Låktatjåkka 5 sept 2008
Äntligen dök stationen upp i snöyran. Det blåste hård och kall peeling-snö och sikten var i stort sett obefintlig. Det var mellan 2 dm och en halv meter nysnö på marken och rösena var översnöade. Hade jag inte hittat färska fotspår att följa hade jag nog inte tagit mig ända fram.
Här vid Låktatjåkka har snön legat i en vecka nu.
När jag var här tidigare under sommaren tyckte jag det såg lustigt ut med skidorna som stod lutade mot ytterväggen. Nu förstod jag att de behövs...
Fotot är taget vid lunchtid, men det kändes som sen kväll.
(Logga in för att skriva en kommentar)
-
2008-09-28 22:16
Wolf25
-
Betyg: 4
Dom tre gånger jag har varit till Låkta har det varit dimma/moln då vi har kommit fram, man har trott att man aldrig kommer fram men så plötsligt står den vindpinade stationen mitt framför en.
Har aldrigt varit dit på vintern... än.
-
2008-10-02 22:02
HotIce_Flash
-
Betyg: 3
Kära gamla Låkta, nog har jag sett den stationen många gånger, både invändigt och utvändigt men inte så här eländigt!
Nä, skämt åt sido, jag tycker att den är vackrast på våren i solsken och klarblå himmel, omgiven av gräddvita snödrivor! Då är det gott med Låkta-våffla, speciellt om man har tagit sig upp för egen maskin, och det har man ju, eller?! ;-))
-
2008-10-02 22:20
Emmma
-
Man har tagit sig upp för egen maskin, naturligtvis! Och ska man till Låkta är det ju upp, vilket håll man än kommer ifrån...