Tips på barlast?

Jag har en VKV Offshore på mina dagsturer. Men jag är lätt och behöver tynga den lite för bättre stadga. Något tips på enkelt sätt att lösa detta? Har testat 5-litersdunkar med vatten (2 fram, 2 bak) i skotten, men de ligger ju inte stilla.

/Björn

Ballast och ballastfäste

Jag beskrev i fjol under frågan ”Instabila kajaker” hur jag gjort mina ballaster och mitt ballastfäste. Jag har här klippt och klistrat det jag skrev då.

I Derek Hutchinson’s eminenta bok "The Complette Book Of Sea Kayaking" beskrivs hur man gör en ballast med bly och fästen i kajaken. Vill man inte använda bly (dyrt, tungmetall etc.) kan man använda en stålcylinder(rundstång), (stål är mycket billigare än bly, men inte samma höga densitet som bly), tänk dock på att en sådan ballast också kräver flytförmåga, för att en vattenfylld kajak ska flyta, vattentäta skott eller annan flythjälp ett måste.

Jag har skaffat 3 olika stålcylindrar (i rostfritt stål för renhetens skull) på 4 kg, 6 kg och 10 kg, vilken cylinder jag använder beror på övrig packning, och plastat fast fästen i det aktre stuvutrymmet, alldeles bakom sitsen i min kajak.

Ballastfästet till min kajak, en P&H Sirius med 2 packluckor bak, och 2 skott bak, skrov i kolfiber och Kevlar för att lilla jag ska kunna bära kajaken ensam (sparar nog 4-5 kg), Sirius har ett rätt V-format skrov gjorde jag på följande sätt. Plastade fast en ca 300 mm lång trälist på var sida ca 30 mm från kajakens mitt alldeles bakom den första skottväggen bakom sitsen. Skaffade 4 st 40*40 mm stora backelitbitar ca 8 mm tjocka. Borrade ett hål mitt i backelitbitarna och gängade med M6 tapp. Ruggade backelitbitarna med smärgelduk för att dom skulle fäst bättre. Plastade fast backelitbitarna i kajaken. Köpte syrafasta i M6 skruvar i lämplig längd med 6-kantskalle. Köpte plattband i polyester (grön för styrbords sidan och rött för babordssidan, var gör man inte för att det ska sjömässigt) gjorde hål i plattbandet med en hålpiptång och värmde lite för att smälta trådkanterna och slog i en öljett i hålen. I andra änden av plattbandet sydde jag fast kardborrband. Skruvade fast plattbanden i backelitbitarna.

På stålcylindrarna (gratis ur en återvinningcontainer på jobbet) limmade jag fast ett lager liggunderlag. Stålcylindern lägger jag i och sätter fast då kajak ligger vid vattnet. Under hela sommar halvåret har jag stålcylindrarna liggande i bilen. Hoppas ni begrep, men iden fick jag från Derek Hutchinson’s eminenta bok "The Complette Book Of Sea Kayaking".

Per Brune

Sand som barlast!

Tjena Björn!

Jag brukar ta med mid vanliga plastpåsar och fylla dom med sand ifrån stranden.
Det tycker jag funkar bra!
Det ligger bra i kajaken och rör sig inte.
Det finns ju ofta på plats,så man behöver inte släpa med sig.

Tjing!!!!

Vatten

Den stora fördelen med vatten som barlast är att det inte tynger ner kajaken om man trillar i. Nackdelen är förstås densiteten (1 jämfört med 7.8 för stål, 2-3 för sten) vilket gör att man får ta med sig mycket volym för att få vikt. Men har man ingen annan last så har men förstås extra utrymme för barlast så det brukar inte vara något större problem.

Det är viktigt att barlasten ligger still. Förskjutning i lasten är ju en klassisk förlisnings orsak. Man kan skruva fast rostfria byglar som finns hos alla båttillbehörsaffärer i skotten sedan kan man trä en rem genom bygeln och hantaget på dunken.

Men måste man släpa med 20kg barlast varje gång man skall ut och paddla kanske man bör tänka över sitt kajak val. Extra vikt för med sig en massa trista grejer, den våta ytan ökar, det går åt mer energi för att driva kajaken framåt, en till dum grej är att den prismatiska koefficienten ökar så att kajaken blir mindre lättdriven vilket annars borde vara trevligt om man har mer last m.m

Det är därför som det kan vara bra att göra en utvärdering av sitt paddlande innan man köper en kajak. En kajak med max last (troligen menar man deplacement) på 175kg borde få andra egenskaper om den paddlas med deplacement runt 80-100kg. Sitt eget deplacement och kajakens konstruktions deplacement är saker som är svåra att justera.

Men barlast som placeras lågt är ju annars ett ypperligt sätt att höja kajakens stabilitet när det behövs. Men jag tycker inte att man skall behöva barlasta varje gång man skall ut. Men detta är förstås en väldigt personlig åsikt.

Eftersom jag är i branchen tycker jag förstås att man skall ha fler kajaker bra va men har väldigt olika krav på sin kajak kan det vara svårt att lösa detta med en kajak.

Hasse

Stabil kajak

Jag har satt en 10 kg blyskena under min kajak. Totalt väger kajaken 36 kg. Min kajak kan man inte välta upp som ner. Den går att lägga på sidan om man anstränger sig. Kölvikten skall vara utanför skrovet, det visste redan Colin Ascher. Invändig barlast är bara dumheter. På 1800-talet hade man sånt. Fråga någon kölbåts-seglare. Det är bra med en blybit under kajaken när man går på någon sten också. Blyskenan tål smällar.

