Dag 5:

Här uppe tappar man bort tiden lite, det blir sena kvällar, vilket resulterar i att man inte vaknar allt för tidigt på morgonen.

Blev ganska sent i går efter allt ljug vid brasan, så det är ganska skönt att sova lite extra.

Vi spenderade förmiddagen till att fiska nerströms vårat läger fast på motsatt sida än tidigare.

Vi fick skapligt med fisk men dom stora kilobitarna lyser med sin frånvaro, men vi ger inte upp i första taget.

Som fiskare brukar säga: Hoppet är det sista som överger oss fiskare!

Jag tycker att det stämmer ganska bra in på mig.

Efter att vi hade avnjutit våran lunch vid lägret och tagit en välbehövlig tupplur så var tanken att vi skulle låta fiske vila lite och ta oss upp på Jukcoaivvit, en topp som låg ganska nära vårat läger.

Måste bara få slå ett slag för påsmat!

Det kan inte bli smidigare, man kokar bara upp lite extra vatten och fyller termosarna så har man lunch inom 5 min.

Det är perfekt att ha med sig under dagsturen, tar ingen tid, det blir ingen disk och så smakar det riktigt gott.

Självklart så smakar vanlig mat lite godare men påsmaten vinner pga. att det tar kort tid att laga och att man inte behöver släpa med sig kök m.m.

Vi åt Real till lunch varje dag, det är den helt klart bästa som finns på marknaden tycker jag, har provat en hel del och jag måste säga att det finns dom som nästan inte går att äta.

Min favorit är Pasta Provance, en riktig mumsfillibabba!

Jukcoaivvit var ingen jätte topp, den låg på cirka 700möh men det var fint väder och faktiskt ganska skönt att göra något annat än att fiska.

Det var inte speciellt jobbigt att ta sig upp, men det vart helt klart värt mödan.

Det var en riktigt fin utsikt åt alla 4 väderstrecken.

I norr såg man Harrejokka slingra sig fram och i söder såg man den kvoterade sträckan av Tavvaättno, mycket fina vyer att ta kort på.

Det blir väldigt lätt att det blir en del vykort, det är konstigt men det blir det varje gång.

När vi väl var tillbaka vid tältet var det dags att ta ett lite dopp i jokken.

Måste säga att det var inte speciellt varmt, men man måste ju tvätta sig lite i alla fall.

Men det är ju ganska skönt när man är ny badad och kan slå sig ner vid brasan.

Jag vet inte varför, men vi konstaterade att inom varje man finns det en pyroman.

Det är något visst med eld, man petar och blåser, lägger på mer ved, petar lite till.

Man kan bli sittande och stirra rakt in i elden, det är något som fascinerar en, men jag kan inte sätta fingret på vad det är.

Elden har ju sen urminnes tider varit en plats där man samlas och äter och umgås, än idag så gör vi som våra för fäder, vi samlas vid elden.

 

Nu är det nog dags att krypa till kojs, det är ju en dag i morgon också.

Sov gott!

Lukas