Nya bultar på Höstsaga på Grönbrinksberget

Hej!

Jag var på en skogspromend igår och passerade då Grönbrinksberget och fick en fin fika på toppen i eftermiddagssolen. Jag såg att det har tillkommit ett antal bultar på leden Höstsaga som går omedelbart till höger om Snuffy Duffy i klippans högra del.

När jag klättrade Höstsaga förra året kändes fler bultar inte nödvändigt annat än för att möjligen lugna nerverna. Visst, starten var väl en aning glest säkrad men det kändes inte som någon avgörande skillnad på att starta/säkra i Snuffy Duffy (gjorde inte jag). Vid kruxet satt det en fin blank borrbult som kändes trygg till svårigheterna var passerade. Och bulten efter kruxet var klart onödig i det att intill fanns en fin spricka att trycka in en gul Alien i.

Kanske kan man nu med fler bultar också plocka ned graden (7-) ett snäpp till 6+ (eller ett halvt snäpp till 6+/7-). Graden tycktes bero känsligt på hur nära bulten man klättrade. Det var ju klart lättare ju längre åt vänster man kom. Jämfört med t.ex. "Ökad förhud" kändes denna led något lättare.

Någon som vet vem som bultat och hur det är tänkt?

/Örjan


Till Per Folkesson:
God Jul! *<:-D=
Jag tar gärna run-out kruxen i fortsättningen också.

Ingen aning om vem som bultat, men svenska grader har väl aldrig tagit hänsyn till möjligheten att säkra, utan endast till den klättermässiga svårigheten, så en gradändring vore märklig.

Grader i förhållande till säkringar

Hej!

Nog är det så att vissa leder har en för hög grad därför att säkringarna är sämre. Den psykiska svårigheten har en tendens att göra leder svårare än de egentligen är. Jämför gärna skillnaden på din vanliga uppvärmingsled med säkrnigarna glesare satta än normalt.

Höstsaga tycker jag oavsett säkringar har en för hög grad och bör därför nedgraderas.

/Örjan :-D

Själv tycker jag att alla sjuor är för svåra.

När det gäller graderingen har väl Anna rätt, svenska systemet är en kruxgradering som inte tar vare sig till säkringsmöjligheter eller längd på leden. Om det är en led som är tung och lång så är den förstås svårare att klara än om den är kort och med framförallt en kort kruxsträcka.

I Stockholmsföraren står det dessutom att det ska var "on-sight-graderat". Riktigt vad det har för betydelse är svårt att säga; det är väl snarare så att det har betydelse för klättraren att han vet om han personligen ligger på t ex 6+ RP men snarare 6- OS. Leden blir ju inte annorlunda graderad för det...

Nån har sagt att "alla leder som jag satt borde graderas ned ett par grader, och alla som jag inte klarar borde graderas upp...". Det ligger mycket i det.

Alla avklarade leder är inte lätta

Mezzner; sa:

Nån har sagt att "alla leder som jag satt borde graderas ned ett par grader, och alla som jag inte klarar borde graderas upp...". Det ligger mycket i det.

Klicka för att se resterande...

Hej!

Jag håller inte med om ovanstående. Vissa leder jag klarat av skulle säkerligen må bra av en uppgradering. Kanske skall man inte haka upp sig på graden för hårt. Jag försöker se det som en riktlinje för hur svår leden är; det är ingen exakt vetenskap. Men ibland när det känns fel måste man säga till.

Snart är våren här igen...

/Örjan :-D

Det finns förstås ett relativt stort mått av subjektivitet i gradering. Sen kan man ju konstatera att det finns leder som min kompis klarar som inte jag klarar, och faktiskt leder som jag klarar som inte min kompis klarar (fast inte så många...).

Detta är ju ett slags bevis för att det är svårt att graderar korrekt ensam. Jag har väl nån styrka som är lite atypisk för min grad eller allmänna nivå. Jag kanske är ligger nån grad högre helt enkelt på tunn vägg/sva jämfört med greppiga överhäng (eller tvärtom).

På länken nedan finns lite betraktelser om grader som du antagligen sett, men de stämmer ju inte precis på alla punkter med det mest vedertagna som jag ser det.

http://www.utsidan.se/klattring/klippklattring/grad_teori.htm

Jo, snart är det vår...

Mezzner; sa:

I Stockholmsföraren står det dessutom att det ska var "on-sight-graderat". Riktigt vad det har för betydelse är svårt att säga; det är väl snarare så att det har betydelse för klättraren att han vet om han personligen ligger på t ex 6+ RP men snarare 6- OS. Leden blir ju inte annorlunda graderad för det...

