Årets vandring var planderad att gå från Abisko till Allesjaure sen via Vistasstugan vidare ner i Vistasvagge till Nikkaluokta. På väg med tåget från Kiruna till Abisko så var kartan framme och nya planer smiddes, Vi stannar i Abisko Östra vandrar upp mot Lapporten tar oss runt Nissoncorru ner till Vuopmegeahci sen vidare till Årosjåkk. Första dagen tar vi oss ca 7km upp mot Lapporten efter att tagit en tur upp på Paddus (offerkulle) tältet upp och en magnifik utsikt över Torneträsk.
Dag 2 så var det halvmulet vid tältplatsen, uppe vid Lapporten var det tjockt med dimma. Vandringen fortsatte efter morgonbestyren och att lägerplatsen var ihop packad. Efter ett litet vad över Miellejohka så var det en liten bit kvar upp till Lapporten, nu började det också att smådugga lite. Efter lunch mitt för sjön Cuonjajavri så bar det vidare på en nästan osynlig led, under vår framfart så hittade vi en pöl som det bubblade ifrån. Tyvärr så var det ingen varm källa :), paus och vatten fyllning vid Cuonjajohka sen vidare för att kolla efter en lämplig tältplats som blev med utsikt mot Bessesvaggi och berget Viddja.
Dag 3 på morgonen började solen att bryta igenom mer än föregående morgon, denna dag blev det inte lång bit gått under vandringen. Vi kom ca 6km innan vi bestämde att slå läger med Goalkascohkk i ryggen och Rautasjare i blickfånget nedanför oss, det kändes som om vi inte hade mycket lust att rusa fram denna dag.
Dag 4!! Dagen då allt började gå fel, vi följde leden en bra bit när den plötsligt går ner i snår terrängen. Följde stigen neråt i slyn och plötsligt så fanns det ingen stig längre, kollade kartan och insåg att vi var 5 - 600 meter för långt ner i terrängen. Vi såg på kartan att leden skulle droppa nedåt eftersom, vi beslöt att ta oss fram nere i slyn och myrmarkerna för att sen ansluta leden igen. Vi hamnar dock längre ner hela tiden, tillslut så kommer vi fram till jokken som måste ta oss över dagen efter. Beslut tas om att hitta en bra tältplats. Den kvällen så ändrade vi turen en aning, vi skulle sikta in oss på en renvaktarstuga och vandra upp förbi den mot leden sen vandra västerut för att ta oss till Kungsleden mellan Allesjaure och Abiskojaure.
Dag 5 och vi siktar in oss på renvaktarstugan och kommer dit på bara ett litet tag, vandrar upp mot leden och går västerut. Leden känns mer synlig här, kanske är mer människor som går denna sträckning. Den dagen hittar vi en liten sjö som vi tänker bada i, tyvärr så visar det sig att det inte finns någon fast botten i sjön och vi får stå på stenar ute i vattnet och tvätta av oss. Myggen och knotten gör nu sitt yttersta för att driva oss till vansinne, inte några besvärande insekter förens nu. Tillslut så kommer vi fram till Kungsleden just intill Garddenvarri, slår läger vid en sjö där samerna har ett rengärde.
Dag 6 och vandringen ner mot Abisko på börjas, Vi håller till början ett ganska raskt tempo. Passerar Abiskojaure stugorna efter några timmar, fortsätter mot Abisko pausar och lunch en bit efter Abiskojaure. Mycket har ändrats sen vi gick här 2010, man har en bild i huvudet men det ser inte riktigt ut som man minns. Några timmar senare så haltar vi in till Abisko Turiststation. Nu gäller det bara att fixa skjuts till Kiruna, efter lite ringande så får vi tag i en kille i Kiruna som kommer och hämtar oss.
Totalupplevelsen är bara possitiv.
Kul att följa er vandring. Trots att jag varit så mycket i Abiskotrakten har jag ännu inte passerat genom Lapporten.
Det måste ha känts litet "surt" att upptäcka att ni var så mycket för lågt och hamnade i "sörjan". Men det händer väl de flesta någon gång. Många fina bilder. En vandring att älska. Du fick ju med både snöhjärta och solhjärta. ;-)
Tack för att du gillade bilderna.
kom fram strax nedanför renvaktarstugan.
Har vandrat där två gånger tidigare för 15 och 20 år sedan utan problem att hitta. Så det är väl inte så många som går den vägen.....
Det här med stigar är lurigt. Jag går oftare fel om jag försöker följa en stig än om jag struntar i stigen på kartan och går efter eget huvud. Ibland har fjällkartan fel också och har ritat en stigs sträckning felaktigt. Kanske det är så här?
Jag njöt av dina foton, det är mycket fjällkänsla i dem. Att tälta högt uppe med utsikt över Rautasjaure ser ju helt fantastiskt ut!