Under den  här  tiden studerade  jag i Stockholm.När vi hade gjort tentorna gick vi på stanoch fikade. De andra fortsatte Drottninggatan upp.Jag gick på Friluftsmagasinet på Sveavägen och drömde. Köpte Fjällräventyg på metervara.Sydde dressar i Speenakkerväv.

Utbildnings tiden  var slut

Den biologiska klockan ropade   BARN. BARN  BARN
När vår äldsta dotter var ett halvår  gjorde vi en tur till fjällen och gick dagsturer på sommaren. Vid ett tillfälle så fick vi gå ett längre tag  i motvind och det var något som hon inte uppskattade hon skrek oavbrutet tills vi var i bilen .Det gjorde oss överbeskyddande förstabarnsföräldrar lite förskräckta.

Året  var 1986 och jag  hörde i radion att de startat ett Friluftsdagis "I ur och skur" på Lidingö och tänkte att det skulle jag verkligen  vilja att mina barn skulle få vara på.

Vi gjorde turer i närmiljön till skog,sjö och hav.Som så mycket när man lever småbarnslivet blir fokuset på det lilla livet. Ett barn till såg dagens ljus.
Jag köpte en 2-sits Segelbaden pulka .När de båda flickorna var 2och 4år åkte vi till fjällen på vårvintern och gjorde dagsturer.Det var en fantastisk resa.

Karin och Maria i fjällen.

  
Vi kom oss inte långt.
 När orken tog slut hamnade barn och skidor i pulkan och somande.
Livet kan inte vara bättre.

Ett tredjebarn ser dagens ljus 

Vi hade hamnat i  Skelleftehamn av helt andra anledningar men där fanns Västerbottens då enda "I och ur och skur dagis" HATTSTUGAN
Våra 2 yngsta barn hade förmånen att få gå där. Den yngste Erik gick hela sin förskoletid. Det var en stor glädje att veta  att ens barn hade en vardag som innehöll det jag värdesatte.

Dagiset låg mitt i samhället.En stor trävilla med en underbar tomt med träd.SKog och hav inpå knutarna. Det fanns två läger när det gällde vad folk tyckte om dagiset.Den ena delen av samhället tyckte att det var så synd om dessa stackars barn som var tvugna att vara ute jämt frysa och gå långa sträckor. Den andra delen tyckte att de bara hade det hur bra som helst. Det säger en del om vad friluftsliv väcker för känslor hos olika människor.personalen älskade utelivet vilket kan illustreras med bliden nedan

Erik i skogen

 När jag var ledig tog jag barrnen till skogen, Satte mig i en skogsbacke och  vips så hade alla nåt  för sig.Jag fick koppla av allt som fanns där hemma och väntade.Jag  kom ihåg en kommentar av en förbipasserande  när vi inte kommit oss så långt(ett par hundrameter)  i skidspåret. förrän vi var tvugna att stanna för  vi var så fikasugan."Vemsäger att man måste åka långt för att ha roligt"

SKogen,  Naturen

blev under den här tiden en lekplats

för oss alla. Oavsett ålder.