i med ryggsäcken i "marken" bakom och tippar över.

Skulle dock kunna tänka mig att gå den igen, men då från öst till väst. Jag tror det är mycket enklare och känns mycket säkrare att gå upp där. Det finns sparsamt med rösen som visar den "rätta" vägen.

Men jag håller med. I fuktig väderlek ; Vänd!

Mvh
Bert

Grundstens varningar befogade

Jag och min son hade läst Grundstens varningar så vi var mycket noga med vägvalet, hade bästa väder och kunde på det sättet komma ut på rätt ställe.
Genom att vi lagt ett etappmål i inre (östra) delen av Singivagge kunde vi reka ordentligt och utan packning på kvällen. Det gav oss också extra kontakt med flora och fauna i denna ganska lite besökta dalgång.
Tänk på att följa stigen och hålla höjd och som någon sa tidigare tänk på att ramen kan tippa dig om Du går på fel sätt från klipphyllorna.

Go tur!
Torkel Nilsson

Moget eller hur!!

Jag var lite av en turledare förra sommaren när vi gick väst-öst. Det var uppehåll men halt. Jag gick igenom utan packning och rekade (inte så stora problem). 6 stolta jägarsoldater insåg att mod är inte att vara dum, vi vände och gick tillbaka i dalen och upp på keb istället. Jag skulle inte välja den vägen med ramsäck om jag hade ansvar för någon annan än mig själv!

Singivagge från öst (Keb)

Jag har gått Singivagge från öst till väst med full turpackning. Om Du går denna riktning så kommer Du fram till några stora block innan Du går in mot dalen. Jag har provat två stigar.Här kan Du välja att börja ta höjd och följa en stig som går uppåt. Stigen försvinner mer eller mindre men det finns enstaka rösen.
Denna väg valde jag andra gången jag skulle gå Singivagge. Den är förmodligen bäst, men jag kan inte svara för hela vägen för jag kraschade hälsenan här och tvingades att vända. Jag såg dock andra fullfölja hela denna väg.
Missar Du denna stig vilket vi gjorde första gången kommer Du in på en stig som leder mot det sk. Silverfallet. Följ då den men om Du kommer fram till Silverfallet så upptäcker Du att stigen slutar. (Silverfallet är ett från Keb rekommenderat utflyktsmål).
Det är dock bara att vända och gå bakåt en bit samt leta upp en brant där man kan skönja enstaka rösen uppåt. (om inte laviner tagit dem).
Här behöver man ha händerna till hjälp. Man leds sedan mot ett parti där det finns ett stenblock som i varjafall vi tvingades runda på utsidan. Här skulle jag inte vilja ha en ramsäck om den hugger i för man upplever det som att det lutar rejält utåt. (åt andra hållet "vete sjutton" om jag skulle vilja passera här, i varje fall inte med ramsäck). Man behöver på flera ställen ta händerna till hjälp om man går denna väg. Det är brant och man får inte ha alltför mycket höjdskräck. Detta parti var nog det "knixigaste". Det finns dock enstaka rösen.
När man sedan kommit upp i höjd avtar brantheten och man går på en bred "hylla" faktiskt svagt ned mot dalen och här vidgar sig dalen.

Inpassagen i Singivagge kräver försiktighet, lugn och respekt och det är aldrig fel att vända.

Mvh Björn

Singivagge från öst (Keb)

Jag har gått Singivagge från öst till väst med full turpackning. Om Du går denna riktning så kommer Du fram till några stora block innan Du går in mot dalen. Jag har provat två stigar.Här kan Du välja att börja ta höjd och följa en stig som går uppåt. Stigen försvinner mer eller mindre men det finns enstaka rösen.
Denna väg valde jag andra gången jag skulle gå Singivagge. Den är förmodligen bäst, men jag kan inte svara för hela vägen för jag kraschade hälsenan här och tvingades att vända. Jag såg dock andra fullfölja hela denna väg.
Missar Du denna stig vilket vi gjorde första gången (pga dimma och skymmning) så kommer Du in på en stig som leder mot det sk. Silverfallet. Följ då den men om Du kommer fram till Silverfallet så upptäcker Du att stigen slutar. (Silverfallet är ett från Keb rekommenderat utflyktsmål).
Det är dock bara att vända och gå bakåt en bit samt leta upp en brant där man kan skönja enstaka rösen uppåt. (om inte laviner tagit dem).
Här behöver man ha händerna till hjälp. Man leds sedan mot ett parti där det finns ett stenblock som i varjafall vi tvingades runda på utsidan. Här skulle jag inte vilja ha en ramsäck om den hugger i för man upplever det som att det lutar rejält utåt. (åt andra hållet "vete sjutton" om jag skulle vilja passera här, i varje fall inte med ramsäck). Man behöver på flera ställen ta händerna till hjälp om man går denna väg. Det är brant och man får inte ha alltför mycket höjdskräck. Detta parti var nog det "knixigaste". Det finns dock enstaka rösen.
När man sedan kommit upp i höjd avtar brantheten och man går på en bred "hylla" faktiskt svagt ned mot dalen och här vidgar sig dalen.

Inpassagen i Singivagge kräver försiktighet, lugn och respekt och det är aldrig fel att vända.

Mvh Björn

Via Vierrenvarri

En lite jobbig variant är att gå upp i Kaffedalen från Singivagge. Lägga packningen i passet mellan Vierrenvarri och Kebnekajse när man besöker toppen. Och sedan gå västra leden ner till fjällstationen. I kaffedalen är det lite stenigt, men annars inte så brant. Den jobbiga biten är väl över Vierrenvarri och då kanske främst nedstigningen mot den lilla sjön efter att man passerat passet mellan Vierrenvarri och Tuolpagourni där det är lite brant och storblockigt, men inte farligt brant som vid Silverfallet.

väst - öst

Singi är helt klart värt att besök, har vandrat där 3 gånger från väster med full packning, ena gången gick vi vägen via sydtoppen och missade "silverfallet" som ju är den svåra biten, men de andra två turerna har vi gått ner där och om man tar det väldigt lugnt, följer stigen, kollar efter alternativa spår när det blir brant är det inga problem, kan hända att man får kasa ner på häcken att par gånger. Har det regnat kan det vara lite halt, men man kan ju alltid vända och ta ett annat håll.
Lycka till!

Öst till väst

Vi var två personer med full packning som gick upp i Singivagge förra året via Silverfallet och hade till en början problem att hitta fortsättningen därifrån. Men, som redan nämnt, går man tillbaka lite och har uppmärksamheten vänd uppåt längs fjällsidan är det inga problem att skönja en rösad stig. Vädret var hyfsat, men begynnande kastvindar och duggregn försvårade. Själva passagen var sedan minst sagt otäck och inget för höjdrädda, vid ett flertal tillfällen lossnade stenar jag klev på och händerna greppade så gott de kunde några grästovor, hu! Mycket kravla och mycket hjälpa till med händerna, men väl upp är framför allt östra delen av Singivagge fantastiskt fin med fina tältplatser vid den första stora sjön. Det är också en utmärkt utgångspunkt att bestiga Kebnekaise. Men jag tvivlar på att jag vill gå upp genom östra ingången igen.

väst till öst att föredrar

Jag har gått den från väst till öst. Vi var en grupp som gick igenom den, och vi hade inte trott att den var så brant som det var.

Men om man tar det försiktigt så går det. Man får gå i serpentiner en bit, och om det regnar är det inte direkt roligt. Men om man hjälps åt så kan man övervinna det mesta.

mvh Christian