Imorgon är årets mörkaste dag,midvinternattens köld är hård.. är en dikt jag tycker mycket om.

Den var så perfekt på vårt jobbs julfest i hembygdsgården för en vecka sedan.

Då låg snön vit och djup,det var -20C och norrskenen sprakade.

Nu är det jätteisigt och kraftig vind.

Skidspår har gått att hålla åkbara samma eftermiddag som de dragits,men det är ett vågspel att ge sej ut på ett isigt skoterspår utan dobbskor.

Det blir mörkt och fult;alla vackra juldekorationer i träden lyser mer spöklika än vackra.

Vägen till Kvikkjokk spärrades igår natt av nedfallna träd och många hushåll blev både ström -och tele-lösa.

Undrar hur mina föräldrars stuga klarat sej,har nåt träd landat tvärs över taket eller?

Julen 1977 hade vi byggt den färdig och firade den mysigaste julen jag kan minnas där.

Ingen Kalle Anka,men det gick alldeles utmärkt.

Skidträning på förmiddagen i Årrenjarka.Trevlig samvaro med familjen och farmor och farfar,julmiddag,läsning,spel.

Mamma läste nog Julevangeliet högt för oss.

Tom julottan i Kvikkjokks kyrka var en trivsam upplevelse.

I år räknar jag med att julen  isig;i kontrast till de senaste åren då vinterns första riktiga snö alltid kommit på julafton:då har det vräkt ned så mycket att det inte varit skidåkning utan snöplumsning på skidor och skotta,skotta,skotta.

Jag som räknat med en kvällstur på skogsskidor i fullmånens sken i år.

Det får med största sannolikhet bli nån annan aktivitet för att runda av kvällen.

Samtidigt ska jag inte gnälla så mycket, har  ju kunnat åka så mycket skidor i år som jag inte kunnat på länge,men nu är det troligen ett tag innan det åter blir före,men det känns inte som detta är en önskvärd utveckling  av vädet.

Och värst är att jag är en av alla  de bovar på jorden som med mitt leverne  bidrar till detta ändrade klimat.