Vi inledde semestern med att gå upp på berget ovanför stugan i Kvikkjokk-Lappviken för att sprida stoftet efter min pappa.

Jag och Håkan,våra pojkar,min syster,pappas och en av syrrans hundar,mamma fick vara med med kikare och telefon.

Första och enda gången jag burit min pappa uppför ett berg,och första gången jag burit upp en princesstårta på ett berg.

Vi gjorde eld och kokte kaffe,åt princesstårta och drack sockerdricka till,huvudpersonen till ära och hågkomst.

Efter middag nere i stugan skjutsade Håkan och pojkarna mej över till Prinskullesidan,så jag kunde gå iväg mot Valle-berget och Tjuoltadalen.

Behagligt myggfritt när man kommit upp,och sen är det lättvandrad fjällhed med superb utsikt över bergen,Pårte,Luottolako,Tjuolta och långt bort.

Jag gick några timmar,kanske tre för att komma i nivå med spanberget Garvek.

Satte upp tältet på en lagom blåsig fin yta,och tag med kikaren och gick upp på Garvek för att spana efter älgar,och ev nåt annat djur.

Såg tre älgar beta nere i Änok,gående genom sjöar och i buskage.

På Garvek finns fina tältytor,som påminner om de i Kärkevagge faktiskt,men man måste kånka upp det vatten man behöver.Sen kan man ägna många kvälls-och gryningstimmar åt djurspan.

Att tänka på till en annan gång.

Dessutom kan man ringa hem därifrån.

Kom överens med Håkan om att istället för att jag skulle ta bussen hem så skulle han komma upp till Kvikkjokk igen.

Vinden mojnade,och myggen kom.Skulle kvällsfika utanför tältet,byxorna täckta av mygg,regnjackan och dess huva kom väl till pass.

Sov gott under natten,och gav mej sen av längs sluttningen av Valleberget längs Tjuoltadalen

Högst olämplig färdväg för ensam kvinna (och man),det är stenskravel och svårforcerad vide,ibland fick jag använda allla fyra för att på halvt olämpliga ställen komma till någorlunda bättre marker,men utsikten är hänförande när man stannar för att se sej om.

Visste inte hur jag skulle göra,vända-nej fy,framåt-blir det alls bättre,gå nån kamvandring?

Väntade med tänkandet tills jag stannat för middag i en djup men fin jokkravin.

Man tänker så mycket bättre när man är mätt och utvilad,och har nytvättat hår.

Valde att gå uppför längs den branta ravinen på gräsmark och sen snedda uppåt för att hitta jämnare markpartier för att komma runt Valleberget mot Habres och sedan gå Vallevagge tillbaka.

En hel del "halvklättring"

Sen blev det ganska lättvandrat.hade sällskap av en ensam ren,tack för det,det blir trist att traska mol allena hela tiden,inte föratt jag räknat med att träffa nån på denna sida;(ingen är väl så stollig som jag och ger mej ut i dessa oländiga stenskravel och vide).

Var väldigt glad när jag närmade mej Habres och kunde runda Vallebergets västligaste utlöpare.

Vackert fall,ej arkitektritat.

Lätt vandring på snön i mest hela Vallevagge.

Nästan där dalen kröker i en riktig vindtunnel gick jag över bäcken och hittade på en gång en mjuk,slät tältplats i denna stenöken.

Iskall vind,här är ingen sommar,det hade gått att skejta ner längs jokkens iskant faktiskt

Mycket tidig kväll,tvätta sej vid jokken,med dunjackan på,(jo det går),ta med vatten till tältet,kvällsfika,och sova.

Trots mitt relativt vindskyddade läger slet vinden i tältet,det kan inte ha varit nå många plusgrader,jag fick ta dunjackan som förstärkning kring huvudet för att inte frysa i min lilla quilt

När solen kom fram bakom det höga Valleberget blev det behagligt igen.

Sista dagen bjöd på lättsam promenenad på gräshed.Passerade den sista snön och kom in i en annan klimatzon.

Kunde ringa hem ganska snart för att meddela var jag var.

Det ser så nära ut ner till Kvikkjokk när man ser sjön;tänker ofta att om jag vore en sagans drake kunde jag nu bara glidflyga ner igen.

Istället får jag trots förhållandevis god fart gå fyra timmar bara för att komma tillbaka till utsiktspunkten på Prinskullen,och sen tog det ändå en timme ner.

Stannade och drack det sista kaffet,åt den sista chokladbiten och de sista torkade äpplena.

Halvvägs ner träffade jag två män på väg upp och ut på sin fjälltur.

Mottagningskommitèn väntade nere vid Kamajokk.

Ena halvan på bild.

I livet ytterligare nån dag.

I sin favoritposition med vinden fladdrande i öronen.

Vi stannade kvar i stugan en natt

.Åkte båt på sjön i jakt efter den omöjliga stora fisken,åkte runt på kanalerna

Grillade,eldade i öppenspisen och mådde bra.

Väcktes halv fem av terroristkråkor på altan,de förde värre liv en krogbesökare på hemväg efter riktigt blöt kväll.Så nu vet jag vilka det är som bajsar ner på bron!

 Det var bara 4 plusgrader ute då,tänkt så kallt det skulle vara uppe i Vallevagge!

PackningenJag hade min "födelsedagsrygga";Osprey Talon 33(31l i min storlek),och rymde allt,inkluderat kikare och Teva-sandaler,sånt har ju ingen rikti lättpackare

"Nykter" vandring med enbart hemtorkat förutom choklad,knäckebröd,ostbit och en ölkorv i plast

Max 9kg,knappt 8kg när jag kom tillbaka.

Mycket komfortabelt att gå så lätt ,och det sparade mina fötter och mittt onda knä bra.