Den här vintern har snötäcket här i södra hälsingland varierat, snö har fallit och sen smält bort i flera omgångar. Skridskoisarna har varit fina långa perioder så en del skridskoåkning har det blivit, men inte mycket skidåkning eller snöskovandringar vilket vi hade hoppats på.

Fantastiskt fin skridskois i januari.

Lite skidåkning blev det i Orsa Grönklitt där de verkligen hade gott om snö.

I skogen däremot har vi gått mycket, i skogar vi normalt inte brukar gå. Vi har inte följt några stigar utan gått mer på känn. Att gå ostigat är härligt, kroppen får jobba extra och det gäller att se upp för håligheter omkullfallna träd. Många fina platser och gläntor har passerats där solljuset gett lyster åt mossor och träd.

Gamla gruvhål påminner om svunna tider. Stora stenar, mossor, fallna träd och vackra stubbar lockar tankarna till sagovärlden och skogens väsen. Att en stund få fantisera och drömma sig bort bland stock och sten ger energi till kropp och själ.

Just nu behövs dessa skogspromenader mer än någonsin både för motion och avkoppling. Naturen är öppen för oss alla och att gå ut och upptäcka den nu när våren är i antågande gör gott i både kropp och själ. 

Gammalt gruvhål.

Solig och stenig glänta. 

En härlig stubbe med egen takodling.

En hel backe med mossbeklädda stenar.

Här är en vattenkälla med klart, kallt och gott vatten.