Någon av de första dagarna i juli 2004 vandrade jag och Barbro tillsammans med min syster Åse längs Sjnjuftnjutisjåkkå i sydostlig riktning. Vi hade kraftig motvind. Plötsligt reser sig en järv på bakbenen och stirrar på oss 10-20 sekunder innan den lufsar iväg. Bara 5 minuter senare hittar vi denna hög. Den förstatanken som slog oss var förstås att det handlar om järvspillning, men skulle den stackarn ha skitit ut 25 % av sin storlek. Visst måste det vara björn?
(Logga in för att skriva en kommentar)