Mobiltäckning eller inte

Angående fördelarna med mobiltäckning även i fjäll,skog och till sjöss.
För egen del tycker jag det är jättebra om jag kan använda min mobiltelefon när jag är ute på tur.
Vad är det för fördel med noll mobiltäckning kontra att lämna den hemma eller aldrig slå på den?
Är det en principsak att inte använda mobil utanför samhället,eller att inte ens kunna det?
Tycker det är där den framförallt behövs.
Det är sorgligt dålig täckning i vissa av de områden jag rör meji ofta,tex en sjö ett par mil utanför mitt hem,eller några mil utanför där fritidstillhållet är.
För egen del har jag absolut minsta behovet av mobil i samhället.
För mej är fördelarna helt uppenbara med at tkunna använda telefon,och så länge jag inte stör andra med mitt prat;det är knappast någon som skulle höra det,då jag inte är tillsammans med andra eller inom syn/hörhåll mer än i undantagsfall.
Jag tycker det är bra att kunna ringa hem och prata istället för att gå dygn utan att prata med nån.
Det är kul att kunna läsa nyheter (och utsidan) när tillfälle ges.
Ibland skulle jag kunna ha nytta av det om något hände (dvs påkalla hjälp),eller bara meddela försening/ändring av väg.
Ska jag se det som ett privilegium att inte ha en massa bekanta som vill ha kontakt med mej i tid och otid,och att jag inte störs av jobb på fritiden?
Tycker det är som TV:n;det är väl fritt val att slå på och av den.Och hyfs att inte störa andra med den heller.
 
Jag kan bara hålla med. Slå av den eller lämna den hemma om det stör. Argument som att det skulle störa andra, t ex på Skierfeklippan håller inte tycker jag. På såna platser kan man ju ändå knappt räkna med att vara ensam på... Så om vandraren bredvid mig pratar med sin mamma hemma i Ånge eller med sin kamrat en meter bort spelar mindre roll för mig.
 
Irritation

Jag håller med.

Mobilprat är emellertid ett kärt debattämne, och brukar trigga många motståndare. Jag tycker det är intressant varför mobilprat irriterar andra. Är det ljudnivån på talet som stör? Ringsignalerna?

Om detta skriver Jan Einarsson i boken "Språksociologi":

"Det konstiga är att jag inte retar mig på folk som utan nalle talar om motsvarande innehåll, när båda samtalarna finns närvarande i samma situation som jag själv. En anledning till detta är kanske att vi som åhörare av mobilsamtal lockas att göra en psykolingvistisk ansträngning, fylla i de budskap vi inte hör, för att göra det hela meningsfullt. Man får ett behov av att föreställa sig mottagarens och dennes repliker.

[...]

Irritationen kan också bottna i att en gräns mellan privat och offentligt överskrids. Många verksamheter som tidigare utövats i det avskilt privata utövas numera också mer öppet inför mångas ögon och öron. Ett exempel på detta är att allt fler, ännu så länge mest ungdomar, intensivt kysser och omfamnar varandra öppet på bussar och gator. De första gångerna jag stötte på detta kunde jag bli irriterad, och jag förstår nu inte längre varför. Numera blir jag bara ömsint. I TV ventileras privata, personliga problem öppenhjärtigt i soffor. Också politiska frågor dryftas i samma soffor. Gränsen mellan det privata och det offentliga suddas rent allmänt ut allt mer.

[...]

Irritationsmomentet har nog också, åtminstone ännu så länge, att göra med att talandet i nalle är en nyhet som bryter mot en generell regel om att var sak ska ha sin plats. "Man talar i telefon i telefoner" I den satsen står telefon och telefoner för den traditionella typen av stationära apparater i avskilda utrymmen, där avskildheten markeras av apparatens plats och av den talandes kroppshållning och röstbehandling."
 
Avkoppling

tycker jag är nyckelordet.

Det är helt enkelt avstressande för mig att inte kunna använda nallen. Varför jag inte upplever samma lugn när jag stängt av mobilen vet jag inte. Kanske för att många förväntar sig att jag skall vara nåbar.

Thure
 
Instämmer metd thureb.

Angående vad som är irriterande med mobiltelefoner tycker jag högljudda monologer är irriterande, oavsett hur de sker.

