Det dummaste jag gjort

Vad är det dummaste ni gjort i naturen?

Det dummaste jag gjort, som jag kan komma på, är nog att ha tagit ut en överlastad kanadensare i hög sjö...

-För att bli gammal och erfaren måste man ha varit ung och galen.

Dumt!

Att inte ta med kompassen när jag skidade iväg i dimman var ju inte sådär värst klokt, det blev en lång skidtur...

Instämmer f.ö. med citatet.

/BAX

Att...

vada/bada naken och barfota i det stenbemängda harrparadis som Piteälven utgör, är inget att rekommendera. Ett felsteg på en sten skar upp stora delar av foten, var inte så skoj att halta/krypa till bilen efter det.

Sen dess så finns ALLTID mina TEVA-sandaler med när jag är ute och fiskar...man lär sig så länge man (över)lever!

Detta utspelade sig på det glada 70-talet:

Skulle vara i gränslandet Sarek/Padjelanta en hel sommar. Allt som kunde skulle köras ut mha scooter på sista snön och läggas upp i en depå. Packade ner frystorkat kaffe som skickades iväg för scooterutkörning.

Väl på plats visade det sig att det frystorkade sörjan smakade urrrk! Det var så dags att upptäcka det då .... Det blev långa veckor med jagande av varje människa som siktades för att tigga riktigt kaffe.

p-a

p.s. Frystorkat kaffe smakar bättre idag! Det är ju nästan drickbart numera! d.s.

V(b)ada

Det där med kaffet låter inget kul Hoppas det fanns lite koffein idet iaf.

Kalsongdjupt ensamvad i strid ström med storstensbotten i slutet på en älv som rinner ut i en sjö. Hade ingen aning om hur fort en rygga flyter långt ut i en sjö.

Bara vadet var ett utomordentligt dumt påhitt. att sedan få simma ut ch hämta ryggan gjorde ju inte saken bättre. Som tur var var det varmt med en torr frisk bris. Efter att ha gjort en något kvasiintelektuell installation modell större vid sjön, som gick ut på att klä allt som stack upp ur marken i diverse olika material och färger var det torrt på en halv dag.

Hoppas jag lärt mig mycket av detta ;-)

Hjälpa en kompis

Bland det mer övermodigt/idiotiska jag gett mig på, var att lättklädd, utan ficklampa, kompass, tändstickor, kniv etc, enbart en tom mes att hämta 3st stora plastsäckar med älgkött ca 70kg styck, promenerandes 4km in i väglöst land (Stenskravel, småmyrar, strötallar). Enda riktmärken var berg/fjälltoppar runtom på mycket varierande avstånd.
Skall påpekas att det var sent i oktober och kallt.
I dagsljus såg detta inte så märkvärdigt ut, men när mörkret föll, flöt allt samman och jag såg enbart topparna på dessa berg, men fick svårt att skilja dem åt (avståndsbedömning noll). Efter att ha burit ner säckarna halvvägs(ramlat både baklänges och framlänges i småmyrarna), var jag genomvåt både innifrån och utifrån. Kände paniken komma smygande i takt med att temperaturen föll. Fick lämna säckarna i ett mellanbasläger och koncentrera mig på att hitta tillbaka till bilen. Jag visste att om jag missade bilen skulle jag ohjälpligt bli vandrande hela natten (för att inte frysa ihjäl) in i nästa bergsmasiv.
Bilen var körd flera mil in i området, på en nästan obefintlig väg (omöjlig att hitta i mörkret).
Men som ett mirakel, kände jag plötsligt igen några märkligt formade stenar, som jag sett på uppvägen, och förstod att jag hade gått åt rätt håll, då viste jag att det högst var 500m kvar, prickade bilen perfekt.
Skakad, utmattad, stelfrusen och förbannad på mig själv, satt jag mig i bilen och kände att jag var räddad.
Resten är en annan historia.
/Björn

Hade aldrig satt min fot i området tidigare.

Inte det dummaste...

