Varför bromsar grunt vatten kajaken?
- Trådstartare matspe
- Start datum
Jag gör som förra gången denna fråga dök upp, nämligen klistrar in ett svar från Björn Thomasson:
"Ursäkta tonårsvokabulären i rubriken, men i det här fallet är den tämligen relevant. Alla vet att det känns som att paddla i sirap när man kommer in på grunt vatten men om orsaken tycks råda delade meningar.
När kajaken rör sig genom vattnet måste en vattenmängd motsvarande kajakens deplacement flyttas undan för att ge plats åt skrovet. Förflyttningen sker i form av en bogvåg plus ett antal parallella sekundärvågor riktade vinkelrätt mot kajakens kurs. Vid aktern flyttas motsvarande mängd vatten tillbaka varvid en häckvåg plus motsvarande sekundärsystem uppstår.
Eftersom vatten är inkompressibelt och helt saknar elasticitet kommer de vattenpartiklar som knuffas undan av skrovet att i sin tur knuffa på andra, som knuffar på andra osv ända tills rörelsen når vattenytan där vågbildningen kan ta upp övertrycket (för att återknyta till en tidigare fråga i tråden – större skrovbredd innebär längre sträcka och därmed större vattenvolym som sätts i rörelse).
Dessa förflyttningar/omplaceringar kommer att påverka ganska stora volymer vatten. När kajaken kommer in på grunt vatten försvinner en frihetsgrad – vattnet kan inte längre röra sig neråt, bara åt sidorna. Det innebär att en mindre mängd vatten står till förfogand för omplaceringarna, fler vattenpartiklar måste flyttas en längre sträcka med högre hastighet och därmed blir motståndet snabbt större. Dessutom ger den högre hastigheten ett lägre tryck (Bernoulli) med följden att skrovet sjunker djupare i vattnet och deplacerar ännu mer vatten (samma effekt uppkommer om man kommer för nära ett fartyg i god fart – kajaken sugs av det minskade trycket in mot fartygsskrovet. Även två kajaker som paddlas parallellt dras mot varandra.). På grund av vattenrörelserna blir det också svårare att hålla kursen på grunt vatten och roderutslagen, för den som nyttjar dylik apparatur, blir svårberäkneliga.
För att inte påverka farten skall vattendjupet (i meter) enligt traditionell teori vara minst 5,5 x djupgåendet (meter) x farten (knop) genom roten ur vattenlinjelängden (meter). Det innebär ca 2 meter för en tävlingskajak i full fart."
Björn
"Ursäkta tonårsvokabulären i rubriken, men i det här fallet är den tämligen relevant. Alla vet att det känns som att paddla i sirap när man kommer in på grunt vatten men om orsaken tycks råda delade meningar.
När kajaken rör sig genom vattnet måste en vattenmängd motsvarande kajakens deplacement flyttas undan för att ge plats åt skrovet. Förflyttningen sker i form av en bogvåg plus ett antal parallella sekundärvågor riktade vinkelrätt mot kajakens kurs. Vid aktern flyttas motsvarande mängd vatten tillbaka varvid en häckvåg plus motsvarande sekundärsystem uppstår.
Eftersom vatten är inkompressibelt och helt saknar elasticitet kommer de vattenpartiklar som knuffas undan av skrovet att i sin tur knuffa på andra, som knuffar på andra osv ända tills rörelsen når vattenytan där vågbildningen kan ta upp övertrycket (för att återknyta till en tidigare fråga i tråden – större skrovbredd innebär längre sträcka och därmed större vattenvolym som sätts i rörelse).
Dessa förflyttningar/omplaceringar kommer att påverka ganska stora volymer vatten. När kajaken kommer in på grunt vatten försvinner en frihetsgrad – vattnet kan inte längre röra sig neråt, bara åt sidorna. Det innebär att en mindre mängd vatten står till förfogand för omplaceringarna, fler vattenpartiklar måste flyttas en längre sträcka med högre hastighet och därmed blir motståndet snabbt större. Dessutom ger den högre hastigheten ett lägre tryck (Bernoulli) med följden att skrovet sjunker djupare i vattnet och deplacerar ännu mer vatten (samma effekt uppkommer om man kommer för nära ett fartyg i god fart – kajaken sugs av det minskade trycket in mot fartygsskrovet. Även två kajaker som paddlas parallellt dras mot varandra.). På grund av vattenrörelserna blir det också svårare att hålla kursen på grunt vatten och roderutslagen, för den som nyttjar dylik apparatur, blir svårberäkneliga.
För att inte påverka farten skall vattendjupet (i meter) enligt traditionell teori vara minst 5,5 x djupgåendet (meter) x farten (knop) genom roten ur vattenlinjelängden (meter). Det innebär ca 2 meter för en tävlingskajak i full fart."
Björn
Aktuellt
ANNONS
Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro
Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...
