Söndagen den 10/10 så begav sig jag och min käraste iväg för att bestiga Hamrafjällets topp. Vädret verkade lovande och rätt så skönt i luften. En perfekt dag för att ge sig ut på fjället helt enkelt.

 För att få ett bra utgångsläge tog vi bilen upp till Fjällparkeringen i Tänndalen. På så sätt tog vi bra många höjdmeter och kunde börja vår vandring vid trädgränsen. Istället för att följa sommarleden mot Andersborg valde vi att ta en egen väg över myrarna. Det var ganska blött på sina ställen men med rätt skodon på fötterna så var det inga problem att ta sig fram. Backen och skogen runt omkring oss hade en grå svart nyans. Det enda som lyste upp var rönnarnas eldröda blad.

När vi väl kom fram till foten av fjället sicksackades vi oss upp längs fjällsidan för att sedan få en underbar utsikt ut över de öppna vidderna. Stigar gick det lite här och var, kors och tvärs, så det var inga problem att hitta en bra väg upp. Det var ganska kallt i luften när vi kom upp på högre höjder och blåste en hel del, men solens strålar bröt igenom ibland och gav en varm känsla i kroppen. Detta räckte dock inte för att hålla uppe värmen i benen. Lite optimistiskt tänkt så utgick jag att från att behovet att långkalsonger inte fanns. Den första snön som visade sig för någon vecka sedan hade försvunnit, men på Helags fjällets topp och delar av Skars låg fortfarande ett tunt snötäcke kvar.

Bild1 & 5 :  foto Annica Ericsson 2010-10-10, 

Bild 2-4:  foto Kalle Börjes 2010-10-10

Efter en längre lunch bestående av en påse real turmat och med en fantastisk utiskt, kunde vi mätta och belåtna börja vandra tillbaka. Vi bestämde oss för att ta sommarleden via Andersborg för att få gå en annan väg.

När vi väl kom ner för fjället kändes temperaturen behaglig och vi kunde börja ta av de kläder som vi tog på oss på toppen. Det var en trevlig och lättvandrad stig som tog oss ner. Vi såg inte mycket djurliv under vår vandring förutom en och en annan fjällämmel som korsade vår väg med en väldig fart mellan spängerna.

Väl framme i Andersborg började vår vandring närma sig sitt slut och det var bara att följa skyltning tillbaka mot Fjällparkeringen. Vi hade nu ännu en fin naturupplevelse att lagra i våra minnen.