Rätt och fel om skor?

Skor har ju varit på tapeten i flera diskussioner de senaste dagarna. Eftersom jag stuckit ut huvudet och talat mig varm för lättare dojor får jag väl lyfta fram några tankar som varit viktiga för mig.
Det finns framförallt tre invändningar som man får i skallen när man börjar fundera på gympadojor i fjällen. Dessa är vriststöd, skydd för foten samt skydd mot väta. Men låt oss först börja med den verkligt tunga (!) fördelen, nämligen vikten. Det finns olika varianter på hur många kilo på ryggen som motsvarar ett kilo på foten, men alla är nog överens om att man lyfter fötterna många hundratusen gånger under en lång vandring och med dem vartenda gram som fotbeklädnaden väger. Det säger sig självt att man blir tröttare av att gå med mina 2, 2 kg gummistövlar än med gympadojor.

Frågan är då, är fördelen med ett lättare fotplagg sådant att det uppväger de eventuella nackdelarna. Låt oss börja med vriststödet. Om man läser ett standardverk som Chris Townsends The Backpackers Handbook så ser man att han kallar det Myten om vriststöd. Townsend är intressant därför att han är en mycket balanserad skribent, som inte tillhör de ultralätta frälsarnas ibland väl exstatiska skara.

Han skriver att de flesta vandringskängor ger mycket litet vriststöd, de har ganska mjuka skaft och om man ställer sig på sulans utsida så kommer man att märka en tydlig press på vristen. Det är enbart mycket styva kängor med höga skaft som ger vriststöd. Townsend exemplifierar med sina skidkängor av telemarkstyp. Dessa är synnerligen obehagliga att gå i och motverkar helt en naturlig fotrörelse.

Vad som ger vriststöd, skriver Townsend och många andra, är hälen på skon. Den s k heel cup eller hålighet som hälen vilar i på de flesta skodon är det som ger stöd, som håller foten på plats över sulan. Något som då kan vara sämre på vissa sandaler. Sådana fördjupningar finns på de flesta löparskor och andra fritidsskor.

Skydd för foten är en annan viktig funktion hos skon. Det handlar om både över och undersida. Sulan skall vara dämpande och skydda fotsulan mot ett ständigt hamrande mot marken. Överdelen skall skydda tårna och övriga delar av foten mot stock och sten. Moderna fritidsskor uppfyller som regel dessa krav med råge. De ger också ett utmärkt grepp på olika underlag.

Skydd mot väta har vi så. Expertisen verkar ganska enig om att inga kängor klarar att i längden skydda fötterna mot väta. Flera dagars regnväder eller blötsnö går igenom alla fettlager och membraner. Om de mot förmodan skulle hålla tätt så suger de ändå upp en hel del vatten som gör dem klart tyngre än de är hemma i stugvärmen.

Återstår då gummistövlar, som är populära i Skandinavien därför att vi har mycket våtare marker än de som amerikaner och kontinentala européer vandrar i. Min egen erfarenhet är att gummistövlar är det som håller fötterna torrast. De har dock stora nackdelar. Tunga, dålig passform ger lätt skavsår (beror en hel del på hur ens fötter är skapta) och de är olidligt varma och svettiga när det är varmt.

Den ultralätta skolan säger: Eftersom du ändå inte kan hålla dig torr, ta något lätt på fötterna och strunta i att du blir blöt. Så länge du håller dig i rörelse så håller du värmen i fötterna även om de är blöta, vilket är det verkligt viktiga. När du rastar tar du på torra sockar och stoppar ned dem i sovsäcken om det är extra ruggigt.
Synpunkter på detta?
Hälsningar
Jörgen
 
Går man i risig terräng eller på hyggen så tycker jag inte att låga skor ger tillräckligt bra skydd. De kanske skyddar foten men har man ris upp till knäna så ger kängor eller stövlar bättre skydd. I stenig terräng brukar jag kunna slå sönder tårna, fodrade kängor eller stövlar med tåskydd är det enda som skyddar mot det. Går man försiktigare (kortare dagsturer) så behöver man inte slå sönder tårna.
 