...men bland det mest obetänksamma jag gjort utomhus, måste vara då jag och hustrun under en tältflytt lämnade detta tomt och obevakat ett ögonblick. Vi tältade på en vindbyig klippudde i Norrpada skärgård (Stockholm) då en by tog det oförankrade kupoltältet och blåste ut det i sjön. Där låg det och flöt ute viken som ett uppochnedvänt paraply. Som tur var kunde jag vada ut och rädda tältet innan nästa by kom farande.

En annan gång var jag nära att på liknande sätt bli av med min kajak ute på Norsten i Stockholms södra skärgård. Den gången räddades jag (vi) av ett par kraftiga strandstenar. Sedan snodde jag in bägge kajakerna som en spindel sitt byte. Håhåjaja.
T

Helknäppt!

Kul diskussion, hörni!

En av de definitivt dummaste sakerna jag gjort i friluftssammanhang var att smaka T-Röd. (Har ni hört något så urbota korkat någon gång? - att göra så med vilje...) Man är ju nyfiken av sig, och i min ungdom undrade jag hur "denaturerat" egentligen smakar... :-( Jag fyllde en bråkdel av en tesked och tog en bråkdel av detta i munnen. Totalt kanske jag svalde en sisådär tre droppar, bara! Men tro mig - det smakade heläckligt i munnen i tre dagar efteråt. Munsköljning, tandborstning, tandkräm - ingenting hjälpte.

Rekommenderas inte!

(Don't try this at home - eller någon annanstans heller...)

Starkgröt

Underbar diskussion, ös på!

Min historia utspelade sig på en fyra dagars canadensartur för ett par år sen. Tredje morgonen skulle det kokas havregrynsgöt till 8 hungriga män. Frukostfixaren bad oss andra att skaka fram färskvatten till gröten vilket vi hade i PETflaskor i kanoterna. I med en liter vatten och grynen. Det tog en himla tid innan det började puttra men sen var det klart. Gröt i kåsan och på med sylt, fy fan, mera sylt nä fyy faan. Hade han fått T-röd i maten? Nej. Men en av killarna kände igen sin tommma 7Up flaska, det var den han hade sin HB i!!

Heder dock åt hembrännaren då HB'n inte luktade det minsta finkel, inte ens under kokning.

/RB

sprit+uteliv=obra

En annan sak som i sammanhanget inte kan rekommenderas är att försöka segla två personer i en optimistjolle efter att ha delat på en halvflaska tequila (det är illa nog även utan tequilan!).

Har även testat tricket med överlastad (utegrill!) kanadensare i hög sjö. Groovy...

"Cum insantientibus furere necesse est"
/magnus

Liten båtresa.

En sak som jag och en polare provade i 14-15 årsåldern var att korsa en liten bit av Vänern i en mycket liten båt, knappt större än en optimistjolle, utrustad med en 4hk tvåtaktare samtidigt som det blåser upp. För att ytterligare ställa till det för oss så hade vi inte tillräckligt med olja att blanda i bensinen. Men det är nog inte så noga, resonerade vi.

Efter en stund så blev det ganska uppenbart att den lilla baljan vi satt i inte var särskilt lämplig för uppgiften. Vi hade fullt upp med att ösa och hålla båten på rätt köl. Och naturligtvis så nöp motorn när vi var ungefär halvägs... Att försöka ro i den här sjön var inte att tänka på, man kunde helt enkelt inte sitta upprätt i båten så som den kastas runt. Vi kunde inte göra mycket mer än att fortsätta ösa och vänta på att driva i land förr eller senare, förhoppningsvis skulle vi fortfarande vara kvar i båten.

Det hela slutade med att vi blev upplockade av en vänlig själ i en betydligt större båt och fick åka sista biten i en varm och go hytt.

Leif...

Dummaste jag gjort..

Det var att glömma kastrullstöden till mitt MSR-kök redan på dag 3 utav 12 på en tur i fjällen. Det blev till att hålla kastrullen över köket resten av ture. Det roliga var att under turen på sommaren efter så passerade vi samma plats och gissa vad jag hittade?