Dom står där,tysta,avvaktande och försiktigt nyfikna på något sätt. Ibland får dom dig att haja till,i månljusa midvinternätter när de långa skuggorna gör dem än mer levande än som här,i dagsljuset som såhär års inte är varken stort eller särskilt långt. Vad jag talar om?
Alla troll,vättar,dinosaurier,björnar och amerikanska presidenter som varje år avbildas i skulpturerna på de vindpinade buskar och träd,som mot alla odds växer här,precis i kanten innan kalfjället breder ut sig.
Man kan lätt förlora sig i att sitta länge och hitta nya gubbar och gummor,strykjärn och påvar och allt där emellan.
Naturen är fantastisk,den största av alla konstnärer,och vi kan bara ödmjukast tacka för att vi får se dessa otroliga mästerverk.