NUI; sa:
Det finns olika varianter på hur många kilo på ryggen som motsvarar ett kilo på foten, men alla är nog överens om att man lyfter fötterna många hundratusen gånger under en lång vandring och med dem vartenda gram som fotbeklädnaden väger. Det säger sig självt att man blir tröttare av att gå med mina 2, 2 kg gummistövlar än med gympadojor.

Det är väl inget som inte en Man klarar av? Eller finns det inga sådana längre :)

ironi, ironi, ironi...

/mattias
 
NUI; sa:
Det finns olika varianter på hur många kilo på ryggen som motsvarar ett kilo på foten, men alla är nog överens om att man lyfter fötterna många hundratusen gånger under en lång vandring och med dem vartenda gram som fotbeklädnaden väger. Det säger sig självt att man blir tröttare av att gå med mina 2, 2 kg gummistövlar än med gympadojor.

Själv så skulle jag vilja påstå att der där resonemanget inte riktigt håller. Anledning till det är att jag inte kan hålla med om att ett par gympadojjor ger samma stöd för vristen som ett par riktiga vandringskängor. Av egenerfarenhet så vet jag att jag har lätt att ådra mig skador om jag går med gympadojjor vid lite tyngre last eller när jag börjar bli lite trött.

Om jag nu går med gympapjucken så vet jag också att jag snabtt blir trött i fötterna/vristerna då jag medelst min muskulatur måste se till att gå stadigt och stabilt. Men det är klart om jag bara har en lätt rygga och inte ska vara ute i blockterräng så kan det hända att ett par lättare skor åker på, men vid "normal" vandring (lite längre turer) så är det vandringskängor på.

/Jesper
 
Det kanske är det klassiska utrustningsparadoxen:
- Det är inte proffsen som behöver de bästa grejerna, utan nybörjarna.

Motionsjoggaren behöver de bästa joggingskorna medan långdistanskenyanen springer barfota.

Är man vältränad, packar smart och har många mil i fötterna kan man gå med lätta skor.
Är man kontorsförslappad tant med benskörhet och övervikt och dessutom bär för tung packning behöver man allt stöd man kan få.
Och jag tror att många av oss ligger ganska nära tanten.

För mig är det tydligt att en mellanhög känga ger bättre uthållighet än ett par jympadojjor när man bär tungt.
 
Du kan ju inte använda flera dagars regn/snöslask som normalsituation, för det mesta spricker det upp ibland och känglädret kan torka. Jag har aldrig varit med om att vätskyddet i mina kängor varit onödigt. Tvärtom är det torra fötter som håller humöret uppe när allt annat är blött efter ett par timmars regnande, vilket däremot är en vanlig situation. Att med gympadojor bita ihop och nödtorftigt hålla värmen i fötterna genom att gå fungerar naturligtvis i överlevnadssyfte men det är ju inte trevligt.
Sedan förstår jag inte riktigt hur du kan ignorera stabiliteten i ett par kängor och tala om en "myt". Vid gång i t.ex. blockterräng är det tydligt att man har god hjälp av kängorna för att undvika skador, hur teoretiskt dåligt stödet än är.
 
Stabiltet med tung packning

Lite egna teorier:
Om man går i stenig terräng speciellt när man vandrar nedåt är stabilteten när man sätter ned foten viktig. Det har inte så mycket med vriststabilteten att göra utan fixeringen av skons yttersula mot fotsulan. Foten får inte halka i sidled och framåt/bakåt det blir oerhört jobbigt att parera när den tunga packningen tar ett extra skutt när man halkar till med foten.

En lätt orienteringssko med bra markfäste kan vara mycket bättre än en joggingsko med mjuk och hög sula avsedd för jämn asfalt i dessa sammanhang.

Den tunga läderkängan kan kännas fel för många om den inskränker fotledens rörlighet i sidled samt framåt bakåt.

Idag finns många kompromisser med halvhöga lätta och välsittande vandringskängor som ger god rörlighet i fotleden och samtidigt skydd för fotsulan tårna mm mot stenar och annat. T ex så verkar dessa mycket intressanta Montrail Storm GTX, Montrail Traverse GTX. Montrail säljs i Sverige av Sasquatch.

Thure
 
Glädjen i att röra sig!!