Klicka för att se resterande...

Vad som menas med en onsightgradering är hur svår leden generellt är att klättra onsight, i kontrast till redpoint. Vissa leder har krux som är oerhört komplexa och svårlösta medan andra är mer eller mindre hej-å-hå hela vägen upp. De leder som har väldigt svårlösta krux bör då graderas högre eftersom sannolikheten att klättraren gör fel är överhängande.

Om klättraren gör vissa fel, låt oss kalla det "generella fel", så blir leden si å så hård, vilket ger leden sin grad. Problemet med en sån gradering är att den som gör "rätt" upplever leden kanske för lätt för sin grad.

Dessutom blir graderingen en sorts helhetsbedömning som det svenska systemet inte är uppbyggt av. En sådan bedömning är iofs intressant men tycker jag är onödig i de flesta fall. Information såsom "svåronsightad" och liknande kan istället ges, så länge man inte röjer avgörande sekvenser på leden.

Du har förstås en poäng där; skillnaden mellan OS och RP kan ju var lite olika stor på olika leder - utan hänsyn till vem som klättrar. Som du säger så kan vissa leder var oerhört beroende av att man hittar rätt (från början).

OS känns ju också lite subjektivt. Man får inte ha varit med när nån klättrat (vilket har väldigt olika stor betydelse på olika leder).
Man får inte heller ha fått beta innan, eller få under klättringen, av nån som klättrat eller som står på marken och spanar in grepp.

Men man anses väl ha onsightat i de flesta fall efter att ha läst en förare?
Du antyder motsatsen; men jag tycker kanske ändå att många tycker det är OK att ha läst föraren, lite oavsett hur "bra" den är.

Mezzner; sa:

Men man anses väl ha onsightat i de flesta fall efter att ha läst en förare?
Du antyder motsatsen; men jag tycker kanske ändå att många tycker det är OK att ha läst föraren, lite oavsett hur "bra" den är.

Klicka för att se resterande...

Jag tycker absolut att det, i de flesta fall, är ok att läsa föraren. Om det verkar som jag inte tycker så, så har jag formulerat mig lite dåligt

Om en förare röjer sekvenserna så är jag mer skeptisk till om det varit en onsight. Tack och lov så är det sällsynt att sekvenserna avslöjas i förare i Sverige, men ibland förekommer beta såsom "lång sträckning till dolt grepp till höger..." vilket jag tycker är synd. Sådan beta omöjliggör en onsight för den som läst föraren.

Trixet för de som gör förare är att göra klättraren riktigt inspirerad å sugen på att göra en viss led utan att avslöja sekvenser. Ett svårt uppdrag faktiskt! Tycker de lyckats i Sthlmsföraren iaf, med undantag för vissa krystade macho-avskräckningsfraser

Jag tolkade dig nog ungefär rätt. Jag kan hålla med om att det är lätt att skriva saker i en förare som är lika bra, mer eller mindre, som muntliga beta kan vara.

Jag tycker inte "de flesta" resonerar på det sättet; men det beror kanske också på att jag inte klättrar så mycket med folk med scorecard - och där OS resp RP känns som en jättegrej. (Det är inte bara en attitydfråga, utan handlar förstås lika mycket om att vi prestandamässigt är rätt softa klättrare i grund och botten...)

Mezzner; sa:

Jag tolkade dig nog ungefär rätt. Jag kan hålla med om att det är lätt att skriva saker i en förare som är lika bra, mer eller mindre, som muntliga beta kan vara.

Jag tycker inte "de flesta" resonerar på det sättet; men det beror kanske också på att jag inte klättrar så mycket med folk med scorecard - och där OS resp RP känns som en jättegrej. (Det är inte bara en attitydfråga, utan handlar förstås lika mycket om att vi prestandamässigt är rätt softa klättrare i grund och botten...)

Klicka för att se resterande...

Att dogmatiskt följa ett scorecardsystem tycker jag inte att man behöver göra på något sätt. Man ska se det som en rolig grej tycker jag eftersom en sådant system (inofficiell ranking), liksom alla rankingsystem kräver ett regelverk som ska följas. Några sådana regler är svåra (och kanske inte ens önskvärda) att utforma för klättring vilket gör att ett sådant rankingsystems legitimitet försvagas.

Däremot är det i mina ögon en enorm skillnad i stil mellan att arbeta in en led och att göra den onsight. Vilken som är mest imponerande är nog självklart oavsett grad. Har du onsightat din första 5+, grymt! 6+, bra jobbat! 7+, grattis! 8+, finfint! så länge det är på din gräns.