En vilsam och avkopplande helg i Kvikkjokk till ända.

Att bara komma upp och vara där är balsam för själen,ett ålderstecken kanske?

Elda  i spisen,men framförallt fara på utflykt.

En liten korsnäbb råkade ut för en flygolycka på lördagmorgon.

Efter en stund inne i värmen med lite sockervattenblandning piggnade den till och kunde flyga igen.

Suddig bild;svårt hålla och plåta samtidigt.

Skejtade med draghunden upp i Tarradalen;så fint och lite trafik.Håkan hade fika och renskinn i skotern.

Några skidturister och en del med hund tom.

Läger ovanför Njunjes med utsikt mot Tarra,solen kom fram och molnen skingrades.varmt och vindstilla.

Vovven trivdes och åt tom kanelbulle lite långsammare än vanligt.

Ja,han höll ned tempot i galoppen redan från start,som om han visste att det nu var långdistans och inte race.men galopp var det mest hela tiden i mer än 35km.

Stockelden i öppenspisen värmde gott.

Dagens färd gick upp längs Kungsleden norr till Tata-sjön.

Gammelhunden åkte skoter och det gick faktiskt rätt bra att ha med henne,det gick ju fort utan ansträngning.

Lika lite trafik idag med,skidturister,en snöskovandrare.

Väldigt lugnt och skönt!

Skulle gärna stannat ett bra tag till,det här kallas livskvalitèt!