Drivved

I norra USA och Kanada använder många drivved som barlast. Fördelarna är flera: Om man packar iordning ordentligt blir det ganska kompakt, det bidrar till flytkraften om du skulle slå runt samt att du kan göra upp en brasa för att värma dig om det skulle gå snett.

I de exempel jag har sett så har man sågat till lämpliga buntar som man sedan har lagt i specialsydda fodral som sedan används gång på gång. Man byter alltså inte ut drivveden mellan paddelturerna.

Utvändig Barlast

Visst kan man ha utvändig barlast för skoj skull satt jag en 500mm djup fenköl med en 10kg bulb längst ner på en olympisk K1a och den blev betydligt stadigare än en vanlig havskajak. Engelsmannen som skulle paddla över Atlanten hade också en fenköl. Frågan är bara om detta är praktiskt för den vanlige paddlaren. Utvändig barlast har den fördelen förstås att man får vikten längre ifrån centrat men om man har det på in eller utsidan av kölen är det ju bara fråga om några centimeter.

Barlasttankar med vatten är faktisk lite high tech på Withbreed båtarna har man tankar både tvärs och längsskepps.

Självklart är det möjligt att konstruera en kajak som är självrätande. men frågan är om någon köper en sådan

Hasse

Huva va tungt

En kanot är den ska vara lätt. 36 kg är det värsta jag hört hittills för en K1:a. Hälften (=18 kg) är mitt önskemål. Min väger 20.7 kg,och den tycker jag är jobbig att bära, när man är lite och svag som undertecknad.

Per Brune / 167 cm, 60 kg

Lätt som en plätt

Japp

Jag tycker också att en kajak skall vara lätt. Mest för kringhanterandet. Personligen tycker jag inte att den skall vara för lång heller men det är ju alltid svårt att sätta några faktiska gränser oftast är det ju ändamålet som avgör.

Intressant grej med en kajaks vikt är att nästan en tredjedel av kajakens vikt är luckor, skott och liknade

Hasse

ballast

Det är många som har ideer på ballastens innehåll men något färre som har ideér på fastsättningen. Visst kan man plasta, skruva, gjuta kölar mm, men jag antar att du är en vardagspaddlare som vill lösa ett problem enkelt och smidigt sätt.....

Först ballasten, Hasse har här en smidig lösning nämligen vatten i dunk, sand är ingen höjdare om det läcker och tunga fasta föremål (sten/stål) kan om de skulle lossna skada kajaken...

Så till fast sättningen:

Alternativ 1
Självhäftande kardborreband modell bred. Detta funkar utmärkt för att fixera med. Jag har satt en bred remsa i min kajak med den "mjuka" delen. Sedan är det bara att klistra den taggiga delen på dunken. Jag har också karborreband i botten på min matlåda för att denna inte ska åka kana på dagsturer. Problemet är bara om du skulle vilja roa dig med att rolla med denna lösning. Då klarar inte kardborrebandet det hela längre...

Alternativ 2
Som ett komplement till ovanstående lösning har jag provat badbollar.... Du blåser upp badbollen så den är halvfull och klämmer in den ovanför ballasten så denna fixeras mot botten av kajaken. Skulle ballasten inte vara fixerad är det bara att blåsa i mera luft...

Ujon

Ballast

Ballastens hensikt er ikke BARE å få lavt tyngdepunkt,
men også en "MYK" ( treg) båt.I Norge heter det rolig.
Videre skal ballasten stabilisere for eksempel for
vind - "trimme" båten, og roe den for bølger-
eksempelvis på surf.
I stabilitetslære er VANNBALLAST LENGS MULIG UT FRA KRENGE-SENTRUM ( ut mot sidene) , barnelærom.
Prøv:
En stang som væger 200 gram- og er 1 m. lang , legg den
på fingeren og se hvor den kan balanseres.
Så en stang av jern , på 200g og 15 cm lang, og
se hvor fort den tipper rundt.( på fingeren)
En STABILISATOR på et fartøy er i dag en høy og / eller
BRED vanntank - som fylles ved behov- (helt kompakt)
Eksempel / ærfaring: En båt lastet med trevirke
er myk og fin i sjøen. En båt lastet med jern er
kjapp og utrivelig i bevegelsen.( Sjøsyk strax)
Jern / bly gir bra slutt-stabilitet ( om den er fast)
men det er som oftest VIKTIGST Å HA EN BÅT SOM IKKE ER
NÆRVØS !
Vannballast ordnes med 4 / 5 liter kanner, 2 stk
brevid hverandre er lett å låse fast.
Kannene fylles og tømmes etter behov, og en kan gjerne ha med mange tomme kanner om det behøvs.
Vannballast "drukner" ikke. Vannkanner skader ikke båten. Ballast finns over alt.Bruk og sleng.
Ved er også god ballast, men man etter bålet, hva så?
Båter som er laget for (lang) tur bør ofte ha litt
ballast for å oppføre seg pent i sjøen, spesiellt for
balansering mot vinden .
OK. Vi brukte bly, og innstøpte fester og fine greier
i 80 åra. En båt gikk til bunns som et anker.
No slenger det 4 x 4 liter kanner bak i båten, -
så når det blåser opp ---.
Tips- easy surf: vannballast helt akter -
eller slepeline.
Takk for fine innlegg !

Sandsäckar e de absolut bästa och enklaste att använda för att tynga den lite och för att få bättre stadga.

Dom ligger still och skramlar inte!

Större bak en fram.