Kajaktur på Stora Lee

Inge Bäckström har gjort en Valborgstur med kajak på Stora Lee i Dalsland.

Av: Inge Bäckström

Dalslands pärla
Valborg 2001

Stora Lee ligger som en mastodontspegel när jag och Ingemar Oscarsson anländer till småbåtshamnen i Dals Ed, med fyra härliga paddel- och vildmarksdagar framför oss. Väderprognosen förtäljer inge kalasväder. Stora Lee, 102.2 meter över havet, mäter från Dals Ed i södra änden upp till norra änden hela 50 landkilometer. Hela området präglas av en stor och imponerande vildmark, ett miniatyr av Norrland, bara 18 mil från Göteborg.

Paddling inte samma som badning 
Det är mulet och regnet häger över oss. Det kommer en person fram till vår bil och frågar "om vi tänkt ut och paddla"? Javisst, svarar vi! "Jag bara ryser när jag tänker på att ni ska ut på det kalla vattnet med de här små farkosterna", säger han. Men vi har inget likhetstecken mellan kajaking och badning. Han visar vänligt var vi kan parkera bilen och sjösätta våra kajaker. 

Vi paddlar över till västra sidan med riktning mot vattenfallet, och följer den branta strandkanten som reser sig från 50 till 80 meter från vattenlinjen. I takt med rytmiska paddelrörelser börjar vardagsstressen släppa.

Ju högre upp vi kommer ju mer övergår strandkanten till djupa och oregelbundna vikar, uddar, och smala sund. Det spegelblanka övergår i vågskvalp. Vi gör en tre kilometers övergång, med fullständig respekt för det kalla vattnet. Jag vet att man snabbt förlamas i det kalla vattnet. Även i högre vågor än detta har jag paddlat utan att ha kapsejsat. Men, man får aldrig tappa respekten för öppet vatten! Vi slår läger på en av Navarsaröarna. Den sena middagen avnjuts till en sprakande och värmande lägereld medan Stora Lee övergår i kväll.

Söndag ligger Stora Lee lika blank, som dagen innan. En fridfull morgon störs av kanadgässens eviga kacklande. Storlommen dyker upp med jämna mellanrum på vår färd norrut. Vi paddlar in i den rofyllda Rörviken, som är imponerande vacker. Minena passerar revy från våra tidigare kanotturer på 1970-talet. Inbäddade i skogen njuter vi av stillheten och välsmakande lunch, kryddad med ljuvlig fågelserenad. Ett himmelskt avbrott från det vardagliga.

Det finns inget dåligt väder… 
När vi kommit ned i den ombonade sittbrunnen efter den välbehövliga lunchen så kommer regnet. Väl skyddade med ändamålsenliga regn/paddeljackor, sittbrunnskapell och paddelhandskar, går det ingen nöd på oss. Det är till och med varmt och behagligt, vilket kan för den oinvigde friluftsutövare, eller läsaren vara svårt att förstå? Dåligt väder? Det är bara något som stadsborna hittat på! 

Vi slår läger på Björnön, en välskapt och orörd vildmarksö. Regnet upphör men envisas med små lätta skurar, som inte är till besvär. Tältet reses, ved fixas och efter ca en timme brinner en värmande vildmarksbrasa, som bara skogskarlarna brukar göra. En spirande grönska är på väg, även om yttertemperaturen inte riktigt harmonierar med årstiden. Det är knappt 6 grader.

Stora Lee ligger återigen spegelblank framför oss, när vi påbörjar färden i sydostlig riktning. Och jag paddlar rakt upp på en sten, som inte bröt vattnet, men den här gången gick det utan något missöde som följd. Vi rundar naturreservatet Furustadsön. Inne i den vackra viken ligger ett permanent vindskydd, som vätter mot sydväst. 

Vi riktar in kajaken i 220 grader mot Navarsaröarna. Redan halv fyra på eftermiddag slår vi läger. Det är ju Valborg, vilket ska firas med en rejäl brasa! Hittills har vi inte sett en enda människa. Men om en månad är det rena rama invasionen av båt- och badfolket. Nu har vi hela vildmarken för oss själva. Ett ovärderligt privilegium.

Friluftsliv - hälsofrämjande 
Den sista etappen ligger Stora Lee och skvalpar. Det blir kämpigt i motvinden ned till slutmålet, hela 18 km bort. Vi paddlar söderut medan solen flödar varmt och generöst. De små kapillärvågorna bryts till ett glittrande hav, som Stora Lee kan mäta sig med. 

Jag väljer lovartsvägen, medan Ingemar tar genvägen rakt över den stora viken. Med jämna mellanrum kommer det rejäla kastvindar, som håller en vaken. Samtidigt tycker jag det är kul att få ta i så man vet att man lever. 

Vid framkomsten är det mer liv i båthamnen än vid starten. Alla förbipasserande ställer samma fråga: "är det inte kallt att paddla så här tidigt"? Vi försöker att övertyga dom motsatsen så gott det går. 

Ytterligare en friluftstur att minnas när vardagslivet känns trögt, och nu är det även vetenskapligt bekräftat; att det mest hälsofrämjande är friluftsliv och trädgårdsarbete!

Vid pennan
Inge Bäckström, Göteborg
2001-05-02

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer

Vad ska packas och vad behöver skaffas för en lyckad familjevandring? Victor Solli, pappa och butikschef på Naturkompaniet, ger sina bästa råd.
Dela med dig av dina favoritdestinationer – och vinn boken "Tåg och vandring i Österrike" av Anna W Thorbjörnsson och Marko T Wramén!
Utsidans redaktör Philipp och hans familj vandrar igenom Mallorcas vackraste och mest historiska landskap. 1 kommentar
Utsidan ställer tre frågor till en av författarna, Anna W Thorbjörnsson.
Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Vandra i stad och natur: Upptäck Merrell SpeedARC Matis för urban hiking

Vandring i staden – en ny livsstil Urban hiking handlar om att utforska staden till fots och upptäcka dess dolda pärlor. Det är en aktivitet som ...

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg