Det finns ett lugn,en alldeles speciell känsla som inträder när man kommer in i den gamla barrskogen. Den tillhör det största sammanhängande skogsområdet i världen och täcker till stora delar det norra halvklotet,här uppe nära polcirkeln,i tajgans land. Dom här korta,vindpinade granarna,en del förvridna och med avblåsta toppar,är mycket gamla,en del tusen år eller mer. Man känner en vördnad inför dessa överlevare som växer högt upp på lågfjällets sida,och ett ansvar att bevara dem och låta deras genom århundraden samlade vishet lära oss något.
(Logga in för att skriva en kommentar)