Under lördagen 21 januari var flera grupper av långfärdsskridskoåkare på Vänerns is för att kryssa mellan snödreven. Temperaturen var under –10 grader och vindstyrkan upp mot 10 m/s.
När gruppen jag åkte i passerade en snötäckt vindbrunn gick två åkare genom issörjan. Den ene åkaren ”klarade” sig med ett underkroppsplurr, medan den andre fick ett helkroppsbad. Efter att ha fått upp åkarna på isen med hjälp av pikhandräckning och räddningslina sökte gruppen lä bakom ett par sommarhus vid närmaste strand.
Under ombytet som assisterades av gruppens medlemmar plockade jag upp en värmeväxlare avsedd för intensivvårdspatienter ur min ryggsäcks plurrningspåse. Värmeväxlaren, som väger 20 gram och är 6 cm lång med 4 cm diameter, stoppades i munnen på helkroppsbadaren som uppmanades att andas genom värmeväxlarens anslutning. Redan efter en halv minut kändes en värmande effekt uppgav plurraren. Den värmande effekten var så bra att den användes under den resterande turen på ca 2 timmar. Undantag gjordes vid lunchpausen för att äta och dricka plurrningssupen, Svart Renault, från plurrningspåsen och varmt kaffe.
Värmeväxlaren, HME (Heat Moisture Exchanger), är utvecklad av svenska forskare för medicinskt bruk och kallas internationellt för ”The Swedish Nose”. Den används för att minska värme och vätskeförlusten via andningen hos patienter kopplade till ventilator (respirator i dagligt tal) på Sjukhusens intensivvårdsavdelningar.
Tekniskt fungerar HME:n så att fukten i patientens utandningsgas, med 98 % RH och 35 C, fångas upp i ett preparererat fibernät, för att sedan under inandningen tillföras den torra, 5 % RH, och kalla, 5 C, inandningsgasen. Hos patienter återföres 98 % av utandad fukt och värme.
Ungefär 5 % av värmeförlusterna hos människa under normala förhållanden sker via andningen. Vid en plurrning ökar den totala värmeförlusten. Det är då man börjar frysa och lindas in i räddningsfilt eller vindsäck. Värmeväxlaren minskar värmeförlusten genom att värma upp inandningsluften och skapa en normal luftvägsmiljö efter en kort tids andning. Detta kan komma igång innan de blöta kläderna kommit av vilket kan ta en stund. Även om minskningen av värmeförlusten via andningen är liten kan den spela roll där åkaren behöver tillföras all värme som är möjlig.
För den som är intresserad av att läsa om hur naturen har löst detta kan jag rekommendera en artikel av
Schmidt-Nielsen K., Countercurrent Systems in Animals. Scientific American 1981; 244 (5):118
Värmeväxlaren som jag använde heter Edith Flex, och säljs numera av General Electric Healthcare. En beskrivning av produkten finns på
http://www.gehealthcare.com/euen/an...ay-management-accesories-supplies/index.html.
Den går säkert att köpa genom GE Medical Systems Sverige AB.
Brian Högman
Östhammars Skrinnare
brian@skrinnare.se
Pdf för utskrift finns att ladda hem från:
http://www.skrinnare.se/files/varmevaxlare.pdf
När gruppen jag åkte i passerade en snötäckt vindbrunn gick två åkare genom issörjan. Den ene åkaren ”klarade” sig med ett underkroppsplurr, medan den andre fick ett helkroppsbad. Efter att ha fått upp åkarna på isen med hjälp av pikhandräckning och räddningslina sökte gruppen lä bakom ett par sommarhus vid närmaste strand.
Under ombytet som assisterades av gruppens medlemmar plockade jag upp en värmeväxlare avsedd för intensivvårdspatienter ur min ryggsäcks plurrningspåse. Värmeväxlaren, som väger 20 gram och är 6 cm lång med 4 cm diameter, stoppades i munnen på helkroppsbadaren som uppmanades att andas genom värmeväxlarens anslutning. Redan efter en halv minut kändes en värmande effekt uppgav plurraren. Den värmande effekten var så bra att den användes under den resterande turen på ca 2 timmar. Undantag gjordes vid lunchpausen för att äta och dricka plurrningssupen, Svart Renault, från plurrningspåsen och varmt kaffe.
Värmeväxlaren, HME (Heat Moisture Exchanger), är utvecklad av svenska forskare för medicinskt bruk och kallas internationellt för ”The Swedish Nose”. Den används för att minska värme och vätskeförlusten via andningen hos patienter kopplade till ventilator (respirator i dagligt tal) på Sjukhusens intensivvårdsavdelningar.
Tekniskt fungerar HME:n så att fukten i patientens utandningsgas, med 98 % RH och 35 C, fångas upp i ett preparererat fibernät, för att sedan under inandningen tillföras den torra, 5 % RH, och kalla, 5 C, inandningsgasen. Hos patienter återföres 98 % av utandad fukt och värme.
Ungefär 5 % av värmeförlusterna hos människa under normala förhållanden sker via andningen. Vid en plurrning ökar den totala värmeförlusten. Det är då man börjar frysa och lindas in i räddningsfilt eller vindsäck. Värmeväxlaren minskar värmeförlusten genom att värma upp inandningsluften och skapa en normal luftvägsmiljö efter en kort tids andning. Detta kan komma igång innan de blöta kläderna kommit av vilket kan ta en stund. Även om minskningen av värmeförlusten via andningen är liten kan den spela roll där åkaren behöver tillföras all värme som är möjlig.
För den som är intresserad av att läsa om hur naturen har löst detta kan jag rekommendera en artikel av
Schmidt-Nielsen K., Countercurrent Systems in Animals. Scientific American 1981; 244 (5):118
Värmeväxlaren som jag använde heter Edith Flex, och säljs numera av General Electric Healthcare. En beskrivning av produkten finns på
http://www.gehealthcare.com/euen/an...ay-management-accesories-supplies/index.html.
Den går säkert att köpa genom GE Medical Systems Sverige AB.
Brian Högman
Östhammars Skrinnare
brian@skrinnare.se
Pdf för utskrift finns att ladda hem från:
http://www.skrinnare.se/files/varmevaxlare.pdf