Raskesven
 
Om jag själv skulle uppleva det störande att ibland under en ensam tur prata i telefon med mina nära och kära,eller läser lite nyheter,då skulle jag ta mej en allvarlig funderare på hur min vardag är beskaffad.
 
Respekt

Jag tycker att väldigt många har bristande respekt för sina medmänniskor. Idag när jag var och handlade, så pratade tex en i telefonen medan hon betalade. Det tycker jag är bristande respekt mot kassörskan.

/Mathias, som tjänar pengar på att folk använder mobiltelefoner flitigt
 
en gsm mast är på gång att sättas upp på Sjnerak så vi kommer nog få mer mobiltäckning i sarek; jag tror att den ska vara igång våren 2009
 
Jag håller med.

Mobilprat är emellertid ett kärt debattämne, och brukar trigga många motståndare. Jag tycker det är intressant varför mobilprat irriterar andra. Är det ljudnivån på talet som stör? Ringsignalerna?

Om detta skriver Jan Einarsson i boken "Språksociologi":

"Det konstiga är att jag inte retar mig på folk som utan nalle talar om motsvarande innehåll, när båda samtalarna finns närvarande i samma situation som jag själv. En anledning till detta är kanske att vi som åhörare av mobilsamtal lockas att göra en psykolingvistisk ansträngning, fylla i de budskap vi inte hör, för att göra det hela meningsfullt. Man får ett behov av att föreställa sig mottagarens och dennes repliker.

[...]

Irritationen kan också bottna i att en gräns mellan privat och offentligt överskrids. Många verksamheter som tidigare utövats i det avskilt privata utövas numera också mer öppet inför mångas ögon och öron. Ett exempel på detta är att allt fler, ännu så länge mest ungdomar, intensivt kysser och omfamnar varandra öppet på bussar och gator. De första gångerna jag stötte på detta kunde jag bli irriterad, och jag förstår nu inte längre varför. Numera blir jag bara ömsint. I TV ventileras privata, personliga problem öppenhjärtigt i soffor. Också politiska frågor dryftas i samma soffor. Gränsen mellan det privata och det offentliga suddas rent allmänt ut allt mer.

[...]

Irritationsmomentet har nog också, åtminstone ännu så länge, att göra med att talandet i nalle är en nyhet som bryter mot en generell regel om att var sak ska ha sin plats. "Man talar i telefon i telefoner" I den satsen står telefon och telefoner för den traditionella typen av stationära apparater i avskilda utrymmen, där avskildheten markeras av apparatens plats och av den talandes kroppshållning och röstbehandling."


Intressant vad man krångla till det för att det ska vetenskapligt ut. Mobilpratare stör helt enkelt därför att de hörs.
Jag har ofta suttit t ex på tåg och hört ngn tala i telefon tre rader längre fram så högt att jag hör vartenda ord,
vilket naturligtvis är störande om man försöker läsa eller bara tänka. Det verkar ofta som att folk som pratar med någon långt borta glömmer var de är och att det finns människor runtom dem. Det kan man naturligtvis teoretisera om, men fakta räcker
för mig.
 
Mobiltäcningskartorna som leverantörerna tillhandahåller stämmer inte, de skulle upplysa om att
täckning kan saknas även inom de områden där det ska täcka.

Det skulle vara bra om de hade bättre effekt på apparaterna som man kunde koppla in när det behövs.
Kanske en "glesbygdsvariant" " friluftstelefon" med supereffekt.....

Eller en lätt smidig antenn som man kunde koppla till som förr till mobilen för att öka räckvidden.
 
Mobiltelefon är bra, man kan missbruka allt, så det bror inte på mobilen i sig att folk beter sig dumt med den. I fjällen kan det öka säkerheten, om det inte innebär att folk gör något liknande den där klantskallen som förlitade sig bara på GPS och så tog batteriet slut. :D Men jag kan inte komma på något sätt att förlita sig så mycket på en mobiltelefon.
 
Visst är mobilen bra att ha t.ex under en ensamvandring.
Man har väl lämnat en "färdplan" till anhöriga?
Ett SMS på kvällen som berättar var man är nå'nstans minskar ju risken att någon kallar på fjällräddningen.

För egen del skulle jag ha den frånslagen och bara dra igång den för att skicka det SMS:et.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg