Vår, torr asfalt och knoppande träd byttes ut mot mer snö, höga toppar och sagoland för snart två veckor sen när klassen gav sig av mot Jotunheimen, där vi skulle topptura och tälta i det norska hjärtat, för att examinera utbildningens vinterdel.
- Jättarnas land tornar upp sig. Det är dit vi är på väg.
Knappt hann man komma hem och kasta underställen i tvätten innan det blev dags att packa dem igen och ge sig iväg mot Norge och topptursvecka.
Samtidigt som tvättmaskinen snurrat har packet öppnats med matleverans inför veckan och några nya gadgets som skulle kunna behövas under veckan.
- En matleverans för veckans äventyr. Det kanske blir någon över till ytterligare någon tur.
Med en något bantad packning, erfarenhet dragen från Vinterkyla del 2. Pulkan full av torrmat och andra smakbitar, som skickats av Outmeals,
Började så turen som det har pratats om sen innan utbildningen började i Augusti förra året. Jotunheimen!
- Strålande sol, bra före, första anpassningen på turen.
Efter en lång bilfärd med släp och takbox kom vi till snön och höga berg, där vi efter att ha kitat oss och packat om lite gav oss av rakt ut i vildmarken och okänd mark.
Tätt inpå magister D´s pulka följde jag efter mot den första tältplatsen för turen.
Med en oerhört bra känsla i magen utförde vi den ena toppturen efter den andra, ledda av varandra upp på den ena 2000 meterstoppen efter den andra, för att efter att ha njutit av utsikten och intagit både lunch och fika vissa gånger, snäppa om bindningarna och ta av stighudarna och lägga stabilare svängar, allt efter att veckan gick, nerför nyfallet puder.
- Den toppen ska vi upp på!
I mitten på veckan hade magistern lagt in en vilodag , vet dock inte om det var för egen skull och chansen att få ta en öl och sova inomhus eller om det var menat för klassen så att vi skulle kunna få ta hand om våra eventuella skador och skavanker.
- Vilodagen. Dem dagar där ett besök på Leirvassbua gjordes, ingick en eller flera våfflor och kaffe.
Dagen började redan kvällen innan med att alla bestämde sig för att äta trerätters på Leivassbua följt av den omtalade filmen som Ida pratat varmt om sedan månader tillbaka. Fritt vilt, som utspelar sig på fjällstationen.
Efter filmen begav jag, Rasmus och Fredrik oss tillbaka till tältlägret medan dem anda kröp ner i varsin nybäddad säng. Vilodagen ägnade vi oss till olika sorters aktiviteter, många stannade inomhus och vilade upp sig, några tappra själar gav sig iväg i snöfallet för att göra egna toppturer, jag själv satte mig ner med Micke och körde ett parti schack.
Min grupp hade ledardag under sista dagen och fick då välja om vi skulle gå på topptur eller ägna oss till andra aktiviteter då många i klassen hade olika skavanker som dem dragit på sig under veckan.
Vi kom överens om att vi skulle ha lite av clinicsupplägg istället där vi bla. anordnade en lavinövning för resterande klass, där upplägget veck av lite från hur vi övat med tranceiversök tidigare.
- MR D och hans cirkustält från Bergans.
- Vårt tältläger under veckan.
Vi gav oss iväg tidigt för att dra igång en lavin på ett känt häng och för att gräva ner några ryggsäckar som skulle grävas upp av klassen.
När vi kom tillbaka till tältlägret så iscensatte vi hela scenariot, när alla som var oförberedda på övningen höll på med morgonens rutiner. Efter ett tag när klassen förstod att det bara var att släppa vad dem höll på med och komma iväg med rätt utrustning för att "rädda" lavinoffren.
Har man påsmat kan man äta lite var man vill.
Efter en lyckad övning och ha rivit lägret, begav vi oss av mot Leirvassbua där Linnea skulle hålla en clinic om skavsårshantering vilket kändes som ett givande koncept efter veckans utveckling, där flertalet fått någon sorts besvär med skavsår.
Dagens sista övning blev att resa ett nytt tältläger närmare bilparkeringen för att vi skulle komma iväg tidigt dagen efter, då mångas hemlängtan börjat gro under de senaste dagarna.
- Sista natten spenderades i bivack för att underlätta packningen dagen
- efter då det bara skulle vara att bege sig mot bilarna och åka hem så
- fort som möjligt.
Under hela turen hade jag MR D´s utvärdering i bakhuvudet där han påpekade att jag skulle ta hand om mig själv och se efter mina egna behov under turerna. Vilket det kändes som att jag lyckades med under denna turen även om, även denna skidturen innefattades av en hel del fall och kullerbyttor utmed bergsväggarna.
Nu återstår bara utvärderingen på måndag och senare en personlig utvärdering av MR D, så får vi se hur det egentligen gick.
- Reflektion och utsikt i dubbel bemärkelse.
