Helgen 16 - 17 Januari fick Skåne äntligen vintern på besök. Jag följde väderprognoserna noga under veckan, inför lördagen skulle det bli -13C härligt ! Snö kom i delar av landskapet och isarna frös till slut. På lördagen rapporterades det flitigt på skridskornätverket, om åkbara isar i Skåne. Jag valde en sjö i mitt närområde Krankesjön, där många åkt under lördagen, för vår premiärtur på söndagen. 

Krankesjön i grått med, stora härliga ytor att utforska. 

Barnen och jag har åkt mycket skridskor tillsammans i ishallar och på stora bandybanor, så vi är hyfsat vana skridskoråkare. Jag har åkt långfärdsskridskor så fort det funnits säkra isar, men oftast utan familjen.

Nu var det premiär för långfärdskridskor för barnen. Lilleman var minst sagt skeptisk till de långa skridskorna Skryllemarks barnmodell på 38 cm med band som skulle spännas fast på kängorna. Storasyster var mer optimistisk och hade ett par Everest multiskates som spänns fast med en sk. snowboardbindning. Båda modellerna fungerade bra till barnen, men märktes stor skillnad då Everest multiskates satt på storasysters fötter hela tiden, men hon ramlade aldrig. Lillemans skridskor hade lite tendens till att glida av, men då ramlade han några gånger, eller gick ner i spakat. Isen blev lite halare av det tunna snöskiktet.  

Lilleman gillade att staka sig fram med ispiken, mera fart! 

För att förtydliga självklart hade vi alla isdubbar, kompletterat med livlina och ispik till mig och vi kollade isen med jämna mellanrum. Gott om sällskap hade vi också på isen av andra åkare, även om de inte syns på bilderna. 

Båda barnen uppskattade isens storslagenhet, att den aldrig tog slut, vi kunde åka hur långt som helst i deras ögon. Vi pratade mycket om isens hållfasthet, och hur isen låter olika beroende på hur tjock isen är. Barnen var väldigt fascinerade av isens ljud, att isen sjunger när man åker på den. 

Den öde ön var häftigt att upptäcka från isen. 

Efter några vändor i olika vikar, så blev det lunchdags med cannelloni i termos, gårdagens middag som var mycket uppskattat. 

Storasyster var sugen på att åka hela sjön runt, det var inte lilleman. Det fick bli en kompromiss vi åkte en lång runda åt båda hållen, så en halvsjö. 

Mängden av skridskoåkare ökade under eftermiddagen,  vi avslutade med fika, julens sista pepparkakor pimpade med Smarties tillsammans med varmchoklad.

Alla var nöjda med premiärturen ingen katastrof, även barnen, det var kanske mest Lilleman som inte riktigt förstod vitsen med de extra långa skridskorna och hellre använt de vanliga. Men jag har gott hopp om att kunna locka med dem flera gånger. Vi längtar tills isen fryser till igen, närmaste helgen ser lovande ut.