Jag skulle vilja framhäva glädjen och njutningen i att röra sig lätt och smidigt. En dimension av uteliv som jag tycker saknas i diskussionen. Ofta talas det bara om att att ta sig från punkt A till punkt B. Ofta hör jag åsikter om jobbig blockteräng. Att bära tungt känns som ett nödvändigt ont, att ha tunga stabbiga kängor likaså. Helst vill man ju hoppa runt och njuta av att kroppen fungerar, samtidigt som man transporterar sig. Att ta sig fram i blockterräng är ju bland det härligaste som finns! Med lätta fina skor blir det ju ännu bättre!
Detta är kanske en lite "lyxig" syn på utelivet. När jag planterade skog i min ungdom gick jag helst med stövlar med stålhätta, det erkänner jag. Men lätt och smidigt har mer och mer blivit min ledstjärna...
 
Re: Glädjen i att röra sig!!

Anders.Appelqvist; sa:
Jag skulle vilja framhäva glädjen och njutningen i att röra sig lätt och smidigt.

Absolut!
Det handlar ju om olika "friluftsstilar". Problemen kommer när man blandar.
Lätt packning, "hopp och lek" och tokstabila kängor är inte funkis, lika lite som 25-kilospackning funkar med sandaler.

Min poäng är: lätta skor förutsätter lätt packning - det är ett helhetstänkande.
 
KLAGER; sa:
Går man i risig terräng eller på hyggen så tycker jag inte att låga skor ger tillräckligt bra skydd.

Ett par låga skor plus damasker ger bra skydd men väger betydligt mindre än ett par kängor med lika högt skaft.


Sen när det gäller blockterräng så skuttar man ju mellan stenarna om man kör ultralätt. Det är bara om man har 25 kg på ryggen som man måste ha kängor eftersom man inte kan hoppa som en stenbock:)

Sen kan jag hålla med om att blöta gympaskor sällan är trevliga, men det beror ju på att de alltid har en massa stoppning som suger åt sig vatten. Hitta ett par lätta skor utan stoppning så blir det betydligt skönare (torkar fortare). Och så kan man ju som sagt var ha nån form av membranstrumpor i skorna så blir man inte blöt om fötterna.
 
nermander; sa:
KLAGER; sa:
Går man i risig terräng eller på hyggen så tycker jag inte att låga skor ger tillräckligt bra skydd.

Ett par låga skor plus damasker ger bra skydd men väger betydligt mindre än ett par kängor med lika högt skaft.


Sen när det gäller blockterräng så skuttar man ju mellan stenarna om man kör ultralätt. Det är bara om man har 25 kg på ryggen som man måste ha kängor eftersom man inte kan hoppa som en stenbock:)

Sen kan jag hålla med om att blöta gympaskor sällan är trevliga, men det beror ju på att de alltid har en massa stoppning som suger åt sig vatten. Hitta ett par lätta skor utan stoppning så blir det betydligt skönare (torkar fortare). Och så kan man ju som sagt var ha nån form av membranstrumpor i skorna så blir man inte blöt om fötterna.


Det finns väl ett rätt brett band mellan 25 kg och ultralätt? Min packning brukar väga som mest 16 kg
(med 10 dagars proviant i fjällen, mindre söderut) -
långt under 25 och långt över UL.
Block, och då menar jag verkligen BLOCK, är
då inte den största njutningen på en vandring,
när man ibland måste räkna ut stegen för att hamnar
rätt på nästa sten. Jag måste framförallt
hita sätt att undvika att använda händerna eller
böja mig framåt, ty även med < 16 kg är det
en enorm snedbelastning för en omtålig rygg som
min. Här är sulgreppet också rätt kritiskt
ty stenar lutar som bekant både hit och dit.


Vad jag fruktar mest av gympadojor
(elelr lika låga dojorI
är att trampa
ur dem i gegga eller grovt ur ; plötsligt är skon
utom räckhåll!
Men jag vet att jag går
konstigt. Vad som verkar viktigt också är
en styv sula. Kan tänka mig att Ecco Receptor
är tillräckligt styva, de väger 1 kg paret.
Men det verkar lite riskabelt att pröva!

Någon föreslog i en insändare i Utemagasinet
att de skulle testa även sådana lättare skor
(Garmont är ett annat märke) men svaret var
att det visste de ju ändå att det inte fungerar.
Lite ovetenskaplig och arrogant attityd, tycker jag.
Men kanske vad man ska vänta av en tidning som testade
ryggsäckar förra året, ingen under 2.3 kg, många
över och hävdade att man behöver TJUGU kilo för
en VECKOTUR.



Men jag störs verkligen inte av vikten på mina Salomon
för fjällbruk (c:a 1.6 kg) eller de kontinentala
av samma märke,
med stegjärnsklack, obetydligt tyngre.
Och jag är helt säkert torrare i dem.
[Ändrat av marmotta 2004-09-02 kl 16:45]
 
Visst funkar det med gympadojjor men kanske inte för alla!

Hur stabila jag upplever att gympadojjorna är varierar ju i väldigt stor omfattning från person till person.
Mycket beroende på hur väl uppbyggd min muskulatur runt vristen är. Likväl som rena komfortfrågor kommer in. Vissa kan mycket väl leva med att vara blöta om fötterna och andra får nästan panik så fort strumporna blir fuktiga (överdrift).

Hur mycket terrängen påverkar? Ja, det är många gånger bara en fråga om hur fort jag vill ta mig fram. Om jag varierar min hastighet efter skodon så kan jag ta mig fram nästan överallt utan problem oavsett skodon. Men samtidigt så vill man gärna hålla sin egen takt och då kan behoven variera.

Sen finns det en annan aspekt också som jag inte sett att någon tagit upp tidigare. Och det är att om jag inte riktigt lyckas hålla värmen uppe och jag inte klarar av att hålla mig torr om fötterna. Ja, då kan jag faktiskt riskera att dra på mig skyttegravsfot och det spelar ingen roll om det är kängor, gummistövlar eller gympadojjor jag använder.

Nu kanske någon vill hävda att det får jag inte på så kort tid som en veckas vandring. Och det är kanske är sant men jag har själv lyckats få läkaren att diagnosera begynnelsen till det. Efter en sju dagars höstvandring i kängor där det var blöt och inte gick att få kängorna torra igen.

Så som slutsats kan jag säga att vad jag än har på fötterna så är det bra och funkis så länge jag känner mig bekväm i det och tycker att det fungerar. Om det sen är styva knähöga cellgummikängor eller sandaler spelar ingen roll.
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
sofie.granholm Rätt kängor? Fjällvandring 4
beowulf Rätt rutt i Rogen Fjällvandring 45
nonsense Var hittar man rätt fjällkartor Fjällvandring 6
Jonahf Rätt Rutt? Kvickjokk-Ritsem Fjällvandring 2
seobserver Miljötänk och att bo i rätt ände... Fjällvandring 0
JohnnyL "Så bär du packningen rätt" Fjällvandring 4
thomast2 Har vi köpt rätt vandringskängor? Fjällvandring 10
avslut1008 Rätt skor......... Fjällvandring 15
Rodluvan Bära/packa rätt...men hur? Fjällvandring 11
Örnsätrarn Fel i båttider Ritsem/Änonjalme Fjällvandring 10
Norris Har kartan fel höjd på Pyramiden? Fjällvandring 6
brigas Pastavaggevandring-i något fel ordning Fjällvandring 3
Sällan Tips på vandring i Finse och skor Fjällvandring 2
Ccalle Sarek - lätta skor Fjällvandring 7
undersidan Lämpliga skor för sträckan Nikkaluokta-Saltoluokta? Fjällvandring 3
peejay Skor till kebnekaise Fjällvandring 6
snowdog skor: Salomon cosmic el haglöfs observe mid? Fjällvandring 1
barlidenxc vandringsbyxor/skor Fjällvandring 1
nvl_therese skor på fjället?! Fjällvandring 6
AzP Tips för skor/kängor och annan utrustning Fjällvandring 13
oskarlin Katterat-Ritsem, val av skor Fjällvandring 0
skuggarvet Foppa skor Fjällvandring 25
Gasten Skor Fjällvandring 3
L-L skor för vandring? Fjällvandring 6
underdoggy Vandringskängor/skor? Fjällvandring 36
mariatherese Smala skor! Fjällvandring 14

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg